6 | BYGGETTAN NR 2 2025 Martin berättar: Det går om man vill, bara man inte ger upp! FÖRSTA GÅNGEN VI MÖTS är på en återvändsgata med nybyggda radhus i Huddinge. Martin Karlström och två kollegor ska fixa målningen inför en besiktning. Martin kollar att alla har verktyg, färg, spackel, tejp och stegar. I första huset blir de insläppta av ett ungt par som är glada att få besök av de tre målarna. Martin förklarar noga för kollegorna Huu från Vietnam och Rizkalla från Syrien vad de ska göra. Sedan går han vidare och knackar på nästa hus. Efter en lång stund öppnas dörren av en arg person som skriker och ilsket kräver en större ommålning. Martin förklarar tålmodigt vad som faktiskt ska göras. MARTIN ÄR SKYDDSOMBUD på ett företag med 30 anställda i Stockholm och är utbildad målare. Vägen hit har varit lång och krokig. Resan till Sverige började i Colombia. Martin är adopterad av svenska föräldrar. Redan på mellanstadiet märkte skolan att han hade svårt att läsa. – Bokstäverna hoppade omkring. Men jag fick inte hjälp förrän i sjuan, säger Martin. Dyslexin blev värre av att Martin har nedsatt hörsel av en förkalkning i mellanörat. – Den kom successivt smygande, minns han. Martin har också dyskalkyli. Det betyder att han har stora svårigheter med matematik. – Jag förstår över huvud taget inte principerna med matte. Jag har jättesvårt med plus och minus, säger Martin. Efter skolan utbildade sig Martin till bokbindare. När han var klar fick han inte jobb med sitt utdöende hantverk. Han stod i fabrik i tio år. Sedan var han arbetslös i fyra år. – Arbetsförmedlingen hjälpte mig så jag fick jobb som lärling på en målerifirma i Västberga, berättar Martin. Idag jobbar han som målare på Rollerboys Öst AB. – Det var min chef som tyckte att jag borde bli skyddsombud, säger Martin. Han har gått flera kurser. Först gick han Bättre Arbetsmiljö, BAM. Det är en kurs för skyddsombud och andra, till exempel byggingenjörer. – Det var mycket grupparbete, det var lärorikt och det gick bra. Men jag förstod inte boken vi fick, till exempel vad som menades med AFS:ar med olika siffror. – Det vore bra om det fanns en ljudbok med arbetsmiljöreglerna. Han har också gått en facklig kurs, som hette Vägen framåt. Den handlade inte om arbetsmiljö, mer om solidaritet och att man ska stå upp för varann. – Det var hur mycket politik som helst. Det är nog inget för mig, säger Martin. SOM SKYDDSOMBUD FÖRSÖKER Martin uppnå förbättringar för sina arbetskamrater. Han ger ett exempel: Om man arbetar i en fönsterverkstad behövs det speciella gummimattor för att man inte ska få problem med knäna. – Jag har tjatat om det men inget har hänt, konstaterar han. Som skyddsombud vill han vara där för kamraterna. – Jag vill att det ska bli bättre, att cheferna ska förstå att man inte skrattar åt den som mår dåligt, att man behöver stödja en del. Det handlar om att alla vi ska må bra, säger han. Martin är ensam om sitt uppdrag som SO på företaget. – Jag har försökt få en av tjejerna som skyddsombud. Hon är fast anställd, har skinn på näsan och kan säga ifrån. Han vill gärna få stöd av andra skyddsombud. – Det borde finnas en mentor så man har någon man kan ringa till för att få hjälp med komplexa frågor, säger Martin Karlström. n
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=