Allergia_3-16

– Sannolikheten att utveckla kontaktallergi beror på hur mycket och hur ofta man exponeras för ett allergiframkallande ämne. Det tar tid att utveckla en kontaktallergi. Därför ser man den främst hos vuxna. BORDE VETA BÄTTRE. Men vad är det då som hän- der i kroppen när man utvecklar en kontaktallergi? I steg ett lyckas ett ämne, till exempel nickeljo- ner, ta sig ned i huden och reagera med kroppens egna proteiner. På det här stadiet är man ännu inte allergisk. I steg två tas proteinet som reagerat på nickeljo- nerna upp av antigenpresenterande celler. En anti- gen är ett kroppsfrämmande ämne som framkallar en reaktion hos immunförsvaret när det kommer in i kroppen. Det är alltså något som kroppen bör försvara sig mot. Cellerna uppfattar proteinet som farligt på grund av de påkopplade nickeljonerna, trots att proteinet egentligen är en naturlig del av kroppen. I steg tre tar sig cellerna till lymfknutorna där de ”presenterar” proteinet med nickeljoner genom att sträcka ut en liten klyka med ämnet till de t- celler som finns där. T-cellerna är vita blodkroppar som inte är färdigutbildade. De genomskådar inte bluffen, det vill säga, de tror på att proteinet är farligt och måste bekämpas, trots att de egentligen borde veta bättre och låta bli att reagera. De presenterande cellerna visar inte bara upp sitt fynd av protein med nickel, de talar dessutom om var på kroppen de hittade det. ”Vi hittade det här farliga proteinet med nickeljoner på örsnibbarna!” T-cellerna aktiveras och ger sig likt en brand- kårsutryckning till fyndplatsen, öronsnibbarna, för att bekämpa fienden. Eftersom de inte lyckats genomskåda det falska alarmet startar de en in- flammatorisk reaktion. Resultatet av t-cellernas brandkårsbekämpning syns så småningom i form av kontakteksem. Nu är man allergisk mot nickel och kommer så att förbli. ANDRA TYPER AV EKSEM. Alla som söker till AMD har dock inte kontaktallergi. Detektivarbe- tet startar redan vid första besöket. – Innan vi beslutar oss för att göra en lapp- testutredning så gäller det att bedöma om hud- besvären kan vara orsakade av kontaktallergi, säger Eva Niklasson, hudläkare och medicinskt ansvarig på mottagningen. Det måste finnas en klar misstanke. Kontakteksem kan nämligen vara förvillande lika irritativa eksem, som inte beror på allergi, el- ler endogena eksem, utlösta av inre orsaker. Till skillnad från typ I-allergier som till 95 procent or- sakas av proteiner som går genom slemhinnorna, exempelvis allergi mot pollen, mat och pälsdjur, så orsakas typ IV-allergi av molekyler eller joner som tränger igenom huden. Det finns vad man vet varken ärftliga faktorer eller stress bakom kontakt- allergier. – Eftersom det är svårt att skilja allergiska kon- takteksem från ett irritativa kontakteksem eller endogena eksem förväntar vi oss inte att alla pa- tienter ska reagera i lapptest, säger Eva Niklasson. BURK MED KLET. De flesta patienter får ett lapp- test som kallas för svensk basserie. I den testas metaller, gummikemikalier, konserveringsmedel, vissa kräm- och salvbeståndsdelar, doftämnen, klistriga ämnen som finns i kåda och lim samt Britt-Marie Ehn är biomedicinsk analytiker på Arbets- och miljödermatologisk mottagning. Lapptest med beredningar av ett tiotal ämnen som kan orsaka kontaktallergi. Ungefär 20–30 procent av alla kontakteksem beror på kontakt- allergi. Övriga kontakteksem orsakas av irritativa faktorer som tvål och ren- göringsmedel. ▲ 31