Allergia_6-16

19 K – Det finns inga epidemiologiska studier, och den första vetenskap- liga artikeln kom först 2009, berät- tar Teet Pullerits som är överläkare vid allergimottagningen på Sahl- grenska sjukhuset i Göteborg. Den artikeln skrevs av forskare i USA där man var först med att förstå att det fanns något som kan beskrivas som köttallergi. Där såg man också den tydliga kopplingen till fästingbett. Människor med köttallergi har utvecklat antikroppar mot kolhydraten alfa-gal. Den finns i mag- och tarmkanalen hos fästingar och män- niskor kan sensibiliseras för den – bli överkäns- liga – via bettet. INTE VARJE GÅNG. Människan bär aldrig på al- fa-gal, men de flesta andra däggdjur gör det. Det innebär att du som köttallergiker inte kan äta nöt, gris, vilt eller lamm – det man brukar kalla för rött kött. Godis måste som regel också uteslutas ur kosten eftersom det många gånger innehåller gelatin som utvinns ur kollagen från däggdjur och därför innehåller alfa-gal. Läkeme- del med gelatininnehåll – Teet Pullerits nämner kolloidlösningar – kan också ge upphov till al- lergiska reaktioner. – Det som kan vara lurigt är att det inte är sä- kert att den som är allergisk reagerar varje gång han eller hon äter rött kött. Varför det är så vet vi inte, fortsätter Teet Pullerits. Det finns också människor som reagerar på andra däggdjurspro- dukter, de kan få allergiska reaktioner av att till exempel dricka mjölk. Symtom på köttallergi kan vara klåda och nässelutslag, mag- och tarmbesvär och blod- trycksfall. Vill det sig riktigt illa kan den aller- giske drabbas av en anafylaktisk chock. – Men luftvägarna drabbas som regel inte. FÖRDRÖJDA REAKTIONER. Till märkligheterna med köttallergi hör att den allergiska reaktio- nen har ett ovanligt förlopp: – Symtomen kommer inte direkt, som vid en reaktion mot ett protein, utan för det mesta två till sju timmar efter det att man har fått i sig alfa-gal. Dessutom kommer reaktionen ofta nattetid. Den som insjuknar kan ha svårt att se sambandet mellan födointaget och det som se- dan händer. Fysisk ansträngning och intag av alkohol är andra faktorer som verkar öka risken för en allergisk reaktion. Även antiinflammatoriska läkemedel, som receptfria ibuprofen-tabletter, tycks ha en negativ påverkan. Hur kommer det sig att den här allergin har dykt upp på senare år? – Den måste ha funnits tidigare också, vi har bara inte känt till den. För övrigt är det väldigt svårt att förklara varför en del människor plötsligt verkar utveckla känslighet för det ena eller andra. Varför finns allergier överhuvudtaget? Vi vet fak- tiskt inte. Finns det olika grader av köttallergi? – Ja, känsligheten och reaktionerna varierar hos enskilda personer. Det är vanligt. De flesta verkar dock kunna leva tämligen normala liv bara de utesluter rött kött. Du behöver inte bli vegetari- an heller, om du inte vill. Fågel och fisk innehåller inte alfa-gal och går utmärkt att äta. ■ Strax över 200 fall av köttallergi har hittills upptäckts i Sverige , men överläkare Teet Pullerits anser att sjukdomen sannolikt är underdiagnostiserad. – Jag skulle tro att det finns ett rätt stort mörkertal, men vi har inga data. TEXT CATARINA GISBY/REDAKTA Teet Pullerits är överläkare vid al- lergimottagningen på Sahlgrenska i Göteborg. Han tycker sig se att fallen av kött- allergi ökar, men det finns inga studier som kan bekräfta detta. Köttallergi upp- täcktes först i USA. I Sverige finns mer än 200 fall diagnostise- rade i dag. Kött- allergi finns även i andra länder i Europa och i Australien. Begränsad kunskap om KÖTTALLERGI TEMA MAT