TEMA: MEDLEMMENS FÖRENING Det finns alltid saker att förbättra ”Säg vad du tycker - kom på kretsmöte” BYGGETTAN FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I BYGGNADS STOCKHOLM-GOTLAND NR 1 | 2022 UngaByggare vill förändra Svårt att få rätt på egen hand
2 | BYGGETTAN NR 1 2022 INNEHÅLL ÄVEN I DETTA NUMMER 04. Säg vad du tycker - kom på kretsmöte 05. Det finns alltid saker att förbättra 08. Mats har ont i knäna dygnet runt 09. Svårt att få rätt på egen hand 10. Unga Byggare som vill förändra 12. De jobbar för att få unga med i kretsen 14Vi riskerar våra liv Emilia Siwertz är plåtslagare. Det är ett tufft yrke där det gäller att skydda sig mot skärskador, buller och fall från höga höjder. REDAKTION Redaktör, text, foto, layout Inger Fagerberg, tel 010-601 11 44 inger.fagerberg@byggnads.se Ansvarig utgivare Tomas Kullberg tomas.kullberg@byggnads.se Foto omslag Malin Vinblad Tryck Exakta Print AB, Malmö ADRESSER Besöksadress Skytteholmsvägen 2, Solna Box 1288, 171 25 Solna Telefon 010-601 10 08 E-post stockholm-gotland@byggnads.se Webb Byggnads.se/stockholm-gotland Instagram @byggnads_stockholmgotland Facebook Byggnad Stockholm-Gotland Medlemscenter Byggnads Nu! Telefon 010-601 10 00 E-post byggnadsnu@byggnads.se Byggnads a-kassa Telefon 010-601 18 00 Lokalkontor Gotland Arbetarrörelsens Hus, Stenhuggarvägen 6, 621 65 Visby Telefon 010-601 10 08 MEDLEMSKRETSAR Gotland, Handen, Huddinge, Johanneshov, Nacka, Nordost, Nordväst, Stockholm, Södertälje BYGGETTAN MEDLEMSTIDNING BYGGNADS STOCKHOLM-GOTLAND BLI MEDLEM Öppna kameran i din mobil och rikta den mot QR-koden. 16Hoppas vi tillsammans kan bli ett ”vi” Ida Jörnholm är ny i sitt fackliga engagemang och i Näta, nätverket för kvinnor i Byggnads. Vi är ovana att stå på barrikaderna Stefan ”Slottis” Slottensjö har alltid haft ett starkt driv att försöka få till stånd förbättringar istället för att ge upp. 06
BYGGETTAN NR 1 2022 | 3 ORDFÖRANDE HAR ORDET RYSSLANDS KRIG mot Ukraina påverkar oss alla på ett eller annat sätt. Bilderna av döda människor, byggnader som raseras och familjer som splittras är svåra att ta in. Ett krig är alltid en förlust för hela mänsklig- heten. Det finns inga vinnare, bara förlorare. Och vi påminns om att trygghet och demokrati inte är en självklarhet – inte ens här i Sverige. PÅ VÅRA byggarbetsplatser ska ofta folk från många olika länder samsas. Även om det inte är någon tvekan om att våra sympatier är hos Ukraina, måste vi komma ihåg att detta är Putins – och inte alla ryssars – krig. KRIGET FÅR inte bli till bråk på våra byggen i Sverige. Vi kan inte tillåta någon form av provokationer eller trakasserier, oavsett omman är från Sverige, Ukraina, Ryssland - eller från något annat land. Blunda inte för problem om de uppstår, kontakta direkt din arbetsgivare. På en byggarbetsplats kommer säkerheten alltid främst – och det är alltid din arbetsgivares ansvar att din arbetsmiljö är säker. OAVSETT ORO i världen behöver vi tänka framåt. Många ungdomar som går ut gymnasiet i vår står utan lärlingsplats. Hör dig för om inte de på ditt jobb kan anställa en lärling, för att trygga återväxten av nya byggnadsarbetare. Hjälp till och ge dem en chans och lite hopp om framtiden! TEMAT I detta nummer av tidningen Byggettan är ”Medlemmens förening”. Sommedlem i en fackförening äger du föreningen och dess verksamhet. Du kan alltså vara med och påverka och styra vad Byggnads ska jobba med. Vilka frågor är viktiga för dig? Gå på ett kretsmöte och framför dina åsikter, diskutera med andra byggnadsarbetare. Tillsammans kan ni skriva motioner till avtalsrörelsen som påverkar både era arbetsvillkor och er förening! ” Säkerheten kommer först Kullbergs ”Rent krasst” 1 2 ”Vi kan inte tillåta någon form av provokationer eller trakasserier.” TOMAS KULLBERG, ORDFÖRANDE BYGGNADS STOCKHOLM-GOTLAND När ett företag struntar i att följa kollektivavtalet de har skrivit på, borde Bygg- företagen stänga dörren för företaget. Men det gör de inte. Kanske de inte bryr sig om att deras medlems- företag får konkurrera på olika villkor? Bygg är ingen bransch som saknar personal. Men ändå får byggföretag fortsätta ta in arbetskraft från andra länder utan krav på kompetens. För att sedan lura demmed taskiga villkor och slavlika löner. Och Migrationsverket bara nickar och godkänner.
4 | BYGGETTAN NR 1 2022 ”Man kan vara med och göra sin röst hörd om det är något man tycker är bra eller dåligt.” ALICE OLSSON är plattsättare och ledamot i styrelsen för Byggnads medlemskrets på Gotland. Hon blev medlem i Byggnads redan på gymnasiet, när hon gick byggprogrammet. Alice Olsson fick jobb direkt efter sin praktik. – Jag ville bli målare egentligen, men det var något strul med den linjen, så jag valde plattsättning, säger hon. Arbetet sker för det mesta i kök, badrum och hallar. Det handlar ofta om att krypa på knä. Plattorna är många och tunga. – När det är stora plattor finns det olika hjälpmedel till exempel handtag somman kan fästa på plattorna. De använder jag, säger hon. EN VANLIG dag stiger familjen upp fem på morgonen. Efter frukost ska barnen till skola och förskola. Sedan går färden till firman i Visby för att hämta material. Hela dagen arbetar Alice Olsson med spackling, tätskikt, plattsättning och fogning. För Alice Olsson är det självklart att vara medlem i facket. – Vi har prestationslöner som förhandlas av facket. Om det är viktigt att påverka sin lön, då vill man vara ansluten, säger hon. FRÅN KARLSTRÖMS Golv är det Alice Olsson och en till medlem som sitter i kretsstyrelsen. Kretsen bjuder in alla medlemmar på Gotland till möte flera gånger om året. Då kan alla medlemmar ta upp vad de tycker om avtalen och andra fackliga frågor. – Man kan vara med göra sin röst hörd om det är något man tycker är bra eller dåligt. Det hjälper inte att sitta ute på företagen och tycka Text: Anna Holmgren Foto: Malin Vinblad omman inte berättar det för någon, säger hon. Ibland brukar de bowla och äta något gott tillsammans efter mötet. Kretsstyrelsen har diskuterat hur de ska få fler än 15 – 20 medlemmar att engagera sig. – Det går trögt. Vi har dålig uppslutning på mötena, vi kunde gärna bli fler, tycker hon. ETT SÄTT kunde vara om kretsen ordnade fler roliga sociala aktiviteter. Den familjedag på Gröna Lund som Byggnads Stockholm-Gotland ordnade är hennes förebild. – Vi funderar på att ha en egen familjedag här på Gotland och locka med något som intresserar alla, till exempel ett besök på djuparken, säger Alice Olsson. n På kretsmötena på Gotland kan alla medlemmar ta upp vad de tycker om avtalen och andra fackliga frågor. Men de vill gärna bli fler på mötena. – Det hjälper inte att sitta ute på företagen och tycka om man inte berättar det för någon, säger Alice Olsson som sitter i kretsstyrelsen. Alice Olsson u Ålder: 28 år u Familj: Sambo, dotter 3 år och bonusdotter 7 år u Bor: Villa i Gothem på östra Gotland u Yrke: Plattsättare på Karlströms Golv u Fackligt uppdrag: Ledamot i kretsstyrelsen på Gotland u Intressen: Padel, ridning, åkt fem Vasalopp u Något okänt: Äger tre hästar, två är gotlandsruss Säg vad du tycker - kom på kretsmöte KRETS GOTLAND Alice Olsson är plattsättare och fackligt aktiv i kretsen på Gotland. Hon vill att fler ska komma på kretsmöten.
BYGGETTAN NR 1 2022 | 5 Text och foto: Enikö Arnell-Szurkos BLI SKYDDSOMBUD ”Oavsett vad du röstar på, så sitter vi i samma båt här. Vi behöver slåss tillsammans för bättre arbetsförutsättningar. VVS-MONTÖREN Yoshio Shimizu har alltid varit fackligt engagerad, berättar han. Det började redan i en annan bransch, inomHandels, när har jobbade för GB Glass, på lagret och som säljare. När han sedan utbildade sig till rörmokare och började jobba på Bravida i Stockholm valdes han till fackligt förtroendevald i Byggnads. Han skulle dra i gång MB-verksamheten på företaget. – Det var trögstartat. Stockholms- avdelningen hade inte kommit så långt med samverkan med facket. Jag vet att det fungerar mycket bättre för Bravida i södra Sverige. NU ÄR Yoshio Shimizu skyddsombud, sammankallande MB region Stockholm på Assemblin och är suppleant i regionstyrelsen Stockholm-Gotland. Att byta jobb till den nuvarande företaget var en stor förändring. – Det var som en helt ny värld. Allt var uppstyrt och fungerade. Men man ska aldrig vara nöjd, det finns alltid saker att förbättra. De senaste två åren har också varit tuffa för de fackligt förtroendevalda, eftersom företaget har haft svårare att få in nya projekt. Det har lett till varsel och många förhandlingar. – Nu kan det bara bli bättre. Men det har hela tiden varit en bra dialog med arbetsgivaren. Det finns en kultur här att man går via oss. Arbetsgivaren tar inga genvägar. YOSHIO SÄGER att engagera andra i det fackliga arbetet kan vara svårt men nödvändigt. När han ska väcka andras intresse hänvisar han gärna till historien. Han berättar hur det såg ut för arbetare för hundra år sedan, och hur mycket facket har påverkat utvecklingen. – Det finns en okunskap för vad facket faktiskt gör. Många tror att det är en mer politisk organisation. Då försöker jag säga att oavsett vad du röstar på, så sitter vi i samma båt här. Vi behöver slåss tillsammans för bättre arbetsförutsättningar. YOSHIO SHIMIZU har inte hunnit med så många kretsmöten än, och kongressen missar han i år eftersom han precis då kommer bli pappa för andra gången. Men det fackliga arbetet fortsätter, försäkrar han. Han vill bidra till att flera röster blir hörda. – Jag vill se till att ingen blir bortglömd. Sedan är det viktigt med kollektivet också, att vi alla står tillsammans. Att vara fackligt aktiv är även utvecklande på ett personlig plan, enligt Yoshio Shimizu. – Byggnads är duktiga på att utbilda. Man utmanar sig hela tiden, får kliva ur sina trygghetszoner. Det gör att man växer som individ. n FÖRTROENDEVAL Det finns alltid saker att förbättra Yoshio Shimizu vill väcka andras intresse för fackliga frågor. Han har flera fackliga uppdrag och genom Byggnads utbildningar får han utvecklas på det personliga planet och växa som individ. Yoshio Shimizu u Ålder: 40 år u Familj: En dotter och en till på väg u Yrke: VVS-montör på Assemblin u Fackliga uppdrag: Skyddsombud, samman- kallande MB region Sthlm på Assemblin, suppleant i Byggnads Stockholm- Gotlands regionstyrelse u Intressen: Tråning u Kuriosa: Älskar att vara i Japan Yoshio Shimizu är vvs-montör och fackligt aktiv. Han vill bidra till att fler röster blir hörda.
6 | BYGGETTAN NR 1 2022 VINJETT Vi är ovana att stå på barrikaderna Stefan ”Slottis” Slottensjö har alltid haft ett starkt driv att försöka få till stånd förbättringar istället för att ge upp. Fyra decennier som fackligt aktiv har gett honom perspektiv. – Fler skulle behöva uppleva att man tar strid för någonting, att man är en del i en helhet. STÄMNINGEN, DEN där dagen 2006, när byggarbetarna satt i bodarna i protest var en blandning av lucia och julafton. – Nästan sakral, säger Stefan ”Slottis” Slottensjö, byggnadssnickare på Skanska och lagbas. Några dagar tidigare hade han och hans arbetslag fått veta att en polsk städare, Paulina, som jobbade på Skanskas bygge hade tvingats sluta eftersom hon var gravid. Byggjobbarna var rejält upprörda över beslutet. De snackade ihop sig, och beslutade att följande morgon sitta kvar i bodarna tills städaren skulle få jobbet tillbaka. Slottis gick upp till platschefen och informerade honom om deras beslut. Sedan satt de där i bodarna i tysthet. Städaren fick jobbet tillbaka. – Vi gjorde den här lilla aktionen ihop, och vi var stolta över att hon blev kvar, säger Slottis. IDAG, 16 år senare, är det en soligmarsdagmed löfte om en vår på intågande. Vi står på taket till den byggnad som i sommar blir ett färdigt äldreboende, Villa Tureberg, och blickar ut över landskapen i Sollentuna somsträcker ut sig åt alla tänkbara håll. –När vi igår tog bort intäckningen på väderskyddet var det somomvärlden öppnade sig, säger han. Slottis har jobbat sombyggnadssnickare sedan 1970-talet. Eller i nästan 47 år för att vara exakt. – Jobbet är jäkla kul! FACKLIG FÖREBILD ” Vi gjorde den här lilla aktionen ihop, och vi var stolta över att hon blev kvar.” Det ger en viss stolthet att visa att nu är det nog, och inte bara knyta handen i fickan. Det säger Stefan ”Slottis” Slottensjö, som varit förtroendevald under hela sitt yrkesliv. Men sida vid sida med det fackliga drivet bär han på en tung vetskap.
BYGGETTAN NR 1 2022 | 7 VINJETT ”Det är dags att säga ifrån. Att inte längre sticka huvudet i sanden för den snedvridna konkurrensen i branschen.” ENSTOR del av hans tid går till olika fackliga uppdrag somhan haft sedan han började i branschen. Med märket på hjälmen är han bekant för många på byggena. Arbetarna kommer ofta fram till honommed sina frågor. Han snackar med folk på rasterna, frågar hur det är på företaget. Eller så kollar han upp underleverantörsbolag. Det tar en hel del tid. Nästa dag kan det vara ett fackligt möte om löneformer. – Det ger mig glädje att hjälpa någon. NÄR HAN är på byggena möts han av en uppgivenhet. Den oroar honom. – Det ger en viss stolthet att visa att nu är det nog, och inte bara knyta handen i fickan. Fler skulle behöva uppleva att man tar strid för någonting, att man är en del i en helhet, säger han. Sedan början av 2000-talet har Slottis sett villkoren bli hårdare för byggjobbarna. – Jag har slagits av hur få som i dag jobbar för de stora bolagen. Det är ett val de stora firmorna gör, att sälja ut jobben till underentreprenörer. HAN MINNS det första lagbasmötet på Skanska med runt 4 000 yrkesarbetare i Stockholm. – Idag är vi runt 200, säger han. När arbetstagare och arbetsgivare drar åt samma håll, då fungerar den svenskamodellen, konstaterar han. – Men när arbetsgivare inte håller eller börjar runda kollektivavtalen tycker jag att man måste göra någonting åt det. Fackföreningsrörelsen är för rädd för konflikt. Vi vanliga knegare är ovana att stå på barrikaderna. Och det är där vi är idag, menar han, att det är dags att säga ifrån. Att inte längre sticka huvudet i sanden för den snedvridna konkurrensen i branschen. – Jag är ingen He-man. Jag är en vanlig genomsnittlig man med mina fel och brister. Men jag drivs av en vilja att förändra i stället för att ge upp. EN HJÄRTEFRÅGA för Slottis handlar om att vända på Byggnads organisationsstruktur, så att det blir ett fackförbund vars främsta uppgift är att serva och stötta de fackligt aktiva, som i sin tur skulle vara problemlösarna i vardagen. Ett fack närmare medlemmarna, helt enkelt. – Tänk vilken kraft det finns i de över 600 fackligt förtroendevalda i Stockholm. På det sättet kan vi få till det så att människorna på byggena känner att det finns ögon och öron ute på arbetsplatserna och som kan försvara villkor och jobb. Att han bara har några år kvar i yrkeslivet gör ingen skillnad. – Det är ju inte för mig själv jag gör det, utan för alla dem som kommer att kliva in efter mig: barn, unga och för dem som kommer hit för att jobba, säger han. BARN, JA. De har präglat Slottis liv ända sedan han var 22 år. Först fem egna som idag är 18 till 42 år gamla, och nu också fem barnbarn med ett sjätte på kommande. SLOTTIS BÄR på en tung sorg. För sex år sedan blev en av hans tvillingsöner, de äldsta i skaran, sjuk. Det visade sig att han har en hjärntumör. – Jag bävar för att det en dag är slut. Jag kommer nog att falla i ett svart hål. Men han har en son, som jag får finnas för. Det finns alltid nån som kommer efter oss. n Text och foto: Jonna Söderqvist ”Jag drivs av en vilja att förändra i stället för att ge upp.” Stefan ”Slottis” Slottensjö u Ålder: 64 år u Familj: Särbo, fem barn och fem barnbarn u Bor: I Tullinge och i Hässelby villastad u Yrke: Byggnadssnickare på Skanska u Fackliga uppdrag: Lagbas, medlem i regionstyrelsen och i förbundsfullmäktige, ordförande i medlemskretsen Huddinge u Intressen: Lyssna på poddar ” jag har knapparna i öronen dag och natt” - och att läsa u Drömmer om: ”Som ung lirade jag trummor i ett rockband, ett elektroniskt trumset väntar på mig på vinden. Och att skriva en bok om ett fiktivt arbetslag på ett bygge.”
8 | BYGGETTAN NR 1 2022 MEDLEMSNYTTA ”Byggnads har hjälpt mig att förhandla med företaget, att få a-kassa och beslut om livränta.” MATS LE CLAIRE har varit golvläggare hela sitt vuxna liv. Det är fysiskt krävande som så många yrken inom byggbranschen. – Du kryper på knä åtta timmar om dagen medan du skär och spacklar, limmar och svetsar badrumsgolv och köksgolv. Då får man förslitningar och arbetsskador, säger Mats Le Claire. Det var för två år sedan, lagom till femtioårsdagen, som han kände att det var något allvarligt fel på hans knän. – Det blev svårt att gå ner och belasta knäna och det värker dygnet runt, säger han. I FLERA omgångar fick Mats Le Claire operera menisker och skrapa bort artros i knäna. Men det har inte hjälpt. – Så fort jag belastar knäna går det inte att jobba. Nu har jag alltid ont dygnet runt. Jag sover inget vidare, och måste ta smärtstillande, säger han. HAN PROVADE andra jobb, till exempel att gipsa väggar. Men det gick inte att jobba som snickare, det belastar också knäna. – Alla i byggbranschen har olika krämpor och problem med knäna eller ryggen. Det vore bättre att göra våra yrken mer omväxlande redan från yrkesskolan. Då skulle vi inte få samma förslitningar, säger han. NÄR MATS Le Claire varit sjukskriven ett år ringde FörsäkringskasText och foto: Anna Holmgren Mats Le Claire är arbetsskadad. Han har slitit ut knäna i sitt jobb somgolvläggare. Efter en lång process med sjukskrivningar och arbetslöshet väntar han på besked från Försäkringskassan och Afa försäkring om sin livränta. san dan före julafton med beskedet att han var utförsäkrad. Läget han hamnat i var omöjligt utan lön och utan sjukersättning. Då ringde han Byggnads Stockholm-Gotland. – De har hjälpt mig att förhandla med företaget, att få a-kassa och beslut om livränta, säger Mats Le Claire. NU I februari 2022 väntar han på besked från en ortoped om en ny knäoperation. Att se på fotboll och ishockey är hans stora intressen. På dagarna är han ute och går i Traneberg, där han bor tre trappor upp utan hiss. – Jag försöker hålla i gång, knäna måste röra på sig, säger Mats Le Claire. n Mats har ont i knäna dygnet runt Mats Le Claire u Ålder: 52 år u Familj: Singel u Bor: Lägenhet i Traneberg u Yrke: Golvläggare på Metodgolv u Fackligt uppdrag: Nej u Intressen: Se på fotboll och ishockey Det vore bättre att göra våra yrken mer omväxlande redan från yrkesskolan. Då skulle vi inte få samma förslitningar. Det säger golvläggaren Mats Le Claire.
BYGGETTAN NR 1 2022 | 9 MEDLEMSNYTTA Text och foto: Anna Holmgren FÖRSÄKRINGSKASSAN TAR inte hänsyn till arbetsskadades ålder, utbildning eller erfarenhet när de bedömer arbetsförmågan. Om de anser att kroppen klarar andra jobb får man inte fortsatt sjukpenning. – Deras krav att byta yrke är inte orimligt, men då måste man också få ett omskolningsstöd. Det får man inte, utan man lämnas bara åt sitt öde, säger Marcela Salazar. När en utförsäkrad medlem ringer börjar hon med att ta reda på diagnos, lön och år i yrket. Vid en arbetsskada rekommenderar hon medlemmen att gå till Centrum för arbetsmiljömedicin i Stockholm. Deras utlåtanden väger tungt både hos Försäkringskassan och hos Afa försäkring. NÄSTA STEG är att skydda medlemmens inkomst. Då förhandlar ombudsmännen på Byggnads och arbetsgivaren. Målet är att säkra en inkomst för medlemmen. Det kan vara tjänstledigt på grund av hälsoproblem och ersättning från a-kassan. – I akasse-lagen finns ett undantag för personer som av hälsoskäl inte kan arbeta i sitt yrke, säger Marcela Salazar. DET SPELAR ingen roll om arbetsgivaren nekar till att ha vållat själva arbetsskadan. Arbetsgivaren har alltid ett rehabiliteringsansvar. Att få rätt ersättning är en komplicerad process. Få medborgare klarar den på egen hand. – Vi i facket vet exakt vad som ska göras för att öka medlemmens chans att driva sitt ärende med framgång. Men en arbetsskadad som inte är medlem och hör av sig till Byggnads får bara allmän information. Det duger absolut inte att gå med i facket efter att man fått sin arbetsskada. – Det är som med en hemförsäkring. Man kan inte teckna en försäkring efter att huset har brunnit, säger Marcela Salazar. IDAG HAR Mats Le Claire fått beslut om livränta från försäkringskassan. Han kan få ytterligare livränta från Afa försäkring upp till 100 procent av sin tidigare lön. Den guldkanten beror på att han är medlem i facket och att hans arbetsgivare hade kollektivavtal med facket. n När Mats Le Claire kontaktade Byggnads i januari förra året hade han just blivit utförsäkrad. – Det här är ett vanligt ärende hos oss, säger Marcela Salazar, som är försäkringsansvarig på Byggnads Stockholm- Gotland. Svårt att få rätt på egen hand ”Vi i facket vet exakt vad som ska göras för att öka medlemmens chans att driva sitt ärende med framgång.” FÖRSÄKRINGSKASSAN Om du är över 60 år: u Då kan du få livränta för hela ditt inkomstbortfall upp till taket 7,5 prisbas- belopp eller 362 250 kr/år. u Inga krav på att byta yrke eller flytta. Om du är under 60 år: u Om Försäkringskassan bedömer att du kan jobba i ett annat yrke med lägre lön, då får du livränta för mellanskillnaden mellan lönerna. AFA FÖRSÄKRING LIVRÄNTA u Försäkringen kan fylla ut skillnaden från taket på 7,5 prisbasbelopp upp till 100 procent av den tidigare lönen fram till 65 år. Därefter sänks livräntan till hälften. Att få rätt ersättning är en komplicerad process. Få medborgare klarar den på egen hand. Det säger Marcela Salazar, försäkringsansvarig.
10 | BYGGETTAN NR 1 2022 UNGA BYGGARE SOLEN SÄNKER sig snart över Lidingö och Rönneberga kursgård, där Unga Byggare är inne på dag två av sin fackliga utbildning. Runt femton deltagare sitter fullt fokuserade, trots att det är sen fredagseftermiddag, och lyssnar på Unga Byggares ordförande Elin Sohlins föreläsning om Byggnadsarbetareförbundets struktur och historia. Efteråt är alla eniga om att utbildningen behövs och är väl genomförd. – Det här har verkligen boostat mig. Jag känner att jag kommer kunna stå upp för mig själv mer i framtiden, säger Isak Lundström. Han är helt ny sommedlem i Byggnads, började sin lärlingsutbildning somgolvläggare för tvåmånader sedan. Men engagemanget för kollektivet, särskilt de svagare, går längre tillbaka än så. – Jag fick praktikplats undermin utbildning på företag som inte höll sig till reglerna, där det var mycket svartarbete. Det är nog det värsta, tycker jag, hur papperslösamigrantarbetare behandlas. ARBETSPLATSEN HADE inte heller kollektivavtal och ville få praktikanter att jobba gratis utan att tiden kunde räknas som lärlingstid. Allt det har bidragit till att Isak Lundström nu sitter här, på Unga Byggares utbildning. – Jag vill bidra till en slagkraftig facklig rörelse. Det finns arbetsplatser där vi kan ageramer. Jag tycker vi ska ta steget till exempel att tamigrantarbetares kamp också. Det vill jag påverkamedmitt fackliga engagemang. MIKAELA NORDQVIST, snickarlärling sedan ett år tillbaka, håller med om att det gemensamma engagemanget behövs. Hon blev medbjuden på utbildningen av en kompis, men har genom tidigare arbeten redan facklig erfarenhet. – Jag hade problemmed en chef och fick hjälp avHandels. Det är positivt Efter en utbildning vet deltagarna från Unga Byggare vilka rättigheter de har. Det kan vara allt från möjlighet att byta om på jobbet till att det är arbetsgivaren som ska stå för verktyg. De är också överens om det gamla ”macho-tugget” måste bort och är taggade att tillsammans jobba för förändring. ”Det här har verkligen boostat mig. Jag kommer kunna stå upp för mig själv mer i framtiden.” Isak Lundström u Ålder: 21 år u Bor: Stockholm u Yrke: Lärling: golvläggare/ mattläggare u Intressen: Musik, mest hiphop och punk. Spelar flera instrument och sjunger u Har även: Ett engagemang i Husby arbetarcentrum, för papperslösas situation på arbetsmarknaden Levi Bengtsson u Ålder: 26 år u Bor: Visby u Yrke: Murare, kalkbruk u Intressen: Figurspel, brädspel, rollspel. Hitta fynd på loppisar u Har även: Lagat ringmuren i Visby, sådant som murare som specialiserar sig på kalkbruk kan få göra Mikaela Nordqvist u Ålder: 28 år u Bor: Stockholm u Yrke: Lärling: snickare u Intressen: Dansar kizomba och bachata. Gillar att laga mat, umgås med vänner och familj u Har även: Jobbat som florist och barnskötare på förskola Unga Byggare - Isak Lundström, Levi Bengtsson och Mikaela Nordqvist värdesätter kunskapen och tryggheten som facket kan ge. Engagemanget går inte heller att ta miste på, när de träffas för kurs på Lidingö.
BYGGETTAN NR 1 2022 | 11 ”Man behöver inte visa hur stark man är genom att bära för tungt.” MEDLEMSNYTTA med facket, att få känna en trygghet och få den hjälpman behöver. Mikaela Nordqvist arbetade som florist och barnskötare förut, men valde sedan att utbilda sig till snickare. –Det finns en röd tråd i kreativiteten somkrävs i alla dessa yrken. Jag har drömt omatt bli snickare sedan många år tillbaka. MEN VISST är det stor skillnad mellan att jobba i ett kvinnodominerat och mansdominerat yrke, berättar hon. Även om trivs bra med sitt yrkesval, vill hon att machokulturen ska diskuteras mer. – Det är frågor som kvinnosynen, rasismen och machokulturen som jag brinner mest för. Man behöver inte visa hur stark man är genom att bära för tungt. Mikaela Nordqvist kan tänka sig vara fackligt engagerad för att driva förändring i just dessa frågor. Utbildningsdagarna har lagt grunden för ett vidare engagemang. – Jo, jag är en person somengagerar mig i mycket och somvill hjälpa andra. Även om24 timmar ibland inte räcker till, finns det absolut enmöjlighet att jag hittar ett intresse i det här. ENGAGEMANGET HAR även väckts hos Levi Bengtsson, murare från Gotland, som även han prisar utbildningen. – Jumerman vet desto fler verktyg fårman i bältet. Nu vet han att han kan vända sig till regionala skyddsombud, även omdet inte finns skyddsombud på arbetsplatsen. –Man har litemer humomvad somär rätt och fel. Och vill man driva en fråga, då harman LO:s fjärde största fackförbund i ryggen. Han och kollegerna har tidigare funderat över flera konkreta problemställningar på arbetsplatsen tidigare. En sådan varmatboden somsaknade omklädningsskåp. –Ändå skulle vi vara på plats ombytta klockan sju påmorgonen. Och det finns inget värre än att sätta sig i sin bil med skitiga kläder. Men nu vet vi. Arbetsgivaren ska se till att det finns möjlighet till ombyte på arbetsplatsen. EN ANNAN fråga handlade om verktyg. Levi Bengtsson och kollegorna har använt sina egna verktyg och visste inte vad som gällde om dessa exempelvis går sönder. –Vi funderade på att diskutera oss fram till ett avtal, men då visade en annan kollega vad somstår på Byggnads hemsida, nämligen att ”arbetsgivaren tillhandahåller verktyg”, svart på vitt. Det fackliga arbetet är viktigt, konstaterar Levi somäven kommer in på samma fråga somMikaela – att försöka jobba tillsammans för att få bort det ”gamla tugget”, alltså jargongen somkan vara rätt sexistisk, särskilt blandmän över 40 år. – Det är väldigt mycket ”kärringen på knä” och sånt tjafs. Den machogrejen är inte okej någonstans och måste försvinna. Det skapar bara dålig stämning. DAGENS FÖRELÄSNINGAR är slut och snart är det middag på Rönnberga kursgård. Ungdomarna går ut en stund tillsammans för att få lite luft och betrakta solnedgången. Mobilerna åker fram, utsikten är förtrollande. Att träffa andra unga byggare har betytt mycket, säger Isak Lundström. –Det är verkligen jättekul. Vi unga delar ju en del erfarenheter. Roligt att få diskutera saker somman annars kanske inte pratar om. n - somvill förändra Text och foto: Enikö Arnell-Szurkos
12 | BYGGETTAN NR 1 2022 Text:Jonna Söderqvist Foto: Anna Holmgren KRETS HANDEN ”Det är ett av de viktigaste sätten att ändra på hur det är på jobbet.” VI VILL få in ungt blod. Det säger Stefan Karlsson som i två års tid har varit ordförande i Handen-kretsen för medlemmar som bor i Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Nu har kretsen börjat jobba för att det ska hända. ETT FÖRSTA steg har varit att få in styrelseelever. Kretsen fick sin första styrelseelev för cirka tre år sedan, men hon hann bara ha sitt uppdrag en kort tid innan hon flyttade. När det i slutet av förra året drog ihop sig till kretsens årsmöte, beslutade styrelsen att välja in nya. Valberedningen kontaktade potentiella medlemmar. Och de fick napp: Nu har kretsen två nyvalda De jobbar för att få unga med i kretsen styrelseelever, Isabella Norén och Erik Reisten, som är så nya att de ännu inte hunnit komma igång. STYRELSEELEVERNAKOMMER själva att få påverka hur de vill att deras uppdrag ska se ut, men styrelsen har en förhoppning: – Tanken är att de skulle besöka yrkesskolorna som finns i området, och berätta om facket, säger Stefan Karlsson, som jobbar som betong- arbetare på Peab. Styrelsen, som blir sammanlagt sju personer med styrelseeleverna, vill också få in ungas idéer, synsätt och tänk för att kunna utveckla kretsens verksamhet för att passa yngre medlemmar. – Jag är 53 år, och många av de andra 30 till 40 personerna som brukar delta på mötena är i samma ålder, säger han. Då är risken att frågor som är viktiga för hur unga har det på jobbet kan falla i skymundan. Det handlar både om vilka frågor kretsen driver, vilka aktiviteter den ordnar och hur medlemsmötena ser ut, konstaterar han. Stefan Karlsson u Ålder: 53 år u Familj: Fru och utflugen dotter u Bor: I Sorunda u Yrke: Betongarbetare på Peab u Fackligt uppdrag: Ordförande i Handens kretsstyrelse, skydds- ombud, försäkrings- informatör u På gång: Den 25 maj ordnas en aktivitetsdag i regionen, och då kommer kretsen att synas på gatorna Frågor om hur unga har det på jobbet kommer inte fram om det bara är äldre på kretsmöten. Stefan Karlsson är ordförande i Handen-kretsen, som satsar på unga styrelseelever. Handen-kretsen tar nya tag för att få medlemmar att bli aktiva. Nyvalda styrelseelever ska förhopningvis få fler unga att bli intresserade av facket och kretsen. - Vi behöver växla upp arbetet med att få in unga, säger Stefan Karlsson, ordförande i kretsen.
BYGGETTAN NR 1 2022 | 13 ”Vi kan inte kräva att en vanlig medlem deltar, om inte de fackligt förtroendevalda sätter sin fot på mötena.” XXX Stefan Karlsson misstänker att det låga intresset bland unga att delta på möten delvis kan bero på att de inte vet vilka möjligheter kretsen ger för att påverka. – Det är ett av de viktigaste sätten att ändra på hur det är på jobbet! Det går att göra genom kretsen och motioner. Dels gentemot Byggnads, dels gentemot de frågor man vill att Byggnads ska driva, säger Stefan. FÖR ATT få in ytterligare nya ansikten på mötena, så satsar Handen på att ringa runt till de fackligt förtroendevalda för att locka med dem på medlems- mötena. – Vi kan inte kräva att en vanlig medlem deltar, om inte de fackligt förtroendevalda sätter sin fot på mötena, säger Stefan Karlsson. Att komma med på ett möte är ett bra första steg, tycker han. MEN DET är inte bara som kretsordförande som Stefan Karlsson försöker ha fokus på unga och nya i yrket. Han är skyddsombud sedan 7–8 år tillbaka. I sin roll strävar han efter att hålla koll på att de som nyligen börjat på byggena får den inskolning som de behöver, och att de får rätt maskiner. – Det handlar också om att lära dem att de inte ska ta genvägar när det kommer till säkerhet, säger Stefan Karlsson. Han tar ett exempel: Det är inte tillåtet att arbeta från en stege, men det kan vara lockande att ta genvägar för att få jobbet smidigt och snabbt gjort. – Jag brukar tala om Alfons Åberg som säger ”Jag ska bara...”. Det är viktigt att säga till om de inte gör det säkert. STEFAN ARBETADE i höstas som försäkringsinformatör på Byggnads Stockholm-Gotland. Han åkte runt och besökte mindre företag inom branschen, som inom rörmokeri, ventilation och plåt, för att informera om främst avtalsförsäkringar. Men också arbetsmiljöfrågor dök upp. – De stora drakarna har ofta en fungerande facklig verksamhet, men många små företag skulle aldrig annars få den här informationen, säger han. Någonstans däri tror han att nyckeln ligger, att sprida information och kunskap till dem som annars blir utan den. – Jag vill att mina kamrater ska ha det bra, säger Stefan Karlsson. n Värva en arbetskamrat få 200 kr! Du får 200 kr varje gång du värvar någon till Byggnads! Öppna kameran i mobilen och läs in QR-koden nedan för att skriva in en ny medlem. Vet du någon som inte är medlem? MATHILDA KLINGER DANIELSSON, 31, Takplåtslagare på JWP Yrkesambassadör - Det betyder att jag har ett stöd i ryggen genom arbetslivet. Facket är någon man kan falla tillbaka mot i svåra situationer. Det kan också gälla något vardagligt, som när vi under pandemin inte hade tillgång tvål i bodarna, för den hade blivit stulen. JOAR BANDINGE, 25, Servicesnickare på Gotlandsbyggen – Det är en trygghet för mig, att jag kan få den hjälp jag behöver. Jag har fått hjälp med löner till exempel. Det känns riktigt bekvämt att ha den möjligheten. KALEVI MÄKINEN, 57 Rörmokare på Assemblin – Allt. Jag anser att vi måste ha en organisation som jobbar för oss. Skulle vi inte organisera oss skulle vi förlora mycket. Vi skulle tappa mark. TRE SVARAR Vad betyder det för dig att vara medlem i Byggnads? Text och foto: Anna Holmgren, Enikö Arnell-Szurkos Inte medlem? Läs mer om hur du blir medlem.
14 | BYGGETTAN NR 1 2022 PLÅTSLAGARE ”Det gäller alltid att ha rätt säkerhet och att vara medveten om vilka risker man tar.” I DAG jobbar Emilia Siwertz uppe på ett tak i Viggbyholmmed plåtgarnering runt skorstenar och annat som står i vägen för takplåt och tegelpannor. Häromdagen satte hon fönsterbleck och smyglister på en fasad i Sickla. Arbetsmiljön varierar ute på byggena. Ibland är det litet och trångt och hon får krypa runt på knä, ibland är det öppet och fritt som idag. Alltid är det höga ljud. – På byggena jobbar vi mest utomhus, på tak eller på fasader, ofta högt upp, säger hon. NÄR PLÅTSLAGARNA ska lägga tak förbereder de plåtband i verkstan som en kranbil sedan hämtar och levererar på bygget. De förbereder allt sitt material inne på företagets verkstad. – Det är ett himla oljud på verkstan och man måste ha hörselkåpor. Jag har alltid det. Det är jätteviktigt att skydda hörseln, säger hon. Kåporna tonar ner oljudet, men det blir inte knäpptyst. Man kan höra om någon gör illa sig och skriker på hjälp. Det har hänt Emilia Siwertz själv. Hon skulle klippa plåt med en sax, tappade fästet och slant. – Jag råkade skära upp hand- leden. Jag fick skrika på kollegorna och de kom och körde mig till sjukhuset, berättar hon. PLÅTARNA ÄR vassa. Redan på gymnasiet skar hon av sig en fingertopp. Och hon har skurit sig ganska mycket i handleder och under- armar. – Som plåtslagare kommer man alltid råka skära sig, man kommer inte undan. Senast idag skar jag mig i tummen, säger Emilia Siwertz. När de klipper plåten blir det vassa kanter och hörn. Och plåten är tunn, bara 0,7 mm. – Den blir nästan som ett rakblad. Så det gäller att vara försiktig och ha handskar på, säger hon. Andra faror för plåtslagare är takhöjderna och risken för att falla ner. Idag är det ställningar runt huset. – Det gäller alltid att ha rätt säkerhet och att vara medveten om vilka risker man tar. Då blir man försiktigare och ser över hur man arbetar, säger hon. HON ÄR ofta ensam kvinna bland män på jobbet. Särskilt i början av jobbet som plåtslagare visste hon Plåtslagare är ett tufft yrke där det gäller att skydda sig mot skärskador, buller och fall från höga höjder. - Från början var jag inte beredd på att man faktiskt skär sig så ofta. Nu har jag insett hur vassa plåtarna är och hur lätt det är att skada sig, säger Emilia Siwertz, 22, som jobbar hos plåtslageriet JWP. Vi riskerar våra liv om vi faller
BYGGETTAN NR 1 2022 | 15 Text och foto: Anna Holmgren XX inte vilka rättigheter hon hade på arbetsplatsen. – Som ny tjej från gymnasiet var jag inte så kaxig. Det var svårt att våga göra sin röst hörd. Då fick jag hjälp av Byggnads. Till exempel att jag som kvinna hade rätt till ett separat omklädningsrum. För Emilia Siwertz är det viktigt att veta att Byggnads finns. – Det är en trygghet att det finns någonstans dit jag kan vända mig och få veta vad jag har för rättigheter på arbetsplatsen. EFTER NÅGRA år i branschen har Emilia Siwertz blivit modigare. – Nu är jag nästan kaxigare än männen. Jag har blivit mer bestämd och rakt på sak. Man kan säga att jag hoppat på deras tåg, att mina skämt blivit grövre och att jag blivit mer grabbig. Hon tycker ändå inte att det råder en machokultur på hennes arbetsplats. Ett exempel är takhöjderna. – Jag är inte rädd för höjder men jag har väldigt stor respekt för dem. Alla på mitt jobb har stor respekt för dem. Det finns ingen här som balanserar på taknockar eller sticker ut huvudet över taksprånget. – Sånt gör inte vi. Då kan vi inte bara göra oss lite illa, vi riskerar våra liv om vi faller. NUMERA ÄR de två kvinnor på företaget. – Det är ganska skönt att jag har en tjej att prata med, som förstår mig. Emilia Siwertz trivs bra på firman och har en vänskaplig relation med alla, både med chefer och kollegor. – De är inte bara jobbkollegor, de har blivit sommin andra familj. Jag vet att de finns där om det händer något. Som när jag skar handleden, då ställde alla upp. Man är inte ensam. I framtiden kan hon tänka sig att ta ett fackligt uppdrag, till exempel som skyddsombud. – Ja, just för att vara mån om mina kollegor och folk runt omkring mig. Det är viktigt att alla ska ha det bra och må bra på arbetet, säger Emilia Siwertz. n Emilia Siwertz u Ålder: 22 år u Familj: Mamma, storebror och två katter u Bor: Lägenhet i Hägersten u Yrke: Plåtslagare på JWP plåtslageri u Fackligt uppdrag: Nej u Intressen: Djur, särskilt hästar, har tävlat i många år u Särskild talang: Har varit elitgymnast
16 | BYGGETTAN NR 1 2022 NÄTA IDA JÖRNHOLM jobbade som lantarbetare tidigare, men ville ha ett säkrare och mer välbetalt jobb. Tre år senare reglar hon upp fasta undertak i en fastighet i Södertälje för Skanska, där hon är inne på sitt sista år som lärling. Och hon trivs i det nya yrket. – Det är lättare än vad jag hade räknat med. Dagarna går fort. DET FACKLIGA engagemanget är alldeles nytt för Ida Jörnholm. För några veckor sedan följde hon med en kompis på en ”Näta”-träff, ett nätverk för kvinnor i Byggnads som nyligen har bildat en styrgrupp i regionen. – Vi får se, det är alldeles i början, så jag vet inte om det är något jag kommer fortsätta vara engagerad i. Men det kan också vara svårt att låta bli, säger Ida Jörnholmmed ett skratt. När Ida Jörnholm försöker summera vad hon vill förändra, säger hon: – Kommunikation. Jag vill att det ska bli bättre för alla, om vi nu ska gå in på detta med kvinnor och män. Det blir så uppdelat i ”vi och dem”, och det tycker jag inte om. HON HAR inte upplevt några särskilda påhopp eller tråkiga kommentarer som kvinna. Men hon känner av en viss försiktighet från de manliga kollegorna. – Det finns en nervositet i att jobba tillsammans. De är oroliga, som om de tänkte: ”Shit, sa jag något dumt nu?”. Det känns som folk kan vara väldigt försiktiga, för blir vi kränkta, ja då blir det liv i luckan… Ett sätt att ändra på uppdelningen är att prata mer avslappnat med varandra och börja se varandra som individer. Men hon förstår att det kan ta tid, eftersom byggbranschen länge har varit mansdominerad. – Jag hoppas att vi kan bli ett ”vi” allihop tillsammans. Det ska egentligen inte behöva finnas ett kvinnonätverk i framtiden. IDA ÄR på det stora hela nöjdmed sin arbetsvardag och villkoren i branschen. Mycket av det viktiga fackliga arbetet är redan gjort och behöver bevaras, påpekar hon. Men självklart finns det fortfarande en del att jobba för. – Jag skulle till exempel gärna se att det var lättare att vara pappa- ledig. Det är fortfarande inte självklart för alla, säger Ida Jörnholm. n Ida Jörnholm är ny i sitt fackliga engagemang och i Näta, nätverket för kvinnor i Byggnads. Hon önskar bättre kommunikation mellan kvinnor och män. – Jag tror att mycket går att lösa genom att prata med varandra. Text och foto: Enikö Arnell-Szurkos Ida Jörnholm u Ålder: 31 år u Familj: Tre barn 8, 10 och 12 år, pojkvän u Bor: I Sorunda u Yrke: Träarbetarlärling på Skanska u Intresse: Friluftsliv u Uppdrag i Näta: Sitter i Nätas styrgupp i Stockholm-Gotland u Näta: Näta är ett nätverk för kvinnor i Byggnads Hoppas vi tillsammans kan bli ett ”vi” ”Det blir så uppdelat i ”vi och dem”, och det tycker jag inte om.” Ida Jörnholm från Nätas nybildade styrgrupp vill att att vi ska se varandra som individer.
BYGGETTAN NR 1 2022 | 17 VINJETTA KORT & BLANDA Tack för förtroendet! Jag har det bästa jobbet som finns – att få företräda dig sommedlem och arbeta för en bättre byggbransch. Vi har fyra spännande år framför oss med kongress, val och inte minst en avtalsrörelse under 2023. Vi jobbar för att få så mycket inflytande som möjligt i våra kollektivavtal, och här kan du hjälpa till. Ju fler medlemmar vi är desto mer påtryckningsmedel har vi mot politiken och arbetsgivarna. GRATTIS TOMAS KULLBERG - som blev omvald till ordförande i Byggnads Stockholm-Gotland, på regionfullmäktiges årsmöte i slutet av mars! ” ?Får jag ta ut fyra veckors semester i sommar, även om vi har mycket jobb? !Alla som arbetar har rätt till 25 semesterdagar och minst fyra veckors sammanhängande semester under juni, juli och augusti. Semesterdagarna kan vara betalda eller obetalda. u Du har rätt till fem veckors semester oavsett om du är anställd tills vidare, på visstid eller på provanställning. u Du har rätt till obetald sommarsemester redan första året som anställd. u Din arbetsgivare är skyldig att förhandla om utläggning av semestern. u Du måste ta ut 20 semesterdagar per år. Resten kan du spara. ?Jag fyller 50 år snart, får jag vara ledig? ! Permission är en kort ledighet med lön under en eller max två dagar. Arbetsplatsen måste ha kollektivavtal. Du söker permission hos din chef. u Du kan få permission för: din egen 50-årsdag, eget bröllop, förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall, besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare, nära anhörigs dödsfall, nära anhörigs begravning, plötsligt svårt sjukdomsfall hos nära anhörig. Vanliga frågor till Byggnads. Vad är det som gäller? Snart slutar skolorna och en ny generation byggnadsarbetare ska välkomnas in i branschen. Här kan din arbetsplats hjälpa en ungdom att bli färdig- utbildad byggnadsarbetare och få ett yrkesbevis. Ta emot en lärling Funderar du på att ta emot en lärling - vi berättar gärna mer! Ring Tim Hansen 010-601 12 51, Magnus Lindell 010-601 11 71, Felix Jonsson 010-601 12 67. Eller mejla 01larling@byggnads.se. Text och foto: Byggnads, Roland Cox ” TACK FÖR FÖRTROENDET! ”
18 | BYGGETTAN NR 1 2022 HallådärÖrebro-Värmland Grattis till att bli ordförande i Örebro- Värmland! - Tack. Jag har fått jättemånga samtal från medlemmar i regioner som säger fan vad fränt – det här är skitbra och det är dags för en kvinna! Hur stort är det att som första kvinna bli ordförande i en region i Byggnads? - Det är stort att jag är kvinna, men det som rör om och upprör en del är att jag inte är från branschen. Men det är våra förtroendevalda som har valt mig och de vågar se vad jag bidrar med utifrån mina kompetenser. Sen samtidigt, jag har jobbat inom Byggnads i fem år – när ska man bli accepterad och tillhöra branschen? Jag ger allt för byggnadsarbetarnas bästa. Det har jag bevisat under de här åren. Vår region är modig som vågar lyfta blicken. Hur ser din bakgrund ut? - Jag var 23 år och vårdbiträde när jag fick mitt första skyddsombudsuppdrag. Därefter har jag arbetat fackligt på heltid sedan 2001, först på Kommunal sedan som ombudsman på Fastighets. 2017 blev jag rekryterad till Byggnads. Jag började jobba med granskning, och ett halvår senare satt jag i ledningsgruppen som ekonomiansvarig. Och nu är jag vald till ordförande. Vad är det som driver dig? - Jag drivs av utmaningar, och att få sätta mig in i andras situation utifrån deras förutsättningar. Vad är ditt tips till andra kvinnor som vill engagera sig fackligt? - Gå på kretsmöten, där har vi alla möjligheter att påverka. Du behöver göra hederligt fackligt fotarbete, det är där man får mycket kunskap och erfarenhet. Allt sker inte på betald arbetstid. Vilken är den viktigaste frågan för Byggnads? - Arbetsmiljön är viktig. Ingen ska dö på jobbet och alla ska komma hem till sina familjer. Sen att vi behåller styrkan i lönefrågan. För mig som kommer utifrån kan jag säga att våra avtal är bra, även om vi inte tycker det alla gånger då vi behövt göra avkall. Men de är tydliga och fyrkantiga och jag tycker att vi vinner på det. n Ann-Katrin Hedgren, är nyvald ordförande för Byggnads region Örebro-Värmland. Nu skriver hon historia som Byggnads första kvinna att bli regionsordförande. Byggnads Stockholm-Gotland gratulerar! KORT & BLANDAT Text och foto: Byggnads Rätt uppgifter? För att du inte ska missa information från Byggnads behöver vi ha rätt kontaktuppgifter till dig. Du kan själv ändra dem på Byggnads.se/mina-sidor Dags för pension? n Visste du att det finns en förening för pensionerade byggnadsarbetare? Den heter PRO Byggettan, läs mer om deras aktiviteter på hemsidan Byggnads.se/probyggettan Fackligt möte - en rättighet n Enligt Utvecklingsavtalet (UVA) har alla medlemmar i Byggnads rätt att få fem timmars facklig information på betald arbetstid. Byggnads Stockholm-Gotland kan närvara på mötet och hjälpa dig att ordna lokal. Mejla till 01mb@byggnads.se för mer information eller ring 010-601 10 08. Ann-Katrin Hedgren u Ålder: Fyller 51 i år u Familj: Särbo och tre vuxna barn u Bor: Karlskoga u Intressen: Att leva, vandra, fotboll: AIK-are u Aktuell som: Ordförande för Byggnads Örebro- Värmland Statliga center mot kriminella företag n Arbetslivskriminaliteten ökar när flera underleverantörer anlitar varandra i flera led. Ju fler led desto oseriösare blir ofta företagen. Nu har regeringen beslutat att inrätta sju särskilda statliga center mot arbetslivskriminalitet. Ett av dem kommer ligga i Stockholm.
BYGGETTAN NR 1 2022 | 19 VINJETT KORT & BLANDA MATS HAMMARLUND DIKTAR OM... FACKET DET ÄR DU Vi har en kartell för bättre lön anställningsform och arbetsmiljö Gemensam lön efter lagprestation är vår idé då delar vi lika Var för sig har i föga makt men tillsammans bygger vi Sverige Untitled-2 5 2014-04-16 11:28:28 Rädda jobben. Stoppakriminellabyggföretag Den 25 maj kl. 14.30 ses vi på en manifestation på Mynttorget för att rädda våra jobb. Nu visar vi tillsammans att vi fått nog och inte accepterar kriminella företag i byggbranschen! Sök ledigt från jobbet i god tid. Begär ledighet efter sista rasten den 25 maj, antingen tjänstledighet eller din intjänade arbetstidsförkortning. Välkommen att fira första maj med Byggnads Stockholm- Gotland. Ta med vänner och familj! Alla Byggnads medlemmar röstar inte på samma parti. Men tillsammans har vi gemenskapen i att tillhöra samma fackförening och genom den samma arbetarrörelse. Och där behöver vi hålla ihop. Tomas Kullberg, ordförande Byggnads Stockholm-Gotland När: Söndagen den 1 maj, vi bjuder på korv från kl. 13.00. Gemensam avfärd i tåget kl. 14.00 mot Norra Bantorget. Var: Humlegården, håll utkik efter våra flaggor och fanor. Du har ett viktigt uppdrag att ta ett förtro- endeuppdrag, eller meddela eventuella förändringar. jens.hamedal@ byggnads.se 010-601 11 40 Är du fackligt förtroendevald (ffv)? Då representerar du dina arbetskamrater och Byggnads på arbetsplatsen. Det är ett viktigt uppdrag som det gäller att förvalta på bästa sätt. Några uppgifter för dig som är ffv: Kontrollera att alla underentrep- renörer har avtal Gå fackliga utbildningar Vara en informationskanal mellan Byggnads och arbetskamraterna Om du eller en arbetskamrat byter företag eller avsäger er uppdrag behöver Byggnads få reda på det Kontakta Jens Hamedal, som är FFV-ansvarig, om du vill veta mer om ” Text och foto: Byggnads Illustration: Robert Nyberg
VINJETT POSTTIDNING B Returadress: Byggnads Stockholm-Gotland Box 1288 171 25 Solna Är ditt skyddsombud årets bästa? Gör ditt skyddsombud ett bra arbete och har fått till en förbättring i arbetsmiljön? Då är det dags att nominera den till Årets skyddsombud 2022! NOMINERA DITT SKYDDSOMBUD 1 2 3 PÅ VILKET sätt har ditt skyddsombud fått till en förbättring i arbetsmiljön? HUR HAR skydds- ombudet samverkat med arbetsgivaren på ett bra sätt? OMDU tycker att ditt skyddsombud är värd priset som Årets skyddsombud, nominera personen. TIPS! Använd dina egna svar på frågorna ovan när du nominerar. NOMINERA HÄR Sista dag att nominera är den 3 juni 2022. Byggnads.se/skyddsombud2022 4 5 OMPRISET Årets skyddsombud tilldelas den person eller grupp i Stockholms län som engagerat sig i att nå en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. Arbetsmiljöarbetet ska ha bidragit till en påtaglig förbättring av arbetsmiljön, exempelvis genom ökad trivsel eller lägre sjukfrånvaro. Priset är 2 000 kronor och delas ut på LO-distriktet i Stockholms läns höstmöte. Juryn består av representanter från LO-distriktets arbetsmiljö- kommitté. ? Text och foto: Byggnads
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=