Allergia_3-16

ONT Glutenfritt säljer som aldrig förr och många menar att de mår bättre utan gluten. I enstaka fall skulle det kunna handla om det som kallas glutenöverkänslighet. Men i många fall kan det röra sig om känslighet mot andra delar av vetet – eller en missad celiakidiagnos. TEXT ZANDRA ZERNELL FOTO COLOURBOX F ör tio år sedan var mataffärer- nas glutenfria hylla något som endast intresserade människor med den kroniska sjukdomen celiaki. Här fanns paket med glutenfri mjölmix, pasta och ströbröd. I dag har antalet glutenfria produkter flerdubblats och många natur- ligt glutenfria alternativ tagit plats i affärernas hyllor, som bovete och quinoa. Anledningen? Glutenfritt har helt enkelt blivit vardags- mat för många. Till viss del beror det på att antalet personer som fått celiaki ökat stort de senaste årtiondena. Men många har också börjat äta glutenfritt av andra hälsoskäl och förlagen har de senaste åren gett ut en drös böcker om glutenfria dieter. – Ja, det här med glutenfritt har verkligen blivit en modediet, säger An- neli Ivarsson, överläkare och professor vid Umeå universitets enhet för epide- miologi och folkhälsovetenskap. FÖRSVÅRAR DIAGNOS. Hon har fors- kat om celiaki sedan 1980-talet och är kritisk till den stora glutenfria trenden, eftersom den gör att många människor utesluter gluten ur maten helt i onödan. Dessutom ökar risken för att personer med celiaki missas, menar hon. – När jag började arbeta som barn- läkare på 1980-talet fick vi ofta in små- barn som var väldigt sjuka i celiaki och sjukdomen upptäcktes därför oftast ganska tidigt i livet. I dag har vi haft ett skifte uppåt i åldrarna och symto- men är oftast mycket mer diffusa. Det kan handla om ett trött och hängigt skolbarn, kvinnor med blodbrist eller om tonåringar som inte hänger med i skolan. Att symtomen är vagare i dag inne- bär att celiaki är mer svårupptäckt. Bland de 140 000 svenskar som beräk- nas ha sjukdomen har merparten ännu inte fått diagnos, enligt Anneli Ivarsson. En del av dem som upplever att de får besvär av gluten skulle i själva verket kunna ha en oupptäckt ce- liaki, menar hon. – Celiaki kan i dag testas via ett enkelt blodprov. Men det är viktigt att fortfarande ha gluten i kosten när man testas, annars blir inte pro- vet tillförlitligt. Ett problem med celiaki är också att symtomgraden inte alltid är kopplad till graden av tarmskada, så även om du inte upplever så stora besvär kan du ändå ha sjukdo- men. VETEALLERGI. Samtidigt finns det en hel del människor som inte har celiaki, men som ändå får besvär av att äta mat som pasta, bröd och bullar. Vad beror det p å? En förklaring är allergi mot vete­ protein , en allergi som ofta förväxlas med celiaki. En person med veteallergi måste undvika vetemjöl, precis som en person med celiaki. Men det är inte glu- tenproteinet som personen reagerar på, utan andra proteiner i vetet. Vid veteal- lergi bildas antikroppar i blodet och det innebär att det ganska enkelt går att ta reda på om man är allergisk genom ett blodprov. Betydligt svårare är det att ta reda på om magproblemen i stället beror på den omstridda och tills nyligen ganska okända åkomman non celiac gluten sen­ sitivit y (NCGS), eller Glutenöverkäns­ lighet utan celiaki som den brukar kallas på svenska. Glutenöverkänslighet innebär att en person reagerar på gluten, utan att för den skull ha celiaki och därmed inte heller de förändringar på tarmslemhin- nan som hänger ihop med celiaki. Det är inte en autoimmun sjukdom, som celiaki – och inte heller en allergi, som veteallergi. DIFFUSA SYMTOM. Forskningen om glutenöverkänslighet är fortfarande ganska ny och mycket kring tillståndet är därför ännu okänt. Symtomen tycks i stort sett vara desamma som vid celiaki, bland annat illamående, diarré och gas- besvär. En del menar dock att vissa mer diffusa symtom, som till exempel kon- centrations- och inlärningssvårigheter, är vanligare hos personer med gluten- överkänslighet. En annan skillnad är att människor med celiaki kan få blod- brist och urkalkning av skelettet, medan människor med glutenöverkänslighet verkar ha ett helt normalt näringsupptag. Glutenöverkänslighet har många beröringspunkter med det som kallas IBS, irritable bowel syndrome . IBS är en slags samlingsdiagnos för magbesvär som inte orsakas av celiaki eller någon annan påvisbar sjukdom. Enligt An- neli Ivarsson är det troligt att många av dem som upplever att de mår bättre av glutenfritt, utan att de för den skull har celiaki, istället lider av just IBS. – Tidigare studier visade att personer med IBS mår bättre av att äta glutenfritt, men flera nya studier tyder på att det inte är själva glutenproteinet som de flesta IBS-patienter mår dåligt av – utan av stär- kelsen. Då är inte glutenfritt den bästa lösningen, eftersom stärkelse även finns i många andra födoämnen, säger hon. I studierna har testpersoner fått äta omväxlande stärkelse eller glutenpro- Anneli Ivarsson. i magen 12