Morgonbris 1 -20

18 MORGONBRIS S - KVINNOR DRIVER BARN I RÖRELSE nligt skolans läroplan ska alla elever erbjudas daglig fysisk aktivitet, men regeringen har länge sagt att det inte räcker. Att öka den fysiska aktiviteten i skolan är en fråga som också S-kvinnor driver. I en studie som regeringen låtit göra framgår att alldeles för få barn når den rekommenderade nivån av 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Bland pojkar är det 44 procent, bland flickor så få som 22 procent. Det är oroväckande låga siff- ror för både pojkar och flickor, men att bara var femte flicka rör sig tillräckligt visar på den stora utmaningen som finns med att få fler flickor i rörelse. För att öka den fysiska aktiviteten i skolan har regeringen vidtagit flera åtgärder. Sedan hösten 2019 har under- visningstiden i ämnet idrott och hälsa utökats med 100 timmar för grund- skolan. Det är en rejäl ökning i jämförelse med skollagens tidigare krav på 500 timmar. Stillasittandet ökar ofta i ton- åren, men början på en negativ trend kan ses redan på mel- lanstadiet. Den största delen av ökningen har därför lagts i högstadiet, men även i årskurs 6 har idrottstimmarna blivit fler. Även om det är förtidigt att se något resultat av denna för- ändring, finns det en oro att en- dast utökad idrottsundervisning inte är tillräckligt. I värsta fall kan det till och med ha motsatt effekt på den grupp som är viktigast att nå – elever som inte deltar på idrotten och som inte rör sig alls. Med fler idrotts- lektioner riskerar stressen och negativa känslor kring idrott och rörelse att öka ytterligare i denna grupp. Vid sidan av de utökade idrottstimmar- na har regeringen också avsatt pengar för en rörelsesatsning i skolan. Riksidrotts- förbundet har fått uppdraget att arbeta för ökad rörelseglädje och rörelseförstå- else. Satsningen riktar sig framför allt till de barn som i dag rör sig för lite. – Mål är att fler ska upptäcka glädjen med rörelse och blir motiverade att hålla igång hela livet, berättar Kristin Ekblom, projektledare på Riksidrotts- förbundet. Sedan starten 2018 har samarbete inletts med 555 skolor i 114 kommuner, framför allt i områden där behovet antas vara störst. Aktivitet efter förutsättning Skolorna ges stöd för att skapa långsik- tiga mål så att rörelse blir ett naturligt inslag. Aktiviteterna utformas utifrån förutsättningarna i varje skola. – Vanligast är rörelsepauser och organiserade rastaktiviteter, men även utveckling av skolmiljön och samarbeten med föreningar har utvecklats på flera håll, säger Kristin Ekblom. Att barn och unga rör sig för lite är ett välkänt problem. Samtidigt som vi vet att fysisk aktivitet är viktig både för barns hälsa och för skolre- sultaten, har stilla- sittandet ökat. Men kanske är en föränd- ring äntligen på väg. TEXT : Kajsa Jansson E