Allergia_4-21

15 ” med allergi att göra, de visar bara att du exponerats för dessa ämnen. Jag tycker att de ger helt fel infor- mation. De säger att du är positiv, istället för aller- gisk. Det är inte samma sak. Det kan till och med vara så att det betyder att du utvecklat tolerans mot födoämnet. KAN MISSA HÄLSOPROBLEM. Även Eva Sverre- mark Ekström, professor i immunologi vid Stock- holms universitet är kritisk. Utöver det faktum att man luras att tro att man är allergisk mot ämnen man de facto inte är allergisk mot finns det också en risk att man utesluter ämnen i tron att upplevda hälsoproblem beror på allergi, och därigenom mis- sar att söka vård för något annat underliggande problem som hade behövt undersökas, konstaterar hon. Hon är även skeptisk till provtagningsmeto- derna. I fallen med blodprov är det mycket små mängder blod som ska skickas in. – Man ska sticka sig i fingret med en liten lan- sett. Det blir ju inte mycket blod. Om man går till en vårdcentral lämnar man en ganska ordentlig mängd venöst blod eller gör ett pricktest. Jag ska inte säga att det är omöjligt, men det låter spontant väldigt märkligt. – De tester som utförs på certifierade laboratori- um, som vården använder, kan också utgå från små mängder blod/serum, men de testerna är noggrant kontrollerade och dokumenterade. På en vårdcen- tral används bara certifierade och kontrollerade test. Med de här företagen har man inga garantier för någonting. Man ska också komma ihåg att gör man test på vårdcentralen får man även hjälp att tolka sina resultat. Med de här självtesterna får man i värsta fall både felaktiga resultat och har bli- vit av med pengar på kuppen. SAKNAR VETENSKAPLIGHET. Utifrån den infor- mation som finns på företagens hemsidor är det omöjligt att få grepp om det vetenskapliga underla- get. Det presenteras inga vetenskapliga referenser, och det framgår inte heller hur testerna är kvalitets- kontrollerade, hur testet är utformat, testets repro- ducerbarhet eller vilken risken är för falskt positiva eller negativa tester, säger både Eva Sverremark och Magnus Wickman, oberoende av varandra. Kan man göra allergitest på hårstrån? Att man skulle kunna analysera hårstrån för att se om någon är allergisk eller glutenintolerant stäl- ler sig både Eva Sverremark Ekström och Magnus Wickman skeptiska till. – När det gäller hår ska man komma ihåg att den delen av håret som hänger ut från huvudet är dött. Håret växer bara precis nere i hårsäcken. Visst kan man mäta saker som har lagrats i hå- ret, till exempel mineraler, men vad det står för har man ingen aning om. Det finns så mycket som påverkar det, och man vet inte vad som är nor- malt för olika grupper av människor. Hur man ska kunna mäta gluten i håret och utifrån det säga att någon är intolerant, det förstår jag verkligen inte, säger Eva Sverremark Ekström, något som även Magnus Wickman betonar: – Jag har aldrig sett någon sådan testmetod vad gäller allergisjukdomar. Att ta blodprov är veten- skapligt beprövat och standardiserat. KONTAKTA VÅRDEN. Summa summarum är alltså att dessa tester inte bara är dyra, utan också ris- kerar att försämra din hälsa genom ovetenskapliga mätmetoder, oklar kvalitetskontroll, ogrundade råd och uteslutande av kost du egentligen tål. De ökar också indirekt risken att du går omkring och mår dåligt av något som du kanske tillskriver en allergi, när du egentligen har något annat hälsopro- blem som behöver utredas. Båda de intervjuade experterna rekommenderar därför att du kontaktar vården för utredning om det är något du misstänker att du är allergisk mot, eller om du till exempel upplever besvär från mage och tarmar. ■ Det går inte utifrån ett sådant här test att säga vad man ska undvika. Magnus Wickman. FOTO: JENS SØLVBERG FOTO: STOCKHOLMS UNIVERSITET Eva Sverremark Ekström.