Allergia_3-21

25 Magnus Bruze, senior professor och överläkare vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen på Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Däremot är kontaktallergi mot nickel, kobolt och krom vanligt. Hos lapptestade eksempatienter i Sverige förekommer allergi mot kobolt hos cirka fem procent, mot krom hos cirka fyra procent och mot nickel hos hela 18 procent. Det är också dessa tre metaller i metallimplantat som oftast har förknippats med problem som kan kopplas till kontaktallergi. – Det är dock mycket ovanligt, men konst- gjorda leder innehåller alltid en metalldel som är legerad och ofta handlar det om nickel eller krom. Så visst finns det en risk, men den är försvinnande liten, förklarar Magnus Bruze och tillägger att till exempel titan testas regelbundet utan att man har hittat någon säker kontaktallergi. I de få fall man sett någon form av reaktion har det snarare hand- lat om en ”irritation”. SMÄRTA, LOSSNING, EKSEM OCH UTSLAG. Komplikationer som kan tala för ett sam- band mellan frisättning av metall från implantat och kontaktallergi är smärta kring området, kroniskt eksem som uppstått inom veckor efter operatio- nen och som ej läker trots behand- ling, utslag över implantatet samt lossning eller dålig funktion. Även om risken är liten så är den känd och 2016 tog Svenska kontaktdermatitgruppen, SKDG, där Magnus Bruze ingår, fram ett uttalande i frågan med huvudbudskapen: ● Komplikationer vid kontakt- allergi mot metaller i ortope- diska implantat förekommer, men är sannolikt ovanliga. ● Vissa patienter bör utredas mot kontaktallergi mot metaller. Rutinmässig lapp- testning rekommenderas inte. ● Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog med erfa- renhet av kontaktallergi och ortoped. INFORMERA ALLTID OM ALLERGI. I samband med att SKDG gjorde sitt uttalande 2016 så efterlyste de mer forskning inom området. Men enligt Mag- nus Bruze har det av förklarliga skäl inte hänt så mycket. – Eftersom fallen är så få är det svårt att få underlag och att kunna dra långsiktiga slutsatser. Internationellt är experterna inte heller helt eniga. – I Sverige, och många andra länder, menar vi till exempel att det inte finns någon anledning att allergitesta före en operation om vi inte har en pa- tient som har en misstänkt väldigt kraftig allergi. Vi har i dag inte tillräcklig kunskap om betydelsen av metallallergi för att kunna förutspå vilka pa- tienter som kommer att få problem av implantat. I USA, där man har som tradition att pröva klago- mål mot sjukvården i domstol, testar man däremot ofta patienterna, berättar Magnus Bruze. Magnus Bruze betonar att det inte kan uppstå en allergi om inte metalljoner eller partiklar fri- sätts. Och även om de frisätts så är det ytterst få som reagerar för mängderna är så små, här handlar det om hur känslig man är. – Jag vill dock uppmana alla allergiker att alltid i konsultation med sin läkare berätta att man har kontaktallergi, framför allt om man har en kraftig allergi, men oavsett är det alltid bra för behand- lande läkare att känna till. UNDVIK GULD. En brasklapp vill han dock lägga in. Och den handlar om guld. – Jag hade aldrig godkänt att man satte in något i min kropp som innehåller guld. Om guld löses upp och joniseras så blir det oer- hört reaktivt. Tidigare använde man guld i till exempel stentar till hjärtats kranskärl och i lod till ögonlock för att patienter med ansiktsförlamning skulle kunna stänga ögonen ordentligt. Detta gav upphov till flera fall av allergi. Det har också visats att läkemedel som innehåller guld är de som ger mest hud- och slemhinneproblem, för- klarar han. – Ortopediska metallimplan- tat ska inte ge allergirisk, men tyvärr har vi inte samma höga krav och kontroller på medi- cintekniska produkter som på läkemedel. Det är till exempel okänt hur hållbara olika typer av ytbeläggningar är. Med den erfarenhet och forsk- ning som finns i dag kring ortopediska metall- implantat så är min bedömning att risken i alla fall är oerhört liten att drabbas av kontaktallergi. Men är du orolig så ska du självklart alltid prata med din läkare. ■ KONTAKTALLERGI Är du orolig så ska du självklart alltid prata med din läkare. ”