Allergia_5-20

17 med en typisk sjukdomshistoria kan då diagnosen atopiskt eksem ställas. – Det har gjorts jättemycket forskning på bakom- liggande orsaker men vi vet i dag inte varför vissa får atopiskt eksem. Det vi vet är att det är en kombi- nation av gener och miljö. Det behövs också någon form av barriärskada och någon form av hyper- inflammation, och båda dessa kan triggas av både gener och miljö. MEDFÖDD BENÄGENHET. Någon gång tippar det hela över och man får ett atopiskt eksem. Men att det skulle utlösas av en enskild faktor som går att identifiera hos en enskild individ, det ser man näs- tan aldrig, berättar Emma Johansson. – Sjukdomen fungerar inte så att omman plockar bort något ur miljön så försvinner det atopiska eksemet. Jag brukar förklara sjukdomen som en medfödd benägenhet att reagera på det här sättet och ibland har man mer besvär och ibland mindre. Det kan däremot finnas olika triggers som gör att eksemet förvärras som exempelvis yllekläder, damm, svettning vid fysisk aktivitet, kyla och torr luft. Födoämnen som citrus, tomat, jordgubbar och choklad kan också vara klådframkallande, men det är då inga egentliga allergier utan räknas som irritanter. Hur ser kopplingen till allergi ut? – Kopplingen är att man har en ökad benägen- het att vara både allergisk och ha ett atopiskt eksem, för de allra flesta kan det alltså finnas en samsjuklig- het. men det är inte allergin som orsakar eksemet. – Hos små barn under två år kan allergi mot mjölk och ägg ha betydelse. Har man ett litet barn med svårt eksem som inte svarar på behandling bru- kar man testa med IgE mot mjölk och ägg. Är det negativt så är det inte allergi mot mjölk och ägg som förklarar varför eksemet beter sig som det gör. Hit- tar man IgE-antikroppar kan en allergi finnas som en trigger för eksemet, det kan reta igång det, men det orsakar inte eksemet. Förekomst av IgE betyder inte att det är en allergi omman inte tydligt får sym- tom när man utsätts för ämnet man har antikrop- par mot, och blir symtomfri när man ta bort ämnet. Man kan ha IgE utan att vara allergisk. Vad säger du om Cecilias och Åsas erfarenheter, vars barn har blivit bättre när de plockat bort saker och sanerat miljön? Är det slump? – Det är alltid svårt att uttala sig om enskilda fall. Det kan vara slump, sedan finns det alltid undantag. Så man ska bara fokusera på behandling? – Nej, det tycker jag inte. Jag tycker absolut man ska överväga triggerfaktorer, men man måste förstå att atopiskt eksem är en kronisk sjukdom som inte går att ta bort genom att plocka bort saker. Man kan minska antalet anfall och minska risken att det retas igång genom att ta bort vissa retande faktorer, men man kan inte ta bort benägenheten att reagera på det här sättet. Bör man sanera miljön och leta efter orsaker? – Det är en svår fråga. Ta bort triggerfaktorer, men acceptera att sjukdomen kommer och går oav- sett möjliga orsaker. Undvik att sanera utan att det faktiskt finns ett orsakssamband. Eksemet är job- bigt i sig, om man dessutom ska begränsa livet för barnet och för sig själv på olika sätt blir det ännu svårare. På Sachsska barn- och ungdomssjukhuset har vi hudsjuksköterskor med barninriktning som träffar familjerna och det finns eksemskolor som på ett pedagogiskt sätt ger kunskap om sjukdomen, och hjälper familjen att identifiera möjliga trigger- faktorer. ■ Det känns som det bara handlar om behandling. Emma Johansson.