BYGGETTAN NR 1 2024 | 15 VINJETT Text och foto: Birgitta Ländin RÖRLIGHET I EU VAD EU:S REGLER SÄGER är att vi kan röra oss fritt inom unionen och stanna i ett annat land upp till tre månader utan att arbeta eller studera. Den fria rörligheten för arbetstagare innebär att alla som bor i ett EU-land har rätt att söka arbete och arbeta i ett annat land inom unionen. Arbetsgivare får inte diskriminera en sökande från ett annat EU-land. Utöver detta förekommer utstationerade arbetare, som är anställda som inte själva har valt att röra sig fritt utan skickats av sin arbetsgivare att arbeta i ett annat land. En utstationerad anställd ska arbeta på samma villkor som andra i det mottagande landet. – Det finns många fördelar med den fria rörligheten, både för den som lämnar sitt land för att arbeta någon annanstans och för länderna de arbetar i. Det har aldrig funnits så många människor globalt sett som arbetar eller studerar i ett annat land som det gör nu. I grunden är det något som kan berika många människors liv, men vi har ju sett att det behövs en bättre kontroll för att människor inte ska bli utnyttjade och fara illa. Det är inte den fria rörligheten inom EU som är av ondo. Det är kontrollen av hur den tillämpas som behöver förbättras. Det säger Anna-Lena Lodenius, journalist och författare av flera böcker, bland annat om migrantarbete. NÄR KONTROLLEN BRISTER visar sig avarterna som svartarbete och människor som tvingas acceptera undermåligt boende och för låga löner. Faktorer som sammantaget dessutom leder till otillbörlig konkurrens på arbetsmarknaden. Byggbranschen är en av de mest utsatta. – Många frågar sig hur det är möjligt att det finns utländska arbetare som står ut med sådana villkor. Men jag tror att man i Sverige ofta inte riktigt kan föreställa sig hur fattigt och eländigt folk kan ha det i länder som inte ligger så långt bort – som Litauen, till exempel. Jag har mött arbetare från Litauen här i Sverige, duktiga yrkesmän från en liten by på landsbygden. Där hemma har de nästan ingenting, det är fattigt, det är väldigt svårt att försörja sig. Kommer man från en sådan situation kan det vi betraktar som eländiga arbetsförhållanden ändå innebära en förbättring av tillvaron, säger Anna-Lena Lodenius. NÄR MISSFÖRHÅLLANDEN uppdagas visar det sig ofta att det är landsmän som ligger bakom utnyttjandet av arbetskraft. – Det är ett problem, det är som enklaver som vi inte har någon insyn i. Jag tror att om facken skulle arbeta mer med grupper från de länder det är frågan om så skulle det vara väldigt positivt – få in dem i facket. Då får facken möjligheter till kontakter med de människor som riskerar att utnyttjas. Det skulle också vara positivt att sprida kunskap om de svenska och europeiska fackförbunden i hemländerna. DET BEHÖVS ETT GOTT EU-samarbete och även ett samarbete mellan de europeiska facken för att få bort arbetslivskriminalitet och andra avarter på den rörliga EU-arbetsmarknaden, fortsätter hon. Inom Sverige har sedan starten 2022 sju center mot arbetslivskriminalitet bildats, där man arbetar gemensamt från olika myndigheter. – Självklart måste man arbeta mer så, ännu mer så, över gränserna mellan myndigheterna, om man vill komma åt arbetslivskriminaliteten, säger Anna-Lena Lodenius. Som privatperson kan man också tänka efter lite mer än vad många gör idag, säger hon och blickar ut över kvarteren på Lilla Essingen. – Alla de här mopedbuden som åker runt med mat, till exempel, vilka förhållanden arbetar de under? Hela den här gigekonomin skulle behöva regleras. OM VI GEMENSAMT ARBETAR mot avarter och arbetslivskriminalitet finns det många fördelar med den fria rörligheten. Så har det varit genom migrantarbetets historia, fortsätter Anna-Lena Lodenius. – De som har flyttat till jobb i andra länder har ofta kommit från samhällen där det inte har funnits så mycket hopp. Men så har de kunnat skicka hem lite pengar, som har gett släktingar en möjlighet till studier eller förbättrat andra villkor för dem i hemlandet. EU:s fria rörlighet idag är dessutom en möjlighet för unga människor i hela EU att se och lära sig om andra länder. n ”De som har flyttat till jobb i andra länder har ofta kommit från samhällen där det inte funnits så mycket hopp.”
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=