Morgonbris 1 -20

MORGONBRIS 27 Barns livsvillkor har alltid stått på S-kvinnors politiska agenda. I början av 1900-talet då barnarbetet var utbrett, tog S-kvinnor upp frågan om skydds- lagstiftning inom industrin och pekade på det hänsynslösa utnyttjandet av barn. Kravet på moderskapsförsäkring ställdes 1907 och på underhållsstöd till ensamma mammor 1911, men inte förrän på 1930-talet började de införas i liten skala tillsammans med ett behovsprövat barn- bidrag. Det var också under 30-talet som barna- och mödravårdscentraler öppnade på många håll i Sverige. Vaccinationspro- gram utvecklades i takt med det förebyg- gande hälsoarbetet. Ett annat avgörande beslut för barnen var enhetsskolan, som blev grundskolan 1962. Välfärdssamhället började växa fram. Många av barnrättsprinciperna i Barnkonventionen blev handfast, kon- kret politik i Sverige långt innan konven- tionen fanns. Välfärden har byggts vi- dare med föräldraförsäkring och förskola till alla barn och höjda barnbidrag. Allt formulerat i S-kvinnors familjepolitiska program 1972. Med detta har grunden lagts för barns rätt till liv och utveckling, rätt till båda sina föräldrar och rätt till en trygg uppväxt. Nu är Barnkonventionen svensk lag efter långt opinionsarbete. Med lagen får vi ett verktyg att stärka barns rät- tigheter i praktiken. Lokala och statliga myndigheter liksom rättsväsendet måste tillämpa rättigheterna i konventionen så att den får större genomslag i ärenden som rör barn. Detta kräver både en ökad kompetens att lyssna till barn och att göra barn delaktiga i be- slut som rör dem. Unicef har som enda barnrättsorga- nisation FNs mandat att övervaka hur länder lever upp till barnkonventionen. Hur ska vi tillgodose barns rättigheter i en oviss framtid? Den största utmaningen är klimat- krisen som kommer att drabba barnen värst, speciellt de fattigaste och mest utsatta. Torka och översvämningar kommer att minska matproduktionen och tvinga miljoner på flykt. Antal mil- jöflyktingar uppskattas av FN till minst 200 miljoner 2050. Ett av fyra barn lever i krig eller katastrofzoner och många befinner sig på flykt. Några har flytt hit och ska få det skydd och stöd som de har rätt till. I dag skickas barn som saknar skyddsskäl ofta tillbaka när de blir 18 år. Tidigare fick de flesta ensamkommande barn permanent uppehållstillstånd. Ojämlikheten mellan barn i Sverige har ökat dramatiskt. Segregation och bristande integration hotar barns rätt till en god uppväxt. Extra viktigt blir att investera i förskola/skola, barns hälsa och föräldrastöd. Barn fortsätter att utsät- tas för våld och tvingas bevittna våld av närstående trots agaförbudet, 1979. Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är en viktig barnrättsfråga. Barnets bästa måste utredas mycket grundligare än i dag. Då stärks också barnets ställning i relation till föräldrar och myndigheter. Barns rättigheter måste integreras i centrala politiska beslutsprocesser. Dags att kräva barn- rättsintegrering/budgeteringen och se till att de unga som i dag demonstrerar för att rädda sin framtid blir delaktiga på sina villkor. Barns rättigheter måste in i politiska beslut DEBATT Maj-Inger Klingvall Ordförande för Unicef Sverige » Den största utma- ningen är klimat- krisen som kom- mer att drabba barnen värst «