Byggettan_3-22

6 | BYGGETTAN NR 3 2022 Text: Annette U Wallqvist Foto: Byggnads Skyddsombuden har en viktig roll som gagnar både byggnadsarbetare och deras arbetsgivare. Men på senare år har det blivit svårare för många att sköta sina uppdrag. u Byggnads försöker stärka skyddsombuden så att de ska våga diskutera med arbetsgivarna, även när det kan vara svårt. u Skyddsombuden får lära sig att diskutera på ett sätt som inte leder till konflikt, att det till exempel kan vara bra att prata om de positiva fördelar som kan finnas med olika åtgärder. u Byggnads erbjuder också arbetsgivarna att gå samma utbildningar som skyddsombuden, men tyvärr är det inte så många som kommer. u Skyddsombuden får också tillgång till ett nätverk av andra skyddsombud och de bjuds in till regelbundna träffar för att kunna diskutera aktuella frågor. – VI SER EN tendens där skyddsombuden inte får möjlighet att vara aktiva, utan istället används pappersprodukter. De får helt enkelt inte vara med och samverka som de ska göra enligt lagstiftningen, säger Tomas Kullberg som är ordförande för Byggnads Stockholm-Gotland. Tomas har tidigare jobbat som arbetsmiljöansvarig på Byggnads Stockholm-Gotland och han berättar att han brinner för en bra arbetsmiljö på arbetsplatserna. SKYDDSOMBUDENS UPPDRAG är viktigt eftersom de tillsammans med arbetsgivaren ska se till att de anställda mår så bra som möjligt på jobbet. Skyddsombuden ska till exempel hjälpa arbetsgivaren att upptäcka risker, så att inga olyckor sker. Men de senaste åren har det blivit vanligare att skyddsombuden inte bjuds in till viktiga möten och att arbetsgivarna inte lyssnar på skyddsombudens varningar. – Skyddsombuden får mycket viktig kunskap och ett stort kontaktnät av oss. Arbetsgivarna borde se dem som en tillgång och en resurs. Arbetsgivarna har så mycket att vinna på att låta skyddsombuden vara med och planera arbetet, säger Tomas Kullberg. SVÅRIGHETERNA FÖR skyddsombuden beror främst på två saker, enligt Tomas Kullberg. Den ena är att det finns många utländska företag i Sverige som inte känner till hur lagen ser ut i Sverige. De vet inte hur mycket de behöver samarbeta med skyddsombuden. Ofta är det företag som jobbar med mer hierarki där arbetsgivaren bestämmer allting och arbetstagarna inte får chansen att kliva in och vara delaktiga i arbetet. – Det är inte bara små företag som saknar kunskap. Även på stora företag kan det finnas en rädsla för att släppa in skyddsombuden, berättar Tomas. Han tror att rädslan beror just på okunskap. Skyddsombuden har en god utbildning och mycket kunskap om arbetsmiljö, något som arbetsledarna ofta saknar. – Då kan det ju bli en ojämn konkurrens i diskussionen. MEN DET är inte bara arbetsgivarna sommotarbetar skyddsombuden. Ibland är det också arbetskamraterna. Det kan vara att enskilda personer inte tycker det är viktigt med viss skyddsutrustning och jobbar fast skyddsombudet sagt att det är farligt. – Då handlar det ofta om att arbetskamraterna inte vet eller förstår att skyddsombudets roll är att hjälpa dem att jobba på ett tryggt och säkert sätt. När det händer är det viktigt att prata med arbetsgruppen. Det brukar nästan alltid hjälpa, säger Tomas Kullberg. n ”Även på stora företag kan det finnas en rädsla för att släppa in skyddsombuden.” SKYDDSOMBUD SKYDDSOMBUD ANVÄNDS IBLAND SOM ALIBIN Skyddsombuden är viktiga för oss och vi finns här för dem. Det säger Tomas Kullberg, ordförande Byggnads Stockholm-Gotland.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=