TEMA: ARBETSMILJÖ Skyddsombudet - tar höjd för säkerheten BYGGETTAN FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I BYGGNADS STOCKHOLM-GOTLAND NR 3 | 2024 Lugn fick vibrationsskador Häng med en dag på jobbet! Arbetsmiljön måste alltid prioriteras ”
2 | BYGGETTAN NR 3 2024 INNEHÅLL ÄVEN I DETTA NUMMER 04. Arbetsmiljövecka 2024 08. Två berättar: Så här jobbar vi 16. En dag på jobbet som regionalt skyddsombud 18. Olustig ”budgetpromenad” REDAKTION Redaktör, text, foto, layout Carolin Samuelsson Carolin.Samuelsson@byggnads.se Ansvarig utgivare Tomas Kullberg tomas.kullberg@byggnads.se Foto omslag Jonna Söderqvist Tryck Exakta Print AB, Malmö ADRESSER Besöksadress Skytteholmsvägen 2, Solna Box 1288, 171 25 Solna Telefon 010-601 10 08 E-post stockholm-gotland@byggnads.se Webb Byggnads.se/stockholm-gotland Instagram @byggnads_stockholmgotland Facebook Byggnad Stockholm-Gotland Byggnads Medlemscenter Telefon 010-601 10 00 Byggnads a-kassa Telefon 010-601 18 00 Lokalkontor Gotland Arbetarrörelsens Hus, Stenhuggarvägen 6, 621 65 Visby Telefon 010-601 10 08 MEDLEMSKRETSAR Gotland, Handen, Huddinge, Johanneshov, Nacka, Nordost, Nordväst, Stockholm, Södertälje BLI MEDLEM BYGGETTAN MEDLEMSTIDNING BYGGNADS STOCKHOLM-GOTLAND 14 12 dagars intensivt arbete. Indra Lugn vann striden men får betala priset. 06 10Tommy tar höjd för säkerheten. Öppna kameran i din mobil och rikta den mot QR-koden.
BYGGETTAN NR 3 2024 | 3 ORDFÖRANDE HAR ORDET SNART ÄR VECKA 43 HÄR – Arbetsmiljöveckan. Då ska vi sätta strålkastarljuset och belysa arbetsmiljön i vår bransch för att skapa förändring. Inte bara i lagstiftning, utan också i vårt sätt att tänka och agera på arbetsplatsen. Vi ska visa att vi tar vårt ansvar för arbetsmiljön och att vi vill att fler ska engagera sig i den här frågan. För det är så, att ju fler vi är, desto större chans har vi att påverka. VÅRA SEXHUNDRA SKYDDSOMBUD på Stockholms och Gotlands arbetsplatser besitter en ovärderlig kompetens, inte bara för dig som medlem utan också för arbetsgivaren. Skyddsombudet informerar och utbildar sina arbetskamrater om arbetsmiljöfrågor och säkerhetsrutiner och identifierar risker och brister i arbetsmiljön för att åtgärda dem innan de leder till skador eller olyckor. När lågkonjunkturen vänder, är det starka strukturer för arbetsmiljön som gör att vi kan starta upp verksamheten säkert och effektivt igen. Låt oss tillsammans arbeta för en säkrare arbetsmiljö, där ingen ska behöva riskera sin hälsa för sitt arbete. I ÅR FOKUSERAR ARBETSMILJÖVECKAN på en av de vanligaste arbetssjukdomarna i branschen – vibrationsskador. Ofta pratar vi om arbetsolyckor och dödsfall som sker på våra arbetsplatser, men lika viktigt är det att prata om arbetssjukdomar som ofta får långtgående konsekvenser för de som drabbas. På sida 7 kan du läsa mer om hur du kan förebygga skador som orsakas av vibrationer. JAG VILL OCKSÅ SLÅ ETT SLAG FÖR din möjlighet att påverka direkt ute på din arbetsplats. Nyttja er rätt till UVAmöten, nominera en arbetskamrat till uppdraget som förtroendevald och stärk er position på arbetsplatsen. Det tjänar alla på. n ” Vi behöver jobba tillsammans för en säkrare arbetsmiljö Kullbergs ”Rent krasst” 1 2 ”Ofta pratar vi om arbetsolyckor och dödsfall som sker på våra arbetsplatser...” TOMAS KULLBERG, ORDFÖRANDE BYGGNADS STOCKHOLM-GOTLAND 3 Skanna QR-koden och läs mer om Arbetsmiljöveckan 2024 JM har inget långsiktigt tänk när de varslar 120 personer och därmed försvagar kompetensen inte bara i sitt företag utan i hela branschen. När fan ska Byggföretagen stänga grindarna för skumraskföretag. Hela tiden kommer det nya företag som agerar hjälpare och i längden utholkar vår bransch. Nu får ni stora drakar ta ert ansvar och stänga grindarna. Gotlandshem försöker runda LOU (lagen om offentlig upphandling) genom att anlita en totalentreprenör i projektering med 10 års ramtid. Dessutom med ett krav på minst 500 miljoner kr i omsättning per år, något som inget av Gotlands bolag kan möta. Gotlandshem har skitit i det blå skåpet.
4 | BYGGETTAN NR 3 2024 ARBETSMILJÖVECKAN Johnny Rindebrant, arbetsmiljöansvarig på regionen, har träffat många arbetare med vibrationsskador. – VI BRERANDE VERKTYG – ARBETSMILJÖVECKAN 43 Läs mer om arbetsmiljöveckan g
BYGGETTAN NR 3 2024 | 5 Text och foto: Jonna Söderqvist JOHNNY RINDEBRANT, arbetsmiljöansvarig på Byggnads Stockholm- Gotland, var på skyddsrond vid ett flerbostadshus som skulle renoveras. Ett par unga killar, kanske i 25års åldern, var i full färd med att bila balkonger för hand. – Vi stoppade arbetet på en gång. Killarna hade pajat sina händer efter det där, säger Johnny Rindebrant på Byggnads Stockholm-Gotland. Efter att arbetet stoppats tog företaget in en bilrobot som fick göra jobbet istället. Killarna klarade sig utan skador. För andra byggarbetare slutar det sämre. Vibrationsskador är den vanligaste godkända arbetsskadan hos Afa Försäkring. Och en av tre snickare har tecken på nervpåverkan i händerna, visar ny forskning från i våras vid Lunds universitet. PÅ ARBETSPLATSERNA har medveten- heten om riskerna ökat, men den är ännu låg, enligt Johnny Rindebrant. – Många blir medvetna först när en arbetskompis råkat ut för vibrationer och skadat sig. Typiska symptom är värk, pirrningar, domningar, vita fingrar och fumlighet. Nu vill facket uppmärksamma vibrationer när arbetsmiljöveckan drar igång vecka 43 i oktober. På arbetsplatser runt om i landet, kommer regionala och lokala skyddsombud, med checklistorna i högsta hugg, att gå skyddsrond tillsammans med arbetsgivarna och riskbedöma. Arbetsgivaren har ansvar för att arbetet är säkert. – Man måste titta på varje arbetsmoment och hur mycket vibrationer det innehåller. Det görs i dialog med dem som utför de vibrerande arbetena, säger Johnny Rindebrant. Målsättningen är att öka kunskapen bland både arbetarna, cheferna och företagen. Två vanliga missar han upptäcker på arbetsplatserna är att arbetsgivaren inte har informerat arbetarna om riskerna och farorna med vibrationer, vilket arbetsmiljö- reglerna kräver. Det andra är att riskbedömningen inte är gjord. Trots att ansvaret ligger på arbetsgivaren, så behöver arbetarna vara på hugget. – Fråga chefen hur länge det är okej att använda en vibrerande maskin, tipsar Johnny Rindebrant. IBLAND ANVÄNDER arbetarna vibrationshandskar, men de kan lätt ge falsk trygghet. – De flyttar ofta vibrationerna högre upp i armen. Byggnads har också tagit fram en vibrationssticka som visar hur länge en maskin får användas. Johnny Rindebrant, som är snickare i grunden och varit lokalt skyddsombud på Peab, har träffat ”jätte, jättemånga” som har fått skador av vibrationerna. – Det värsta är de som har ständig smärta och extremt jäkla ont. n Många blir medvetna först när en arbetskompis råkat ut för vibrationer och skadat sig.” Vibrationsskador är fortfarande en av de vanligaste arbetssjukdomarna och drabbar ofta byggarbetare. Nu lyfter Byggnads de farliga vibrationerna för att inte fler ska skada sig. Det värsta är de som har extremt jäkla ont.
6 | BYGGETTAN NR 3 2024 Indra Lugn älskar snickaryrket. Vibrationsskadan gör sig påmind ibland, men hon tänker fortsätta så länge det går. Indra Lugn u Ålder: 38 år u Yrka: Snickare u Bor: I Haninge u Familj: Två tonårssöner u Gör gärna: Kör motorcykel. Är vicepresident i kvinnliga klubben Succubus MC VIBRATIONSSKADA INDRA LUGN HADE ARBETAT som snickare i tre-fyra år när hon kände av de första symtomen. Hon vaknade på natten och märkte att höger arm domnat av. – Sedan blev det rätt snabbt värre. Jag började få ont i armen. Fingrarna låste sig och jag tappade kraft i handen. Jag började tappa verktyg. Hon förstod att något var allvarligt fel och vände sig till vården som gjorde en utredning. En läkare konstaterade att hon drabbats av karpaltunnelsyndrom. Operation följde. – Jag blev bättre. Smärtorna försvann. Men jag blir aldrig helt återställd. Kramförmågan i handen är påverkad. Och det blir värre om jag arbetar för mycket på fel sätt. UTREDNINGEN SOM GJORDES visade på ett tydligt samband mellan När snickaren Indra började få smärtor och domningar i armen förstod hon att något var fel. Trots operation och kvarstående besvär har hon inte gett upp sitt yrke. Indra är fast besluten att hitta en ny väg framåt. Indras skada och hennes arbete med vibrerande verktyg, inte minst multikapar och bilningsmaskiner. Att hon har små händer och ibland måste hålla verktygen på olämpliga sätt gjorde saken värre. Men hon är långtifrån den enda hantverkare som drabbats av vibrationsskador. Tvärtom är skadetypen vanlig inom branschen. INDRA LUGN FICK ARBETSSKADAN godkänd och därmed ersättning. Men hon var ett tag orolig för om hon kunde fortsätta i det yrke som hon på många sätt älskar. ”Jag började få ont i armen. Fingrarna låste sig och jag tappade kraft i handen.” Indra Lugn vann striden men får betala priset
BYGGETTAN NR 3 2024 | 7 VINJETT Text och foto: Jonas Fogelqvist – Jag var strulig i skolan och efter nian hoppade jag av två utbildningar. Jag har adhd och hade svårt att sitta still. Men sedan fick jag pröva på bygglinjen och jag tyckte att det var så kul. Jag märkte direkt att det här passade mig. Jag var ju lite av pojkflicka när jag var liten, gillade att bygga kojor och så. EFTER EN FLYTT från Hälsingland till Stockholm och några år som personlig assistent återvände hon till snickaryrket, gick färdigt lärlingsutbildningen och har fortsatt att gilla yrket. Det har blivit lite av en identitet, säger hon. – Och då har det ändå varit tufft ibland. Att vara ensam tjej bland hundra gubbar på ett bygge är ingen lek. Det har både varit sexuella trakasserier och att man har pratat över huvudet på mig, som om man inte tagit mig riktigt på allvar. Men jag har alltid känt att jag ska visa dem. Ingen ska få bort mig från det här yrket. Och inte ens arbetsskadan har fått Indra Lugn att lämna snickarjobbet. När vi träffas är det på en lägenhetsrenovering i centrala Stockholm. Just nu är hon igång med att installera ett nytt kök. Hon har en lista över hur lång tid i sträck hon får arbeta med olika maskiner och den håller hon sig till. – För en multikap handlar det om högst fem minuter under en dag. Men en skruvdragare kan jag arbeta rätt obegränsat med. Och det gäller att säga ifrån. Företagen är inte alltid så duktiga på att anpassa jobbet. HON KÄNNER av skadan ibland. Inte minst när det är kallt. Hon tror inte att hon kommer att kunna arbeta som snickare hela livet. Dagar som dessa, när hon just fått veta att Dryft Sverige, företaget hon arbetar för, har ansökt om konkurs, funderar hon över sin framtid. – Men jag är ju en sådan som tror att allt löser sig. Så nu gäller det bara att hitta nytt jobb. n u Ställ krav på att få verktyg som orsakar så lite vibrationer som möjligt. u Använd Byggnads vibrationssticka som visar hur länge du kan arbeta med ett visst verktyg. u Håll koll på tiden du jobbar med vibre- rande verktyg. u Undvik maskiner som slår. u Följ maskinens manual. u Var försiktig med vibrationshandskar, då de flyttar vibrationerna högre upp i armen. u Jobba med torra och varma händer. u Rotera och ta pauser. Undvik vibrationsskador med Rindebrants tips
8 | BYGGETTAN NR 3 2024 Ola Bergqvist u Ålder: 60 år u Yrke: Sanerare u Fackligt uppdrag: Skyddsombud u Arbetsplats: Qicon Anställd hos: Rival Bygg Rivning Demontering AB. Företaget har 80 fast anställda och som mest lika många inhyrda. u Fritid: Trädgården och naturen. 30 PROCENT AV ARBETSTIDEN är han skyddsombud. Då besöker han andra arbetsplatser än sin egen. Men han har ingen chans att besöka alla: – Idag har vi 20 projekt, från sekretessbelagda skyddsobjekt till det förortsgarage där taket av asbest ramlat in, som jag ska åka till idag . Eller huset på Varvsgatan som har stambyte. Dit ska jag åka sen. OFTAST BLIR DET 2-3 BESÖK i veckan, men oftare har han medlemskontakt per telefon, efter jobbet. – Det är snitt fyra samtal på en vecka. Förutom om arbetsmiljö frågar de om arbetstider och löner. Kan jag inte svara direkt, tar jag reda på hur det är. Något som underlättar mycket är att jag alltid kan ringa Rickard Mossberg, regionalt skyddsombud och ombudsman på avdelningen. Ibland kontaktar han företagets HR-person om att det finns tecken på att inte allt fungerar bra på en arbetsplats. n - Jag kommer helst oanmäld till en arbetsplats, för att ingen ska kunna ställa saker i ordning. Men jag pekar inte med hela handen. Jag vill ha en dialog. Vi jobbar ju tillsammans, för att få det bättre för både anställda och företaget, säger Ola Bergqvist, sanerare sen 25 år och skyddsombud sen cirka 5 år. Text och foto: Mats Utbult Skyddsombud Två berättar: Så här jobbar en säkrare arb
BYGGETTAN NR 3 2024 | 9 Text: Mats Utbult Foto: Privat Skyddsombud vi för betsmiljö! – DET BÖRJAR REDAN I ARBETET med beredningen, där vi identifierar risker som vi följer upp när arbetet pågår. Jag är med och kollar om förutsättningarna förändras. Han berättar att det har blivit bättre med personlig säkerhetsutrustning, som skyddsselar som de besiktigar, skyddshandskar med extra skärskadeskydd och slipade skyddsglasögon. – Vi inspekterar stegarna, och det händer att jag slänger stegar som inte hållet måttet. Det finns alltid såväl plåsterskåp som hjärtstartare. Vi har ett bra brandskydd och ser till att det finns evakueringsskyltar som går att se även i rökfyllda lokaler. DAMM ÄR ETT AV DERAS STÖRSTA arbetsmiljöproblem. – Det är inte helt lätt att lösa. Det finns avancerade masker, men de kan man inte jobba med så länge, för det kan ge skador. Och det gäller ju också att alla använder rätt skydd! En del kommer med enklaste pappersmunskydd, som inte hjälper, säger Hans Ulrich. – En hjälm som man inte knäpper ger inte heller någon hjälp. Men det gäller att inte skälla och gnälla. Vi måste få kontakt, så att vi kan diskutera riskerna de utsätter sig för. n - Hos oss är det mycket som har blivit bättre i arbetsmiljön. Arbetsgivaren tar arbetsmijöarbetet på större allvar och arbetar mer systematiskt, jämfört med för några år sedan när företaget var mindre, säger Hans Ulrich Brandt, skyddsombud på Oljibe. Hans Ulrich Brandt u Ålder: 63 år u Yrke: Snickare u Fackligt uppdrag: Skyddsombud u Arbetsplats: Oljibe AB u Fritid: Amatörfotograf (i sommar med Mälarda lens slott som tema).
10 | BYGGETTAN NR 3 2024 SPRÅKBARRIÄRER SK TOM FÖR
BYGGETTAN NR 3 2024 | 11 KYDDSOMBUDET MMY TAR HÖJD R SÄKERHETEN
12 | BYGGETTAN NR 3 2024 SPRÅKBARRIÄRER På 70 meters höjd har fasadklättraren och fogaren Tommy Johansson lärt sig hur viktigt bra kommunikation är. När ett gemensamt språk saknas på bygget utmanas kommunikationen – och med den säkerheten. ATT FÖRSTÅ VARANDRA är grunden för säkerheten på byggena. När allt fler utlandsfödda jobbar på byggena, samsas också flera språk på arbetsplatserna. – Det är säkert runt fyra olika språk per bygge, säger Tommy Johansson, fogare och lokalt skyddsombud på Fog & Byggtjänst. Företaget har runt 20 anställda och är specialiserat på bland annat fasadarbeten, reparbeten och fogning. På byggena jobbar företaget ofta samtidigt med andra underentreprenörer. SÄKERHETEN ÄR A OCH O när man jobbar på hög höjd. Ställningarna byggs ofta av andra underentreprenörer, och då kan arbetarna ha till exempel spanska som modersmål. Ibland kan en gångbrygga saknas, eller extra säkerhetsstaket. – Vissa gånger blir det svårt att kommunicera, konstaterar han. Ibland går det att övervinna språkmuren med teckenspråk, ibland med google translate. Lyckas inte det, letar Tommy Johansson reda på någon som talar svenska eller engelska. Blir det större språkproblem, kontaktar företaget arbetsledarna hos huvudentreprenören. En fungerande kommunikation med dem är viktigt, anser Tommy Johansson. Han och hans kolleger fortsätter inte jobba innan bristen är åtgärdad. – Vi tummar inte med säkerheten. Dåliga kunskaper i svenska kan gå hand i hand med dåliga kunskaper om svenska arbetsmiljöregler. – Jag har sett många som har stått utan sele i lift eller byggt på liften som man inte får göra, säger Tommy. Ibland känner byggarna inte heller till hur stort område som ska avspärras runt ställningarna och det kan ju skapa farliga situationer. ”Man måste ha väldigt bra kommunikation och lita på arbetskamraten” Tommy Johansson u Familj: Två barn u Ålder: 46 år u Bor: Åkersberga u Yrke: Fogare u Fackligt: Skyddsombud u Fritidsintressen: Klättring, kampsport och mc Att inte alla kan svenska eller engelska på arbetsplatsen kan ibland ställa till det. Då brukar teckenspråk eller google translate fungera bra, säger Tommy.
BYGGETTAN NR 3 2024 | 13 Text och foto: Jonna Söderqvist I NÄSTAN ETT ÅR HAR HAN varit skyddsombud, men än så länge har han inte behövt lägga något skyddstopp. Som fasadklättrare älskar han höjder. Den högsta höjd han arbetat på är 70 meter. Säkerheten är hans grej, och den har växt sig allt starkare i arbetslivet genom hans intresse för klättring. – För mig blir det som en frihet att sitta där uppe. Det är ingen som skyndar på, utan det får ta den tid det tar. Högt upp i det blå är det livsviktigt att förstå varandra: – Man måste ha väldigt bra kommunikation och lita på lagkamraten. Händer det något är det han som ska rädda dig. n Tommy tipsar vid språkbarriärer! Ha en bra kommunikation kring språkbarriärer med arbetsledarna hos huvudentreprenören. Säkerheten är alltid högst proriterad. Det blir särskillt viktig när man jobbar på höga höjder som Tommy och hans arbetskamrater. Ta det lugnt och fortsätt inte arbetet förrän det är säkert. Använd teckenspråk och google translate om det behövs.
14 | BYGGETTAN NR 3 2024 VINJETT LÅNGA DAGAR Text och foto: Mats Utbult Foto: privat JONAS KOMMER FRÅN Stockholm, men flyttade till Kalmar eftersom hans fru kommer därifrån. En fördel med att jobba på Förbifarten är att han kan träffa sina föräldrar och syskon – men bara på den enda lediga dagen under tolvdagarsperioden. -Första veckan går bra, men den andra veckan är jag tröttare - inte i kroppen så mycket, mer i huvudet, säger han. Han har inte märkt av att bristande koncentrationsförmåga har lett till incidenter eller olyckor - “peppar, peppar”. – AF-gruppen är norskt och många norrmän arbetar här. Enligt dem är det här schemat det vanligaste på stora anläggningsjobb i Norge. PÅ TIDIGARE JOBB har Jonas jobbat fyra dagarsvecka, tolv timmar om dagen måndag till onsdag, och fyra timmar på torsdag, och sen haft långhelg. Detta är det vanligaste på anläggningsjobb i Sverige. Men han tycker att då var det som om han knappt hann komma hem och varva ner, förrän det var dags att åka igen. – Jag kan koppla av och vila mer nu, när jag är ledig länge mellan arbetsperioderna. Det kompenserar. Första dagarna vilar jag bara. Sen tar jag itu med praktiska saker som behöver göras därhemma. Hela somrarna är vi på Öland i husvagn och då blir det väldigt mycket avkoppling! Jag hjälper flickorna i stallet, och tittar på när Jonas Lundqvist är “anläggningsrallare” sedan tolv år. Nu arbetar han på Förbifart Stockholm: tolv timmar om dagen i trettondagarspass, med bara en ledig dag. Sen är han ledig i sexton dagar. -Jag trivs jättebra med att jobba så här, säger han. ”Jag kan koppla av och vila mer nu, när jag är ledig längre mellan arbetsperioderna.” 12 dagars intensivt arbete
BYGGETTAN NR 3 2024 | 15 VINJETT Jonas Lundqvist u Ålder: 52 år u Yrke: Anläggningssnickare u Bor: Villa i Kalmar u Familj: Fru och tre barn sonen spelar fotboll. – Jag umgås mer med frun och barnen när jag är hemma så här länge i taget, jämfört med hur det var tidigare. Jag tror att vi skulle gå varandra på nerverna mer, om jag skulle börja jobba hemma i Kalmar, på vanliga byggjobb med vanliga arbetstider. n DET FINNS MÅNGA ARBETSMILJÖSTUDIER om arbetstidsförläggning, men nästan alla handlar om skiftarbete. Särskilt när det gäller nattarbete finns solid kunskap om hälsorisker. Vid Karolinska Institutet leder Anna Dahlgren en forskargrupp, “Arbetstider, återhämtning och säkerhet i arbetslivet”, som 2023 kom med en kunskapssammanställning om korta vilotider och rekommendationer för säker och hälsosam arbetstidsförläggning. En utgångspunkt är EUkrav på elva timmars dygnsvila. Men det är ont om forskning om många långa arbetsdagar i sträck, konstaterar Anna Dahlgren: -Det är väldigt individuellt hur människor påverkas av det. Men rent allmänt vet man att ju fler dagar i sträck som man arbetar, desto mer ökar risken för olyckor. ARBETSDAGENS LÄNGD VET MAN mer om. Anna Dahlgren berättar att hon var med och studerade arbetstider på ett annat vägbygge i Stockholm där många kom från andra delar av landet, Södra Länken 2001. Där genomförde man ett experiment med hela 16,5 timmars arbetstid, mot att forskare studerade hur arbetarna påverkades. Det visade sig att de som bodde i Stockholmsområdet och åkte hem varje dag klarade sig sämre än de långväga. Så långa arbetstider skulle aldrig tillåtas idag. Och Jonas och hans arbetskamrater får ju tolv timmars dygnsvila, så schemat klarar EU-kravet. -Är det här sättet att arbeta självvalt, kan det nog fungera utan följder för hälsan, säger Anna Dahlgren. Vad säger experten? Jonas triivs bra med att jobba så som han gör trots att trötthet gör sig påmind under hans andra arbetsvecka.
16 | BYGGETTAN NR 3 2024 REGIONALT SKYDDSOMBUD KLOCKAN ÄR HALV ÅTTA när regionala skyddsombudet Rikard Mossberg kommer till Byggnads Stockholm-Gotlands moderna kontor i Solna. Dagen börjar med en snabb kopp kaffe i det ljusa pentryt och lite prat med ett par kollegor. Sedan går han in på kontoret och slår på datorn för att skriva rapport från ett av gårdagens besök. Det var ett ställe där bristerna var många och han lade skyddsombudsstopp på flera arbetsmoment. – Det var riktigt illa. Men det blev faktiskt ingen konflikt om saken. Jag brukar försöka vara professionell och tydlig utan att vara otrevlig. Då undviker man oftast onödiga bråk. 07.30 EFTER PAPPERSARBETET går han ner till parkeringen och sätter sig i bilen. Första turen bär till Södertälje där han ska besöka ett hotellbygge i centrala staden. Det blir mycket tid i bilen. Han kör uppemot 2 000 mil om året. Rikard Mossberg har varit regionalt skyddsombud i sju år. Innan dess arbetade han som träarbetare i 25 år. De sista 11 åren var han lokalt skyddsombud på PEAB. DET ÄR ÖSTGÖTSKA ED BYGG SOM är huvudentreprenör för hotellbygget som redan reser sig 21 våningar upp. ED Bygg har inga egna hantverkare på plats. Jobbet utförs av ett 30-tal underleverantörer, berättar Linus Schmidt, företagets unge Bas-U som tar emot oss. I dag ska En dag på jobbet som regionalt sk Arbetsdagen börjar framför datorn. Skyddsombudsstopp från gårdagen ska dokumenteras.
BYGGETTAN NR 3 2024 | 17 Text och foto: Jonas Fogelqvist han göra en skyddsrond tillsammans med Rikard Mossberg. De åker upp till takvåningen med en bygghiss och arbetar sig sedan neråt, våning för våning. Linus Schmidt säger att de ofta tar hjälp av Byggnads i arbetsmiljöarbetet. Facket har överblick och kommer med bra påpekanden och råd, tycker han. I dag upptäcker Rikard Mossberg bara mindre brister, som att räcken till en terrass behöver höjas tillfälligt. DET BLIR TVÅ BESÖK till under dagen. Dels på en arbetsplats i Tullinge, där en kontorsbyggnad byggs om till gymnasieskola och där det återigen blir skyddsrond tillsammans med Bas-U. Dels på ett husbygge i Bandhagen där en medlem skadat sig. Det visar sig att medlemmen är tillbaka i arbete och att arbetsskadeanmälan är upprättad. 15.50 KLOCKAN NÄRMAR SIG FYRA. Han tar bilen tillbaka till kontoret, och reflekterar över hur det ser ut i dagens byggbransch. Det är i regel underentreprenörer som gör själva jobbet, vilket innebär stora utmaningar för arbetsmiljöarbetet. I vildvuxna entreprenadkedjor är det lätt hänt att oseriösa aktörer smyger sig in. Det blir viktigare och viktigare att huvudentreprenörerna kontrollerar vilka de lejer ut arbete till. Det innebär också att han själv har mycket att göra. Men det trivs han egentligen med. – Jag är ju priviligierad som får arbeta med det som intresserar mig. Och jag vet att jag gör nytta. n kyddsombud Rikard Mossberg u Ålder: 51 år u Yrke: Regionalt skyddsombud u Bor: Kungsängen med fru och en dotter u Intressen: Ägnar sig åt familjen, tränar, löser Rubiks kub Rikard Mossberg och Bas-U Linus Schmidt börjar på taket under skyddsronden .
18 | BYGGETTAN NR 3 2024 KORT & BLANDAT Frågor? Ring oss! Här får du svar på frågor om löner, anställningsvillkor, arbetsmiljö, försäkringar, semester, arbetsskador med mera. Medlemscentret är öppet kl. 08.00-16.00 alla vardagar Tel. 010-601 10 00 Är din kollega medlem? Ställ frågan. Scanna sen QR-koden och läs mer om hur du kan få ett presentkort på 200 kr om du värvar någon till Byggnads. Som fackligt förtroendevald, ffv, representerar du dina arbetskamrater och Byggnads på arbetsplatsen. Det är ett viktigt uppdrag som det gäller att förvalta på bästa sätt. Några uppgifter för dig som är ffv: Kontrollera att alla under- entreprenörer har avtal Gå fackliga utbildningar Vara en informationskanal mellan Byggnads och dina arbetskamrater Kontakta Jesper Ahlstedt, FFV- och organiseringsansvarig, om du vill veta mer om att ta ett förtroendeuppdrag i Byggnads Stockholm-Gotland. jesper.ahlstedt@byggnads.se 010-601 11 98 Vill du ta ett fackligt uppdrag Become a member of Byggnads! u You can never be fired for joining the union. u You have a legal right to be a union member. u You do not need to tell your boss if you do not want to. Other languages Here you can find information about a membership in Byggnads in other languages. Byggnads.se/medlem/other- languages MED HÖJDA PLAKAT deltog kretsarnas Rädda Jobben-grupp den 19 september vid finansministerns ”budgetpromenad”. Svar på hur regeringen och Sverigedemokraterna ska lösa byggkrisen syns inte i budgeten. Förväntat men åt skogen. Något måste göras för att få igång byggandet... En olustig ”budgetpromenad” RäddaJobben var på plats vid finansministerns budgetpromenad.
BYGGETTAN NR 3 2024 | 19 KORT & BLANDAT ? Min arbetsgivare har gett mig en skriftlig varning, vad betyder det? !En skriftlig varning har ingen juridisk betydelse och kan aldrig vara skäl för uppsägning, inte ens om du får flera skriftliga varningar. Däremot kan själva orsaken till att arbetsgivaren ger dig varningar vara tillräckliga skäl. ? När ska det finnas hiss på ett bygge? !Enligt byggnads- och anläggningsföreskriften ska det finnas tillgång till hiss om din arbetsplats har nivåskillnader på mer än 10 meter eller om du måste gå mycket i trappor. Måleriavtalet och lackavtalet saknar sådan skrivning. Arbetsgivaren har alltid ansvar för att din arbetsmiljö ska vara tillfredsställande. ?Vem kontaktar jag om det saknas skyddsombud på mitt företag? !Det finns regionala skyddsombud, RSO, på ditt Byggnads regionkontor som du kan kontakta om du har frågor om din arbetsmiljö eller om du känner dig otrygg på din arbetsplats. Vanliga frågor till Byggnads. Vad är det som gäller? Bli fackligt medveten! Få en introduktion om vad facket gör och varför det är viktigt att vara medlem. Vi ersätter dig fullt ut med din lön för förlorad arbetsinkomst. Vad är då Påfarten? Jo, Påfarten är kursen som ger dig bättre koll på vad facket gör. Har du hört om Påfarten? Du får träffa byggnadsarbetare från olika företag, får veta mer om vad din medlemsavgift går till och varför. Vi diskuterar dina rättigheter och skyldigheter. Och dina förmåner. Vi ses på Påfarten! Anmälan g Kolla dina uppgifter! Vi behöver rätt mejladress och mobilnummer till dig! Skanna koden Logga in på Mina sidor Skriv in rätt uppgifter. Klart! ÄR DU PENSIONÄR? n Visste du att det finns en förening för pensionerade byggnadsarbetare? Den heter PRO Byggettan, läs mer om deras aktiviteter på hemsidan Byggnads.se/probyggettan
VINJETT POSTTIDNING B Returadress: Byggnads Stockholm-Gotland Box 1288 171 25 Solna Följ oss i våra sociala medier! Text och foto: Byggnads I våra sociala medier får du inte bara följa vår fackliga kamp, du får också en massa tips och värdefull information. Missa ingenting, följ oss på Instagram och Facebook! Facebook g Instagram g
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=