Morgonbris_1-21

morgonbr i s 29 Under de senaste decennierna har en genomgripande marknadisering av den svenska sjukvården ägt rum. Det här drabbar kvinnor mer än män, för en mer jämställd vård krävs mer jämlikhet - och vice versa. Styrningen av vården har marknadi- serats. Vårdpolitiker har lånat styrsys- tem från det privata näringslivet, och vården har splittrats upp i enheter som ska beställa och köpa av varandra. Ge- nom införandet av så kallade vårdval utförs mer och mer av vården av pri- vata, vinstdrivande företag. Vi rör oss från en sammanhål- len, behovsstyrd vård mot en fragmenti- serad och vinststyrd vård. För 30 år sedan förutsåg folkhälsoex- perten Göran Dahlgren den här utveck- lingen. År 1994 gav han ut boken Fram- tidens sjukvårdsmarknader: Vinnare och förlorare. Idag har vården blivit en marknad, och det har gjort vården mer ojämlik. I boken Jämlik vård – en handlingsplan går Göran Dahlgren och jag igenom konsekvenserna av ojämlik- heten, och vad som kan göras åt den. Skillnaderna i tillgänglighet till vård har ökat mellan stad och landsbygd, och mellan rikare och fattigare bostads- områden. Lagen om valfrihetssystem (LOV), som sedan 2010 är obligatorisk i primärvården i hela landet, har lett till en överetablering av vårdcentraler i socioekonomiskt starka områden, som innerstaden och villaförorterna, samti- digt som det finns en underetablering i glesbygden och socioekonomiskt svaga storstadsområden. Redan två år efter att vårdvalet hade blivit obligatoriskt konstaterade Myndigheten för vårdana- lys att nära 90 procent av de vårdcen- traler som etablerades under de första åren öppnade i områden som redan hade ett bra servi- ceutbud. För att uttrycka det lite krasst: De som redan innan införan- det av LOV bodde nära en vårdcentral fick ännu en vårdcentral nära. Den ökande ojämlikheten har också drabbat kvinnor mer än män. Det finns många anledningar till det. En är att marknadsstyrningen gynnar dem som har små behov, och missgynnar multisjuka. Läs: yngre män gynnas på bekostnad av framförallt äldre kvinnor. En annan anledning är att markna- diseringen på avgörande sätt påverkat arbetsvillkoren inom vården, som är en utpräglad kvinnoarbetsplats. Nästan alla barnmorskor är kvinnor, 88 procent av alla sjuksköterskor, och 91 procent av alla undersköterskor. Av alla verk- samma läkare är nästan hälften kvinnor. Övertron på marknadskrafter har lett till en misstro mot vårdprofessionerna, som har fått allt mindre möjligheter att påverka hur arbetet organiseras och hur arbetsvardagen ska se ut, både hos privata och offentliga arbetsgivare. Privata företag har fått allt mer makt över vårdens resurser, och vårdens anställda har fått mindre makt över sitt arbete. Att vården blivit mer ojämlik bi- drar till att göra hälsan mer ojämlik. LO:s omfattande jämlikhetsutredning visar att ojämlikheten i hälsa har ökat. Medellivslängden i Sverige är högre än någonsin, men den har ökat mest bland höginkomsttagare och bland dem som har längst utbildning. För kvinnor i vissa LO-yrken har medellivslängden minskat. Det är en skrämmande utveckling. Vården måste bli mer jämlik – och mer jämställd. Den ojämlika vården drabbar kvinnor mer än män debatt »Yngre män gynnas på bekostnad av de äldre kvinnorna« Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé. Tillsammans med Göran Dahlgren författare till boken Jämlik vård – en handlingsplan (Premiss förlag 2020)