14 TEXT JOHANNA AGGESTAM FOTO COLOURBOX udrodnad, nässelutslag, klåda, hjärtklappning, mag- och tarmsymtom, trötthet och hjärndimma är exempel på allergiliknande reaktioner som en del upplever när de får i sig histamin från vissa livsmedel. Men eftersom det är mycket man inte vet om histaminöverkänslighet, eller histaminintolerans, är riktlinjer kring kost svåra att ge. – Har man en allergi vet man ju om att man inte kan äta det man är allergisk mot, intolerans befinner sig lite mer i gråzonen, säger Jenny van Odijk som är överdietist på allergimottagningen på Sahlgrenska sjukhuset och doktor i klinisk nutrition med inriktning på allergologi. För att lindra eller hindra besvär är det många som testar sig fram med låghistaminkost, det vill säga att undvika livsmedel som har en hög histaminhalt eller som anses främja frisättning av histamin i kroppen. KLOKT ATT UNDVIKA. Det man framför allt ska undvika om man upplever symtom är till exempel lagrade ostar, långtidsförvarad fisk, korvar, skinkor, inläggningar och fermenterade drycker som öl och vin. Där har analyser både i Sverige och i andra länder visat höga nivåer av histamin. Men nivåerna kan variera, vilket gör det svårt att uppskatta histaminhalten i en enskild måltid. Enligt analyser kan histamininnehållet i ett och samma livsmedel variera kraftigt beroende på mognad, lagringstid och bearbetning. Som exempel varierar histaminhalten i emmentalerost mellan cirka 0,1 till 2000mg/kg och halten i rökt makrill kan vara mellan cirka 0,1 och 1788mg/kg. – Vissa upplever också att jäst kan ge symtom. Då kan man prova knäckebröd utan jäst, bröd bakat på bikarbonat eller nattjäst bröd som innehåller låg halt jäst, säger Jenny van Odijk. LÄMPLIGA RÅVAROR. Det man vet är att kolhydratrik mat som rotfrukter, pasta och grönsaker generellt innehåller lite histamin. Detsamma gäller spannmål och fetter samt många nytillagade proteinrika rätter av kyckling, kött eller baljväxter. Men hjälper det då att undvika histaminrika produkter och fokusera på “säkra” livsmedel? Det är olika från fall till fall, konstaterar Jenny van Odijk. Många känner sig bättre, i alla fall till en början. Men hennes erfarenhet är att det är lätt hänt att man utesluter livsmedel i onödan. Risken finns då att man utvecklar brist på vissa näringsämnen. – När man inte har så bra analysredskap handlar det mycket om att plocka bort den mat vi vet innehåller mycket histamin, och sedan försöka lägga till den igen. Men vi tycker inte att det finns belägg för att plocka bort allt för mycket, säger Jenny van Odijk. Allergologen och forskaren Marit Westman träffar också på den här typen av frågeställningar hos sina patienter. – Det finns i dagsläget inga vedertagna diagnostiska kriterier eller test för att bekräfta eller utesluta histaminintolerans, säger hon. Det som rekommenderas är en noggrann sjukhistoria avseende typ av symtom och utlösande födoämnen. Tester bör inriktas på att utesluta andra rimliga orsaker till symtomen, till exempel allergitester för födoämnesallergi. Man får sedan utföra ett så H Histaminintolerant – VAD KAN JAG ÄTA? Det saknas fortfarande mycket kunskap om sjukdomen histaminintolerans. Många som lider av det experimenterar sig fram med låghistaminkost och olika tillskott. Men vad kan man egentligen äta – och fungerar kosttillskott?
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=