Allergia_5-21

28 adrenalinspruta. Men där det egentligen handlar om en korsallergi mot till exempel björkpollen. ENDAST ANTIKROPPAR. Hur vanligt är det då att bilda allergiantikroppar mot nötter utan att för den sakens skull ha en allergi? I en nypublicerad studie av drygt 2200 unga vuxna hade cirka 21 procent allergiantikroppar mot trädnötter – och då framför allt hasselnötter. Men bara 7,9 procent upplevde också allergiska symtom. – Det innebär att en ganska stor del utvecklat antikroppar mot nötter utan att ha allergi. Framför allt gäller det hasselnötter, men även andra trädnötter som mandel och valnöt. Jordnötter in- går inte i den här studien, men där vet vi sedan tidigare att det är vanligt att ha en korsallergi, säger Sandra Ganrud Tedner, som är en av huvudförfattarna till studien. Cirka 97 procent av alla med anti- kroppar mot hasselnötter hade även antikroppar mot björkpollen. LAGRINGSPROTEIN. Vad forskarna ock- så kunde se är att majoriteten av deltagar- na som rapporterat allergiska reaktioner mot nötter hade allergiantikroppar mot en specifik del av nöten, nämligen ett pro- tein som kallas lagringsprotein. Det be- kräftar något forskarna numera känner till – att antikroppar mot lagringsprotei- ner i nötter kan vara en riskmarkör för kraftigare, så kallade systemiska reaktio- ner, som påverkar hela kroppen. – Det är helt enkelt säkrare att mäta allergiantikroppar mot särskilda lag- ringsproteiner än mot hela extraktet i många nötter. Antikroppar mot de här proteinerna är starkare förknippat med kraftigare reaktioner, säger Sandra Gan- rud Tedner. Studien visade också att de som ut- vecklat antikroppar mot lagringspro- teiner oftare hade en svårare allergisk bakgrund, där de i större utsträckning hade äggallergi, eksem och astma som barn. ■ Om du en gång fått en nötallergidiagnos, men inte haft någon kraftigare reaktion än kli i munnen, kan det vara bra att testa vilken del av nöten du reagerar på. Det menar barnallergologen Anna Asarnoj, som länge forskat om allergena molekyler. TEXT ZANDRA ZERNELL FOTO COLOURBOX –Gör inga allergitester I ONÖDAN nledningen är att kunskapen om allergena molekyler, alltså hur man mäter exakt vilka delar av nöten en person tycks rea- gera på, inte använts i vården i mer än 10–15 år. Det innebär att många tidi- gare kan ha fått en felaktig diagnos. – Vi träffar ofta personer som sedan länge undviker nötter. De har kanske en gång gjort ett allergitest mot nötter och fått veta att de är allergiska mot en eller flera sorter. Då tar vi ett test på mer specifika delar i nöten som ofta visar att de har en ”snäll” profil, vilket innebär att de inte reagerar mot lagringsproteiner. När de får genomgå en provokation, alltså testa att äta nötter, har de sedan milda eller inga symtom. ANALYSERA MOLEKYLERNA. Den här typen av utredningar gör Anna Asarnoj och hennes kollegor ofta. Tidigare hand- lade det mest om test av jordnötsallergi. Men nu när de olika delarna av trädnötter har kart- lagts är det även många med misstänkt allergi mot hasselnötter, eller andra trädnötter, som utreds mer noggrant. Läkare bör generellt inte göra vanliga allergitester utan att det finns en stark misstanke om allergi mot nöt- ter, menar hon, just eftersom det visat sig vara ett så grovt mått med många falskt positiva test- resultat. – Om det behöver göras ett allergi- test är det ofta bra att komplettera med analys av allergiantikroppar mot de allergena molekylerna. Det är något som görs på allergimottagningar och de flesta barnläkarmottagningar. ■ ▲ FORSKNING Så funkar allergitest ● Ett vanligt allergitest mäter nivåerna av allergiantikroppar, eller IgE-anti- kroppar, mot ett ämne i blodet. När du har allergiantikroppar mot till exempel nötter, katt eller pollen heter det att du är sensibiliserad. Testet används enbart som ett komplement i en allergi- utredning, där även dina symtom och annan information har betydelse. ● Tack vare forskning kan vården i dag undersöka exakt vilka delar, eller aller- gena molekyler, i till exempel en nöt som du bildat antikroppar mot. Om det är proteiner som liknar pollen ger det framför allt milda, ofarliga reaktioner i till exempel munnen. Och om det är mer värmestabila så kallade lagrings- proteiner är sannolikheten större att det handlar om en ”äkta” allergi som kan ge kraftigare reaktioner som påverkar flera organ i kroppen. A Anna Asarnoj.