Allergia_4-22

12 unt en miljon svenskar lever med den inflammatoriska hudsjukdomen atopiskt eksem. De med svårast sjukdom får det som kallas systemisk behandling, till exempel det biologiska läkemedlet Dupixent. Men eftersom många systemiska behandlingar mot eksem fortfarande anses vara ganska nya behövs mer forskning för att patienterna ska få en effektiv behandling med så få biverkningar som möjligt. TRE STUDIER. I fjol fick Emma Johansson, överläkare på hudkliniken vid Karolinska sjukhuset, forskningsanslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond för att i ett nytt forskningsprojekt titta på just detta. – Projektet är uppdelat i tre studier och vi kommer att studera de patienter med atopiskt eksem som har svårast sjukdom och får den mest avancerade behandlingen, så kallad systemisk behandling. Den ges i form av tabletter eller injektioner och hämmar inflammationen i kroppens alla organ, i stället för enbart lokalt i huden, förklarar Emma Johansson. – Syftet är att ta reda på hur patienterna påverkas av behandlingen, vilken effekt den har på deras symtom och vilka biverkningar som uppkommer. Men också om behandlingen kan förbättra de depressionssymtom som patienter med atopiskt eksem har ökad risk att få. VIKTIG STATISTIK. Data hämtar Emma Johanssons forskargrupp i Swedad. Det är det svenska nationella kvalitetsregistret för atopisk dermatit, eller atopiskt eksem som det ofta kallas. Forskning för effektivare EKSEMBEHANDLING De senaste åren har flera nya systemiska läkemedel mot atopiskt eksem lanserats. Vilka patienter får egentligen den här typen av behandling, vilka har bäst nytta av den – och hur ser biverkningarna ut? Det ska Emma Johansson, överläkare på hudkliniken vid Karolinska sjukhuset, ta reda på. TEXT SUSANNE ROMBERG – Swedad fungerar genom att patienten och sjukvårdspersonal på olika hudmottagningar i landet matar in besöksdata i registret. Detta ger oss ett betydligt bredare underlag än det i läkemedelsbolagens kliniska studier, säger hon. I läkemedelsbolagens studier testar man läkemedel under mer kontrollerade former än i verkligheten. Man väljer till exempel ut patienter till studien, vilket kan ge en mer likartad grupp. Patienterna i verkligheten är mer komplexa. – Verkligheten ser lite annorlunda ut och därför är det viktigt att även göra sådana studier. En del av läkemedlen är väldigt dyra och då vill vi verkligen att de som har störst nytta av dem ska kunna få dem. BIOLOGISKT LÄKEMEDEL. Om en patientgrupp får biverkningar men ändå har stor nytta av läkemedlet kan man undersöka om och hur de biverkningarna kan förebyggas. – Vi kommer att kunna se hur patienterna svarar på läkemedlen, vilka symtom som förbättras, vilka som inte gör det och om det är någon subgrupp av patienter som inte svarar på behandlingen eller är särskilt drabbade av biverkningar. På så sätt kan behandlingen individualiseras, så att alla kan få bästa möjliga hjälp. Dupixent är det första biologiska läkemedlet som godkänts för just atopiskt eksem, men som för andra läkemedel har vissa biverkningar rapporterats. – I samband med registreringen av Dupixent visade vår forskargrupp att ögonbiverkningar, i form av inflammationer med rodnad och klåda, är vanliR TEMA EKSEM En miljon svenskar har atopiskt eksem. Emma Johansson. FOTO: JENS SØLVBERG

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=