Allergia_3-16

● SÄLLSKAPSDJURENS positiva effekter för den enskilda människan och på sam- hället i stort är väl kända. Det visar så- väl svensk som internationell forskning. Man blir därför aningen oroad när man på nätet hittar uttalanden från Astma- och Allergiförbundet som till exempel ”alla äldreboenden ska vara djurfria” och ”det finns för många pälsdjur inom äld- revården” samt att det är ”många med- lemmar” som hör av sig med problem att besöka äldre släktingar på boenden där djur är tillåtna. Vid en närmare granskning ser man att dessa uttalanden har några år på nacken, men delvis tycks inställningen hos förbundet leva kvar. All forskning visar på oerhört många förbättringar, inte minst bland äldre människor, när man får vara tillsam- mans med djur. Färre läkarbesök, mins- kad läkemedelsanvändning, bättre vär- den vad gäller puls och blodtryck, för att inte tala om den ökade livskvaliteten som många äldre menar att de har tack vare sin hund eller katt. Och det går faktiskt att lösa de prak- tiska problemen. De flesta äldreboenden har flera avdelningar så om någon i per- sonalen, boende eller någon anhörig är svårt allergisk så kan man ha en djurfri avdelning och en där pälsdjur är tillåtna. Pälsdjursallergi förekommer hos cirka 15 procent av befolkning- en. Enligt professor Magnus Wickman är det ungefär 5–10 procent av dem som reagerar med svåra sym- tom, det vill säga mindre än en procent av befolkningen. Och då många hushåll i Sverige har ett eller flera pälsdjur så sprids allergener överallt. Djurägarnas kläder och hår fungerar som transportörer. Detta innebär att i skolor, offentliga lo- kaler, serviceinrättningar, biografer, res- tauranger med mera är allergennivåerna från pälsdjur mycket höga. Att förbjuda djur på just äldreboenden med hänvis- ning till att allergiska släktingar inte kan komma på besök, känns därför ganska överdrivet. När det gäller sociala tjänstehundar, exempelvis vårdhundar, terapihundar, besökshundar och liknande, har Social- styrelsen utfärdat riktlinjer som beskri- ver de regelverk som gäller när hundar används inom vård- och omsorgsverk- samheter. Givetvis ska man ta problem med allergier på största allvar. Utö- ver Socialstyrelsens riktlinjer har ett flertal organisatio- ner gemensamt tagit fram ”Vägledning till praktiskt arbete” för att hundar ska arbeta inom vård och om- sorg under kontrollerade former. Visst går det att lösa de flesta problem så att både djur och människor får plats i vårt samhälle. Det gäller både sällskapsdjur och hundar i tjänst. Vi är många som vill leva med våra djur hela livet. Det förutsätter givetvis ett ansvarsfullt djurägande och i det in- går bland annat att man tar hänsyn till människor med pälsdjursallergi. Hur det kan fungera inom just äldre- omsorgen är en organisationsfråga. Som man inte löser genom att förbjuda djur. ULLA BJÖRNEHAMMAR ORDFÖRANDE MANIMALIS Ett helt liv med sällskapsdjur – visst är det möjligt INSÄNDARE ● ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET har full respekt för att många äldre och sjuka mår bra av umgänge med pälsdjur. Un- dertecknaren från Manimalis, en organi- sation som sponsras av ett flertal djurin- tressenter, räknar upp några positiva häl- soeffekter som färre läkarbesök, minskad läkemedelsanvändning och bättre hälso- värden och ökad livskvalitet. Inom Astma- och Allergiförbun- det ser vi också konsekvenser hos medlemmar som får motsatt hälsopåverkan av pälsdjur som exempelvis astma, ri- nit, svullnader och nässel- utslag. Detta leder förstås, för- utom sjukdomssymtomen, till ökad läkemedelsanvänd- ning, frånvaro från skola och ar- bete samt sänkt livskvalitet. Dess- utom begränsad tillgänglighet och delaktighet i samhället. Myntet har således två sidor och alla ska vi sam- sas på våra gemensamma livsytor. Förbundet ställer sig därför mycket positivt till So- cialstyrelsens föreskrifter om djur SVAR: Ett liv med sällskapsdjur inte möjligt för alla – Pälsdjur ger många människor allergi- symtom – Sällskaps- djur har positiva hälsoeffekter ▲ COLOURBOX 42