Allergia_3-21

30 tillbaka till hjärtat. För de allra flesta människor slutar det ändå bra. En allvarlig reaktion visar sig snabbt, oftast inom 10–20 minuter. Har inget hänt inom en halvtimme kan man oftast andas ut. – Då är risken betydligt mindre för anafylaxi. RISKFAKTORER. Den som fått en all- varlig allergisk reaktion löper större risk att få det också vid nästa stick. I övrigt är det svårt att förutse vem som kommer att reagera kraftigt. Barn blir stungna oftare än vuxna, men får sällan allvarliga reaktioner. De flesta som får svåra reaktioner är över 50 år. – Det beror på att krop- pens förmåga att kompen- sera blir sämre med åren. Hjärt- och kärlsjukdo- mar, KOL eller astma kan vara riskfaktorer. Om hjärt- funktionen är för svag är det svå- rare för kroppen att återhämta sig. – Risken är också mycket högre för patienter med den sällsynta sjukdomen mastocytos. Att ha en lindrig getingallergi ökar däremot inte risken för att få en anafy- laxi vid nästa stick. – Det är heller inte ärftligt. MEDICINER. Om läkaren rekommen- derar det bör den som fått en allvarlig allergireaktion ha en adrenalinspruta med sig. För den med lindrig geting- allergi räcker det att ta med receptfria antihistamintabletter. – Jag tycker inte att man behöver ta med medicin för säkerhets skull om man inte påvisat en allergi. IMMUNTERAPI. För den som haft en anafylaktisk reaktion, som svimmat, fått blodtrycksfall eller andningssvårig- GETINGSTICK – från lindriga reaktioner till anafylaxi Allvarlig getingallergi kan utlösa en anafylaktisk chock. Men för de flesta människor slutar det ändå väl. TEXT ANGELICA BERG D e flesta människor som blir stungna av en geting får en svullnad som svider, vär- ker och kliar. Svullnaden är ofarlig och går oftast över inom ett dygn. Att bli stungen ofta kan öka ris- ken för att utveckla allergi mot geting- stick. Getingallergi kan visa sig genom illamående, svullnad och klåda på eller omkring stickstället. Ur ett medicinskt perspektiv är de reaktionerna lindriga. – De är ofarliga och kan dämpas med antihis- tamin, säger Theo Gülen, allergolog på Karolinska Sjukhuset. Beroende på graden av be- svär kan man söka hjälp vid sin vård- central, i alla fall första gången man får en allergisk reaktion, tycker Theo Gülen. – Man kan ta hjälp av sin husläkare om man till exempel får kraftiga nässel- utslag. Är besvären ännu mildare behö- ver man inte söka läkare. ALLVARLIG ALLERGI. Men en liten grupp människor, 1–5 procent av den vuxna befolkningen, riskerar att få en allvarlig reaktion. I svåra fall kan ett enda stick leda till hjärt- eller andningsstillestånd eller medvetslöshet, det vill säga en ana- fylaktisk chock. Varje år dör ett par per- soner av getingstick. – Vid allvarliga reaktioner, såsom blodtrycksfall och svimningar, ska man söka hjälp direkt. Under tiden bör man försöka vara lugn, ligga plant och hål- la fötterna högt så att blodet kommer heter finns hjälp att få, immunterapi, även kallad allergivaccina- tion. Under fem års tid vänjs kroppen vid geting-gift genom re- gelbundna injektio- ner. Dosen börjar på låg nivå och ökar successivt. – När behandlingen är klar är ris- ken för att få en anafylaktisk chock väldigt låg. Även om getingstick kan vara farligt ska man leva normalt, tycker Theo Gülen. – Vi ska inte vara paranoida. För de allra flesta går det ändå bra. ■ Två personer dör av getingstick varje år. Vid lindriga symtom ● Badda med alsolsprit, stryk på alsolgel eller kylbalsam. ● Smörj med lokalbedövande salva. (Rådgör med läkare för barn under 18 månader.) ● Stryk på hydrokortisonkräm/salva. (Rådgör med läkare för barn under två år.) ● Ta antihistamintablett. Då ska du söka vård ● Du har blivit stucken i munnen. ● Du är allergisk mot getingstick, bistick eller humlestick och har blivit stucken. Ta också den medicin du är ordinerad. ● Du har fått flera stick samtidigt, som orsakat kraftig svullnad och klåda. ● Svullnaden, rodnaden och smärtan på stickstället blir kraftig och ökar efter några dagar. Källa: 1177 Theo Gülen.