Allergia_6-16

16 ag fick diagnosen 2013, just när jag skulle gå i pension, berättar Britt-Marie Rahm när vi träffas hemma i lägenheten i Norrköping. Här bor hon och maken. Barnen är utflug- na sedan ett bra tag. Bilder på barnbarnen hänger på väggen. – Bara några kvarter härifrån bodde jag när jag var liten. Cirkeln sluts, säger hon och ler. De allergiska besvären började dyka upp våren 2011. Till att börja med var de ganska vaga. – Jag fick nässelutslag på baksidan av låret som jag behandlade med vanlig kortisonsalva. Men sedan blev besvären värre. – Jag fick tryck i öronen. Någonting svullnade förmodligen igen där inne. Och sedan, en helg när vi var på landet, drabbades jag av ett plötsligt blodtrycksfall. Min dotter som är sjuksköterska var där och konstaterade att det liknade en anafy- laktisk chock. Eftersom min man har getingallergi hade vi betapred-tabletter hemma. Dem tog jag. FÖRVIRRANDE BESKED. Därefter blev det många utryckningar till olika akutmottagningar, beroen- de på var i landet Britt-Marie befann sig, utan att hon fick någon förklaring till vad hon drabbats av. – De tog hand om mig, gav mig mängder av allergimediciner och lade in mig för observation. När ingenting ovanligt hittades skickades jag hem igen när jag mådde bättre. Några egentliga under- sökningar gjordes aldrig. Inte förrän hon kom in akut till universitets- sjukhuset i Linköping. En läkare där remitterade henne vidare till medicinkliniken, och där var det till slut en annan läkare som – efter hur många provtagningar som helst – föreslog ett prov för att se om Britt-Marie bildat antikroppar mot en kolhydrat som heter alfa-gal och som framför allt finns i rött kött. – Det visade sig att jag hade sådana antikrop- par. Jag var köttallergiker, och förstod ingenting. Jag visste inte ens att man kunde vara allergisk mot kött. Hade aldrig hört talas om någon som var det. Alltsammans var väldigt förvirrande. FYRBENTA DJUR. I vanliga fall är det proteiner i maten människor brukar vara allergiska emot, inte kolhydrater. Här skiljer sig köttallergi från andra matallergier. Reaktionen kommer inte heller alltid direkt vid intaget av födan. Britt-Marie Rahm berättar att den ibland kommer ganska snart, men att den ofta dröjer till flera timmar senare. För Britt-Maries del är termen köttallergi dess- utom aningen missvisande, för hon verkar reagera även på vanlig ost, smör och mjölk. – Jag brukar säga att jag måste hålla mig borta från allt som har med fyrbenta djur att göra. Fast jag är svag för ost och äter det då och då. Ibland reagerar jag nämligen inte alls. Jag har en egen te- ori om att det är som en tröskel som allergin måste ta sig över för att märkas. Att jag till exempel kan äta lite, lite ost utan att någonting händer, men se- dan är det som med ett glas som fylls till brädden; det rinner över. Och då blir jag sjuk. Något vetenskapligt belägg för en sådan teori finns inte, och det är Britt-Marie Rahm medveten om. – Vad jag vet finns det nästan ingen forskning alls om köttallergi. Jag tror inte att det är ett till- räckligt ”flashigt” ämne, helt enkelt. FRÅN FÄSTINGAR. Den forskning som trots allt finns har kommit fram till att det finns en kopp- ling mellan köttallergi och fästingbett. (Se inter- vjun med allergiläkaren Teet Pullerits här intill.) Kolhydraten alfa-gal finns i mag- och tarmkana- len hos fästingar, och vid ett bett kan människan utveckla en överkänslighet. Men överkänsligheten verkar bara drabba vissa individer, och varför det är så är det ingen som vet. Vi bor i skärgården om och där finns gott om J TEMA MAT ”