Allergia_3-21

27 Just detta ämne fanns det dock inte så mycket pu- blicerat kring, vilket förmodligen mest beror på att folk inte exponerats så mycket för det. ÖVERRASKANDE UPPTÄCKT. Det var därför lätt att anta att ämnet var en beståndsdel i häftan. Men när forskarna tittade vidare på de olika delarna av produkten visade det sig att de högsta halterna av allergenet i själva verket fanns i själva sensorn – och allra högst var de där två olika delar av den var sammanfogade. – Troligen har det här ämnet använts i ett limman haft för att montera ihop de olika delarna av sens- orn, och därifrån har det sedan spridit sig till häftan där det kommit i kontakt med huden, säger Martin Mowitz. Hade det nu varit så att företaget hade kun- nat hjälpa till med information hade det inte räckt att fråga om innehållet i själva häftan, eftersom det inte är där ämnet finns från början, konstaterar han. STORT MÖRKERTAL. Det är vanligt att diabetiker redan provat två–tre produkter när de kommer till hudmottagningen för utredning, och då har de ibland redan utvecklat allergier mot flera ämnen i produktalternativen på marknaden. – Vi tror att problemet är mycket större än vad vi kan se. Förmodligen är det bara de som har mest problem som remitteras för utredning, och det är bland annat därför vi startat ett forskningsprojekt, säger Josefin Ulriksdotter, ST-läkare på hudklini- ken på Helsingborgs lasarett och doktorand vid Yrkes- och Miljödermatologiska avdelningen på Skånes universitetssjukhus, och en av dem som arbetar med projektet. – Vi planerar att göra en större studie på vuxna patienter med typ-1 diabetes i Halland och Ble- kinge, för att ta reda på hur vanligt problemet är. Är allergiker mer i riskzonen för att utveckla aller­ gi mot de här ämnena? – Vi tror inte att allergiker har större risk att re- agera på de här ämnena, men det finns exempel på patienter som är allergiska mot fler ämnen. Det kan också vara så att man kanske redan har en skadad hudbarriär och att andra allergiframkallande äm- nen då lättare kan ta sig in genom den skadade hu- den och ge upphov till en ny kontaktallergi. Det är inget vi vet säkert, men teoretiskt kan man tänka sig att det är så, säger Josefin Ulriksdotter. PROBLEMATISKT FÖR BARN. Det är vanligt att barn med typ 1-diabetes använder glukossensor och insulinpump, och en stor andel av de patien- ter som utreds på Yrkes- och Miljödermatologiska avdelningen är just barn, berättar Josefin Ulriks- dotter. Ofta har barnen redan utvecklat allergier mot flera olika ämnen i produkterna, vilket också blir problematiskt ur perspektivet att de troligen ska använda de här produkterna under resten av livet, och att en kontaktallergi är livslång. – Det allergiska kontakteksemet utvecklas i genomsnitt efter sex månaders användning av pro- dukten. Sedan utvecklar den som blivit allergisk ett eksem varje gång den kommer i kontakt med ämnet i tillräckligt hög koncentration. Ämnen som kanske inte i grunden är starka allergen kan ge besvär på grund av att huden utsätts för dem under lång tid, och även ämnen i låga halter kan ge besvär, säger Josefin Ulriksdotter. – I och med att de här produkterna bärs mot hu- den dygnet runt exponeras diabetikerna för många ämnen under lång tid, vilket ökar risken att utveck- la allergi mot något av dem. Det kan vara ganska problematiskt för dem som får mest problem. Hur medvetna är tillverkarna om problematiken? – De är väl medvetna, säger Martin Mowitz, men rent allmänt har de inte kunnat vara behjälp- liga i någon större grad när vi bett om hjälp. Även om de kanske vill hjälpa till så sitter inte distribu- törerna på all information. En kosmetisk produkt måste ha en innehållsförteckning, men detta som man har mot huden en längre tid behöver inte det, trots att det handlar om en mycket mer omfattande exponering. Vissa produkter sitter på huden upp till fjorton dagar, och när man tar av dem sätter man på en ny på en gång. Det gör att man har en ständig exponering för ämnena i sensorn. RÅD VIA PATIENTFORUM. – Trots svåra eksem or- sakade av kontaktallergi vill patienterna ofta fort- sätta använda produkterna, men eftersom många produkter innehåller samma eller liknande ämnen kan ibland det enda alternativet vara att gå tillbaka till traditionell diabetesbehandling, säger Josefin Ulriksdotter. – Fördelen med att bli remitterad för kontakt- allergisk utredning är att man då försöker ta reda på vilka ämnen individen eventuellt är allergisk mot. Då kan man kanske rekommendera en produkt som inte innehåller de ämnena. Dessutom rapporteras alla fall av kontaktallergi både till Läkemedelsver- ket, som är tillsynsmyndighet för medicintekniska produkter, och till produktens svenska distributör. På så sätt hoppas vi också att produkterna kan för- bättras, och att de kan ta bort ämnen som många utvecklar allergier mot. – Vi ser också att patienterna försöker hjälpa var- andra genom olika forum i sociala medier, och ge varandra råd. All sådan typ av lättillgänglig infor- mation som kan nå individer som använder produk- terna är värdefull, säger Josefin Ulriksdotter. ■ KONTAKTALLERGI Vi planerar att göra en större studie på vuxna patienter. ” Martin Mowitz. Josefin Ulriksdotter. FOTO LINDA LJUNGBERG SILIC