Allergia_5-20

16 P å nationella dagen för atopiskt eksem, den 14 september, publicerade Astma- och Allergiförbundet en artikel på hem- sidan om hudsjukdomen som runt en miljon människor i Sverige lever med. Bland annat tog texten upp hur långt forskningen har kommit och att ett nytt biologiskt läkemedel står för dör- ren. Artikeln väckte diskussion hos en del läsare med kritik om att sjukvården – och forskningen – är alltför fokuserad på behandling och inte bryr sig om att leta efter bakomliggande orsaker. SANERADE HEM OCH KLASSRUM. Två som funde- rat mycket på det här och som reagerade var Cecilia Tingstedt, boende i Växjö, och Åsa Falklinder från Dalarna. Båda har stor erfarenhet av allergi- vården i egenskap av föräldrar till barn med bland annat fö- doämnes- och pollenallergi, pälsdjursallergi, astma och eksem. – Det känns som att det mer och mer bara handlar om behandling. Som om barn måste acceptera att ha eksem och må då- ligt. Jag förstår inte det. När vi sane- rade hemmet från de allergen vår son inte tålde – sädesslag, mjölk och soja – och när vi via en anmälan till skolinspektionen fick igenom att klass- rummet skulle vara smörgåsfritt, då försvann alla hans symtom. Det räckte alltså inte bara med att han inte åt det, vi var tvungna att se till att det överhu- vudtaget inte kom in i huset, säger Cecilia Tingstedt. LETADE ORSAKER . Även Åsa Falklinder beskriver sin historia som ett pusselläggande, ett detektiv- arbete i att hitta orsaker, miljöfaktorer, allergener Varför utreds inte ORSAKEN TILL EKSEM? Artiklar om eksem handlar ofta om olika behandlingar och forskning om nya läkemedel. Men hur är det med bakomliggande orsaker för just atopiskt eksem? Fokuserar sjukvården för mycket på symtomlindring och är man ointresserad av att hitta orsaken till varför eksemet uppstår? TEXT LOUISE CEDERLÖF att eliminera för att barnen ska vara utan symtom. Hon har bannlyst alla allergener från hemmet, bytt bostad (dna-testad för mögel/svampar) och lagar bara ”ren” mat från grunden. – Allt detta har gett resultatet att sonen nu i prin- cip är symtomfri. Vi har fått mycket god medicinsk hjälp på barnkliniken, det vill jag understryka, men jag har gång på gång påtalat att vi måste leta bakomliggande orsaker. Min erfarenhet är att sjuk- vården inte lägger något fokus alls på det, man nöjer sig med att trycka ner symtomen med mediciner och att smörja. Jag tycker det är att ge upp. Åsa Falklinder önskar att vården ägnade mer tid åt friskfaktorer, att det fanns en särskild utbildad person på mottagningarna som hjälpte till med de här sakerna och att hitta orsa- ker, både i hem- och skolmiljö. Vin- sterna med ett sådant arbete skulle vara mycket stora både samhälls- ekonomiskt och ur individhänse- ende, menar hon. – Framför allt skulle föräldrar med mindre resurser behöva den hjälpen, jag lider med alla barn som behöver ha det så här. FINNS FORSKNING. Emma Johansson är överläkare på Hudkliniken, Södersjukhuset. Hon berättar att det finns många olika typer av ek- sem och det första de gör när någon kommer till mottagningen är att fastställa om det rör sig om just ett atopiskt eksem. För det måste det finnas kliande hudutslag, samt att tre av fem kriterier är uppfyllda: torr hud, någon gång ha haft kliande hudutslag i böjvecken, pågående kliande hudutslag i böjvecken, andra atopiska sjukdomar som astma, pollenallergi och/eller födoämnesallergi och slutligen ska det ha börjat tidigt i livet, före två års ålder. Tillsammans – Det har gjorts jättemycket forskning på orsaker. TEMA HUD Cecilia Tingstedt. Åsa Falklinder.