Allergia_4-20

11 ANDAS Knappt hälften av dödsfallen i Sverige orsakas av utsläpp från andra länder och det gör att södra delen av landet har svårt att klara gränsvärdena; föroreningar från bland annat Polen, Tyskland och Danmark färdas med luften och upp över Skåne med omnejd. DRIVER INFLAMMATION. Vilka negativa hälsoeffekter kan då en dålig luft ge? Vad är det man dör av? Bertil Forsberg berät- tar att luftföroreningar påverkar dödlig- heten på två sätt: Dels dör personer i risk- grupper i större utsträckning dagar med höga partikelhalter, exempelvis kan en hjärtinfarkt trig- gas av dålig luft. Det andra är att vissa sjukdoms- processer drivs på av luftföroreningar och framför gäller det inflammatoriska processer. – Inflammationen börjar ofta i andningsvägarna och ger en ökad risk att utveckla sjukdomar som astma och KOL. Men, inflammation som startar i andningsorganen övergår ofta i en systemisk effekt; man får inflammatoriska effekter i cirkulationen, i hjärtat, levern, hjärnan och även i moderkakan hos gravida. Därför tror vi att de inflammatoriska pro- cesserna är luftföroreningarnas viktigaste konse- kvens. BARN EXTRA UTSATTA. Det är sedan länge känt att barn som utsätts för luftföroreningar har en ökad risk för att utveckla astma och det gäller både partiklar och gaser, som marknära ozon. Enligt två svenska studier har man också sett att det finns en ökad risk hos vuxna att utveckla astma. – Dödsfall i astma är tack och lov ovanligt men behovet av akuta insatser ökar omgående när hal- terna stiger och fler behöver läggas in på sjukhus. Men en sak vi vet ganska lite om är prognosen vid sjukdomarna. För många barn går astman tillbaka under uppväxten, men kanske är det så att luft- föroreningarna bidrar till en sämre prognos på sikt? KOMMER IN I BOSTADEN. Även inomhus- luften innehåller föroreningar. Utsläppen utomhus kommer in i våra hem och med tanke på att vi tillbringar 90–95 procent av tiden inomhus får vi i oss merparten av föroreningarna där, även om halterna sjunker till ungefär hälften av vad de är ute. Därtill kommer partiklar från stearinljus, stekos och rökning, men det vet man mindre om, en- ligt Bertil Forsberg. Vedeldning i kaminer och pan- nor påverkar också luften och är ett område som har varit svårt att reglera. Så vilka åtgärder behövs för att luften ska bli renare? – Man behöver ställa krav på bilindustrin och styra så att vi får renare bilar även när det gäller slitagepartiklar. Bilmotorerna är förvisso renare i dag än vad de var förr men tyngden på elbilar och elhybrider är ett problem. De är ungefär 25 procent tyngre än vanliga bilar och det gör att totala utsläp- pen av partiklar faktiskt kan vara större än hos kon- ventionella bilar om dubbdäck används på vintern. Det handlar också om hur städerna är utforma- de och hur man bygger nytt, säger Bertil Forsberg. – Man borde prioritera gång- och cykeltrafik i städer istället för biltrafik. Jag är också skeptisk till den förtätning av städer som vi ser nu. Gröna ytor försvinner och de behövs som lungor i städerna. Så det handlar om allt från skatteregler till hur man planerar stadsbyggandet. ■ TEMA LUFT – Gröna ytor försvinner och de behövs som lungor i städerna.