Morgonbris 1 -20

22 MORGONBRIS intern 2009 står Helena Askén och väntar på att tunnelbanan ska komma. När hon ser tåget närma sig överlägger hon med sig själv. Ska hon hoppa? Hon har skickat sms till de allra närmaste, sagt förlåt, men jag orkar inte mer. Hennes yngsta barn är en månad gammalt och hon är djupt inne i sin tredje förlossningsdepression. Tåget närmar sig. Men någonting får henne att stanna kvar på perrongen. De kommande sex veckorna spende- rar hon i stället på psykiatrisk slutenvårdsav- delning, med elbehandlingar, medicinering och dygnet runt-övervakning. Sakta kommer färgerna tillbaka. Hon bestämmer sig inte bara för att överleva, men också att skriva en bok om sina upplevelser för att hjälpa andra. – Eftersom jag hade haft förlossnings- depressioner med båda mina två tidigare barn så hade vi gjort en otroligt detal- jerad plan för alla faser av den första tiden med vårt tredje. Det var svårt att acceptera att vi inte hade klarat det själv denna gång heller. Hormonella svängningar Helena Askén tror att hon drabbades av förlossningsdepressioner på grund av en biologisk sårbarhet för depression till- sammans med känslighet för hormonella svängningar. Hon har också alltid lätt blivit nedstämd av att inte få sova. – Jag var ut- bränd och sjuk- skriven ett tag när jag var strax över 20 år, och åt då antidepressiv medicin. Men när jag fick mitt första barn var jag 29 år och hade varit psykiskt stabil i många år. Så jag och min man var oförberedda, berät- tar hon. Hon började må dåligt redan på BB med sitt första barn. Amningen fungera- de inte och hennes dotter skrek i princip dygnet runt. – Men jag ville så gärna att amningen skulle fungera. Så jag ammade på med stark smärta i ganska många månader. Helena bar på en stark känsla av att hon inte skulle klara av att vara mamma, och var ständigt rädd för att vara själv med sin bebis. – Jag grät i princip varje dag, när jag ammade, när jag var ute med henne i vag- nen… Jag blev till slut rädd för att gå ut och isolerade mig hemma med min bebis. Det gjorde såklart det hela ännu värre. Brist på psykolog På BVC fick hon höga poäng i det EPDS- formulär som skattar risken för förloss- ningsdepression. – Sköterskan konstaterade att jag inte verkade må bra och att jag skulle få prata med någon. Efter några dagar ringde hon upp och sa att de inte hade någon psykolog eller kurator knuten till BVC just då, och att jag fick kontakta öppenvården. Och det steget orkade jag inte ta då. När bebisbubblan SPRICKER Du har längtat, fantiserat och föreställt dig hur kärleken och lyckan ska fullkomligt knocka dig. I stället blir livet mörkt och färglöst. Mellan 10 och 15 procent av alla nyblivna mammor drabbas av en förlossningsdepression. Morgonbris har träffat en av dem. TEXT OCH FOTO : Amanda Schulin EU - VAL MÖDRAVÅRD FÖRLOSSNINGSDEPRESSION V »Jag blev till slut rädd för att gå ut och isolerade mig hemma med min bebis «