Allergia_4-20

10 LUFTEN VI Vare år dör i Sverige cirka 7600 människor till följd av luftföroreningar av olika slag. Många sjukdomar kan triggas av skadliga partiklar i luften och för personer med astma blir det ofta en akut försämring de dagar när halterna är höga. TEXT LOUISE CEDERLÖF FOTO COLOURBOX M ed luftföroreningar menas vanligen partiklar eller gaser som kan komma från många olika källor. Generellt ver- kar partiklar i fast form ha större be- tydelse för människors hälsa än gaser som kvävedi- oxid och bensen. Fina partiklar bildas till exempel från förbränningsmotorer och eldning i kolkraftverk medan större partiklar ofta uppstår genom slitage på vägbanor, bromsbelägg och däck. Tidigare trodde man att det var de fina avgas- och eldningsorsakade partiklarna som var farliga för hälsan, och inte de grövre. Men så är inte fallet, menar Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet. – Vi upptäckte tidigt när vi gjorde studier av akutbesök och dödsfall i Stockholm att dagligt an- tal fall ökade tydligast i samband med vägdamms- dagarna på vårvintern. Så även de stora partiklarna har betydelse, inte minst för människor med käns- liga luftvägar och astma. Och tittar man på akut- besök på sjukhus för astma i relation till dygnshalter krävs det inte särskilt extrema halter för att det ska bli en stor påverkan. FÖR HÖGA GRÄNSVÄRDEN. WHO har rekom- mendationer, så kallade guidelines, för hur mycket luftföroreningar som kan ”tillåtas” innan det blir oacceptabelt skadligt för människors hälsa. Bertil Forsberg satt med i expertgruppen som tog fram dessa normer, som bland annat säger att årsmedel- värdet för fina partiklar, PM2,5, inte bör över- stiga 10 mikrogram per kubikmeter luft. Därut- över finns EU-gränsvärden – i Sverige införda som Miljökvalitetsnormer – som ligger betydligt högre: 25 mikrogram per kubikmeter luft för PM2,5. EU:s gränsvärde är en minimiambition och medlemsländerna får enligt direktivet inte tillåta högre halter. WHO:s guidelines är just rekommen- dationer och de har inga sanktioner. Att det skiljer så mycket mellan dessa värden är problematiskt, anser Bertil Forsberg. – I Sverige, långt från Europas tätbefolkade om- råden, har vi inga problem med att klara 25 mikro- gram som EU förbinder oss att göra. Men WHO:s rekommenderade gränsvärde klarar vi inte riktigt, flera platser och städer i Sverige ligger över det. Jag brukar säga att det är ett problem att vi har Miljökvalitetsnormen, för ofta tror man att bara man klarar den nivån så är faran över. Men vi som jobbar med det här vet att man egentligen borde tillåta högst hälften av vad EU:s gränsvärde är. De bindande värden vi har i Sverige räcker inte alls till att skydda exempelvis astmatiker mot negativa hälsoeffekter. STÄDER SOM STICKER UT. Miljökvalitetsnormen för PM2.5, klarar alla svenska städer, och den för PM10 överskrids numera sällan. Det sker däremot med Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, som speglar avgashalten. Några städer sticker ut särskilt i Sverige. Det är framför allt Stockholm och Göteborg, men även Uppsala, Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik har dålig luft, bland annat på grund av trafikleder som går genom städerna. Högst halter av PM10, som är de större partiklarna orsakade av bland annat vägslitage, har dock Visby. – Det beror på att gatorna är gjorda av kalk- sten som är ett mjukt material och orsakar mycket vägdamm. Vi gör en studie i Visby just nu där vi analyserar antal akuta kontakter för astmabesvär i relation till partikelhalter och som ska vara klar före årsskiftet.