16 – Likaså om det fanns andra allergier, som exempelvis pollenallergi eller astma, vilket är vanligt att man har vid sidan om sin matallergi. Då blev det en ytterligare reducering av livskvaliteten hos föräldrarna. En intressant upptäckt i sammanhanget, och som Nina Gunnarsson gärna skulle vilja forska vidare på, är att mödrarna i några studier rapporterade en större börda och en sämre livskvalitet än fäderna. – Det är svårt att dra några slutsatser då bara fem av de 36 studierna inkluderade både mammor och pappor, man skulle behöva ha ett större material. Det skulle kunna vara så att det är mödrarna som oftast har hand om det som rör barnens allergier, att det är de som har kontakt med vården och är hemma med barnen när de är sjuka. Då är det ganska logiskt att de mår sämre än papporna. Men det saknas som sagt forskning på det. STORT KONTROLLBEHOV. Huruvida föräldrar i den här gruppen är mer deprimerade är inte särskilt beforskat berättar Nina Gunnarsson. Däremot finns studier som visar att de har mer ångest och stressymtom än andra föräldrar. Och återigen är det mödrarna som rapporterar det i högre utsträckning än fäderna. Vad har då framkommit i de kvalitativa studierna, när föräldrarna får prata fritt? – De upplever en väldig spänning mellan att kontrollera barnets matintag och låta barnet leva ett normalt liv. Kontrollbehovet är av förståeliga skäl stort, man vill inte att barnet ska få i sig något som kan vara potentiellt livshotande men samtidigt vill man att barnet ska få vara barn. Jobbigaste tiden är när barnet får sin diagnos och en period därefter. Sedan lär man sig oftast med tiden att hantera situationen hemma. Däremot har många svårt att lita på omgivningen, det kan vara släktingar, Studie visar STOR STRESS hos allergiföräldrar Föräldrar till barn med matallergier har sämre livskvalitet än andra. De upplever mer stress och ångest, både känslomässig och ekonomisk, än föräldrar utan matallergiska barn. Det framkommer i en ny studie gjord av forskare vid bland annat Karolinska institutet och högskolan i Jönköping. TEXT LOUISE CEDERLÖF FOTO COLOURBOX ur stor är egentligen bördan för föräldrar till barn med matallergier? Hur upplever de sin situation? Det var utgångspunkten när Nina Gunnarsson och hennes kollegor började titta på vilken forskning som fanns på området. Studien de har gjort är en så kalllad scoping review, det vill säga en genomgång och sammanställning av forskning inom ett visst område. De valde att göra sökningar på resultat under ett år, 2020–2021, och hittade då 36 kvantitativa studier och 17 kvalitativa studier som höll den standard som behövs för att kunna dra slutsatser. Kvantitativa studier innebär i korthet enkäter till ett stort antal deltagare där man svarar på färdigformulerade frågor, medan kvalitativa studier består av intervjuer med ett färre antal där deltagarna får svara fritt med sina egna ord på öppna frågor. – Syftet har varit att sätta samman både kvantitativa och kvalitativa studier för att få en mer komplett förståelse av den psykosociala och finansiella börda som föräldrar till barn med matallergier upplever, säger Nina Gunnarsson, forskare och universitetslektor i socialt arbete vid högskolan i Jönköping. PÅVERKAR LIVSKVALITETEN. Livskvalitetsmätningar utgörs av frågor som rör det emotionella, till exempel hur det påverkar socialt och hur familjens aktiviteter ser ut. Och där kunde man se en tydlig negativ effekt hos föräldrar till barn med matallergi, jämfört med kontrollgrupperna som innehöll föräldrar utan matallergiska barn. Livskvaliteten försämrades också med graden av allvar: ju fler födoämnen barnet var allergisk mot och ju kraftigare reaktioner, desto sämre livskvalitet. Nina Gunnarsson. H TEMA MAT
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=