Allergia_4-16

6 Egen läkare viktigare än e-hälsa ● ALLVARLIGA KONSEKVENSER. Vart tion- de undersökt livsmedel är felmärkt när det gäller ingredienser sommånga är allergiska mot. Det visar en undersökning som ge- nomförts under 2015 i Sverige, Danmark, Finland och Norge och nyligen presentera- des av Livsmedelsverket. Det är företagen som har an- svaret för att märka produkter rätt. Det gäller både företag som tillverkar och företag som importerar produkter. – Vi gjorde en liknande un- dersökning för fyra år sedan och tyvärr har livsmedelsbranschen inte bättrat sig tillräckligt. Det är allvarligt eftersom en allergisk reaktion i värsta fall kan vara livshotande, förklarar Ylva Sjö- gren Bolin, projektledare på Livsmedels- verket. I det nordiska projektet kontrollerades märkningen av allergener i totalt 351 pro- dukter. Allergenerna mjölk, hasselnöt, jord- nöt, ägg och gluten analyserades i produk- ter som inte angav dessa som ingredienser. Detta för att se om dessa fanns i produkter- na trots att det inte står på förpackningen. Mjölkprotein hittades i tolv procent av de produkter där mjölk varken angavs som ingrediens eller där det förekom var- ningsmärkning för möjliga spår av mjölk. Detta var särskilt vanligt i choklad och bageriprodukter. Mjölkprotein kan leda till lika allvarliga reaktioner som jord- nötter och nötter. Den som är allergisk kan re- agera med olika symtom, allt från klåda i mun och svalg, magsmärtor, diarré och illamående, andningsbesvär och astma och i värsta fall allergisk chock, anafylaxi. – Inser företagen vilka konsekvenser fel- märkta produkter kan få i ett värsta scena- rio? Astma- och Allergiförbundet förutsät- ter att detta leder till åtgärder som kommer att leda till en tryggare situation framöver, säger Maritha Sedvallson. NÖTFÖRBUD I VÅRDEN Region Gävleborg vill öka säker­ heten och tillgängligheten och har därför infört nötförbud i sina lokaler. Nötförbudet ska minimera riskerna för patienter att få aller­ giska reaktioner, och därmed öka tillgängligheten för folk som söker sig till vården. Skyltar om de nötfria lokalerna har satts upp, det kommer även att skrivas i kallelser. Förbudet innebär att det inte kommer att serveras mat som innehåller nötter och kioskerna kommer inte att sälja nötter. TUMSUGARE = MINDRE ALLERGI Småbarn som suger på tummen eller biter på sina naglar verkar vara mindre utsatta för allergier, en­ ligt nyzeeländska forskare. Studien stödjer teorin om att exponering av mikroorganismer tidigt minskar risken för allergier. 49 procent av 13åringarna som varken sugit på tummen eller bitit på naglarna hade minst en allergi, medan siffran var 38 procent för dem som haft en av (o)vanorna. För barnen som gjort både och var andelen 31 procent. Resultatet höll i sig vid 32 års ålder. BOTA ASTMA? Forskare vid University Southamp­ ton har upptäckt en gen, ADAM33, som kan orsaka astma genom att smalna av luftvägarna. Genen får kroppen att producera ett enzym som vanligtvis hjälper kroppen att återuppbygga skadade muskler. För människor med astma bygger den istället helt nya muskler där de inte behövs – därför blir luftvägarna smalare. Man har nu genomfört tester på både människor och möss genom att stänga av genen och därefter utsätta dem för kvalster. Man har då sett att allergenerna har mycket mindre påverkan på kroppen. Forskarna tror nu att astma helt kan förebyggas genom att blockera genen. Felmärkta livsmedel vanligt ● FAST VÅRDKONTAKT. Patienter tycker det är viktigare att kontinuerligt få ha kontakt med samma vårdpersonal än att använda di- gitala hjälpmedel i sjukvården. Det visar en undersökning bland personer med en kro- nisk sjukdom, somNetdoktor genomfört. Över 4500 personer har deltagit i enkä- ten om hur patienter ser på e-hälsa och digi- tala hjälpmedel i vården, riktad till personer med en kronisk sjukdom, som exempelvis astma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller ledsjukdom. När de kroniskt sjuka själva fick välja bland olika åtgärder för att förbättra sjuk- vården angav hela 78 procent ”fast vård- kontakt” som det allra viktigaste. Att få uppföljning på sina provsvar, samt fler lä- kare och sjuksköterskor, ansågs också be- tydligt viktigare än vissa e-hälsotjänster, som videomöten med vårdpersonal och att lämna hälsodata elektroniskt från hemmet. Omkring 60 procent kunde dock tänka sig att i större utsträckning än i dag kommu- nicera med vården med hjälp av digital tek- nik. Den andel som svarade nej angav som främsta skäl att det skulle vara opersonligt. – Det är intressant att för en gångs skull få höra hur de mest vårdbehövande patien- terna ser på frågor om e-hälsa. Undersök- ningen visar att en stor andel är öppna för digitala hjälpmedel. Men att få ha en fast vårdkontakt och träffa samma personal varje gång värderar man mycket högre. Det säger oss att det grundläggande måste först fungera: att det finns någon som kän- ner mig och min sjukdom och som kan ta emot alla dessa digitala data, säger Ann- Charlotte Beckman, vd på Netdoktor. NOTISER Vart tionde undersökt livsmedel är felmärkt