Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor 8 mars Ombudsfördelning på S-kvinnors kongress Hyr Lisas hus Nummer 1 2023. Årgång: 119. 40 kr TEMA UNG FEMINISM VARFÖR ÖKAR TJEJERS PSYKISKA OHÄLSA? UNGA S-KVINNOR I SAMTAL OM FEMINISMENS FRAMTID Sverige ligger efter i arbetet mot sexistisk reklam
Unga Örnar är arbetarrörelsens barn- och ungdomsorganisation. Vi har haft roliga fritidsaktiviteter och skolat demokratiska ledare i över 90 år. Vi kämpar för att alla barn i Sverige och världen ska ha det bra. Vi tycker att vuxna behöver bli bättre på att lyssna på barn och unga och att de ska få vara med och bestämma! Vi är en organisation där barn, unga och vuxna kämpar för barns rättigheter. Vi vill skapa ett samhälle där alla barn och unga har en meningsfull, rolig och trygg fritid och en jämlik barndom. För en jämlik barndom Unga Örnar inkluderar barn och unga, de får en gemenskap och får vara med och bestämma. Det är lärorikt samtidigt somman har roligt. Samiya Ahmed, medlem Unga Örnar innebar en trygg plats för mig. Jag fick vara barn, det var min getaway. Slippa städa och diska, jag fick vara unga Silvana. Silvana Hanna, ledare Unga Örnar är och ska fortsätta vara den plats där barn och unga känner sig välkomna och där de utvecklas. För tillsammans kan vi verkligen göra skillnad! Moa Palm, ordförande www.ungaornar.se
morgonbr i s 3 4. Ledare: Nya utmaningar för jämställdheten 5. Spaning: Hur skulle ett Sverige utan rut-avdrag se ut? 7. Spaning utan aning: ”Vi har nog med politiker som skyller sina misstag på andra och som inte själva vill ta ansvar” 8. Svensk politik: Jämställdhet lågprioriterat för nya regeringen 11. Internationellt: Solidariteten måste segra över egoismen 12. Tema: Ung feminism 13. Psykisk ohälsa: Unga kvinnor mest drabbade 14. Samtal: S-kvinnor om ungas situation 18. Könsskillnaden: Jämställdheten kan gå för långt – om du frågar unga män 20. Fittstim: Jag är orolig för feminismens framtid, säger Sandra von Plato, skribent i Fittstim 22. Sexism: Sverige ligger efter när det gäller att motarbeta sexistisk reklam 24. Jämställdhetshandbok: Gör skillnad i praktiken 26. Psykiskmisshandel: Kan det bli ett eget brott? 28. Kulturtips: Kvinnokamp i fantasi och verklighet 29. Palmepriset: Tre kvinnor delar på årets pris 30. Wikigapet: Skrivstuga lyfter fram kvinnliga arkitekter 32. Korsord 33. Förbundssidor 35. Nästa nummer avMorgonbris INNEHÅLL Morgonbris/1/2023 Morgonbris, Box 70458, 107 26 Stockholm www.s-kvinnor.se Telefon: 08-700 26 00 E-mail: morgonbris@s-kvinnor.se Ansvarig utgivare: Nina Unesi Redaktör: Ylva Säfvelin Produktion och grafisk form: Kerstin Stickler Tryck: Exakta Printing Övriga medarbetare: Anna Sundström, Kajsa Jansson, Lina Stenberg, Maria Persson, Nina Unesi, Stéphanie Thögersen För icke beställt material ansvaras ej. Morgonbris nr 2-2023 kommer ut 21 april! 24 Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor 8 mars Ombudsfördelning på S-kvinnors kongress Hyr Lisas hus Nummer 1 2023. Årgång: 119. 40 kr TEMA UNG FEMINISM VARFÖR ÖKAR TJEJERS PSYKISKA OHÄLSA? UNGA S-KVINNOR I SAMTAL OM FEMINISMENS FRAMTID Sverige ligger efter i arbetet mot sexistisk reklam 14 Samtal med unga S-kvinnor Jämställdhet i praktiken – lokalt i hela landet Tre kvinnor delar på årets Olof Palmepris 29 Narges Mohammadi Marta Chumalo Eren Keskin omslag, foto: ylva säfvelin
Internationella kvinnodagen närmar sig och i år finns kanske mer än någonsin anledning att ta fram vinterjackan och trotsa isande vindar i demonstrationstågen. När detta nummer av Morgonbris kommer ut har den högerkonservativa regeringen suttit vid makten i 130 dagar. Under denna tid har regeringen på flera sätt redan hunnit med att försämra jämställdheten och kvinnors livsvillkor. Den feministiska utrikespolitiken har skrotats och biståndet skurits ner, med stora konsekvenser för det internationella arbetet för kvinnors och flickors rättigheter. På hemmaplan har regeringen skapat enorma hål i välfärdens finansiering vilket både drabbar kvinnor som arbetar inom omsorg, vård och skola och kvinnor som är beroende av en fungerande välfärd. Det omtalade paradigmskiftet i kriminalpolitiken har visat sig även vara ett paradigmskifte i arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor, där viktiga satsningar nu uteblir. Lika stort är sveket inom den ekonomiska politiken där ensamstående mammor, pensionärer och andra utsatta grupper lämnas i sticket när regeringen prioriterar skattesänkningar och elstöd till dem som har mest. I år firar vi också kvinnodagen i ett omskakande internationellt läge. I Afghanistan har flickor och kvinnor fråntagits rätten att studera och får inte längre röra sig fritt i samhället. I Iran fortsätter den feministiska revolutionen trots regimens brutala svar, och det är vårt ansvar att fortsatt göra allt vi kan för att stötta frihetskampen. Detta nummer av Morgonbris har tema Ung feminism. Vi uppmärksammar särskilt den utbredda psykiska ohälsan bland unga kvinnor och diskuterar växande fenomen som Sugardating, Onlyfans och utvecklingen på sociala medier. För samtidigt som vi fortsätter att driva frågor om stärkt välfärd och bättre trygghetssystem måste vi se och möta de nya utmaningar som jämställdheten står inför och som unga tjejer brottas med i dag. Och på olika nivåer är det just detta som vår gemensamma kamp handlar om. Från ung till gammal, från Sverige ut i världen: Kvinna Liv Frihet! ● 4 morgonbr i s ledare ann i ka strandhäl l Nya utmaningar för jämställdheten » Regeringen har på flera sätt redan hunnit med att försämra jämställdheten och kvinnors livsvillkor «
miljarder kronor – så mycket mer får männen tillbaka i skatt varje år genom olika avdrag, jämfört med kvinnorna. Det visar rapporten “Jämställda skatter” från Sveriges Kvinnoorganisationer. Enligt rapporten finns det ett mönster av att skatter gynnar aktiviteter som berör fler män, till exempel reseavdraget, rotavdraget och 3:12-reglerna som används för att omvandla lön till kapitalinkomster. morgonbr i s 5 spaning Kvinnorusning till elittränarutbildning Rekordmånga kvinnor har antagits till elitfotbollstränarutbildningar i Sverige. I dag är endast sex procent av elittränarna i fotboll kvinnor. Svenska Fotbollförbundet startade våren 2022 en satsning för att uppmuntra fler kvinnor och ickebinära personer att söka tränarutbildningar på elitnivå, och 24 finansierade platser öronmärktes för dessa grupper. Intresset översteg antalet platser med råge när 210 personer anmälde sig, och antalet öronmärkta platser utökades till 96. Per Widén, chef för utbildning och utvecklingsavdelningen på Svenska Fotbollförbundet, säger till sportsajten Fotbollskanalen att många tidigare valt att inte söka på grund av ekonomin och oviljan att vara den enda kvinnan eller ickebinära personen på utbildningen. Könsgapet i de svenska pensionerna är störst i Norden, enligt en ny rapport från Sveriges Kvinnoorganisationer. I genomsnitt har kvinnorna 28 procent lägre pension än männen i Sverige. Motsvarande könsgap är fem procent på Island och åtta procent i Danmark. Enligt Sveriges Kvinnoorganisationer beror skillnaden på att i Sverige ska alla jobba in sin egen pension, vilket gör att ojämställdheten på arbetsmarknaden avspeglas i pensionen. I Danmark och Island garanterar staten en grundtrygghet för alla. – för ojämställda pensioner 10% Rutavdraget bidrar till ojämlik fördelning samtidigt som det inte löser problem som förespråkarna påstår, enligt en ny rapport från LO, “Om rutavdraget avskaffas”. Nästan hälften av utbetalningarna går till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna och flera forskare varnar för att rutavdraget under- gräver offentligt finansierad omsorg efter behov. De som är positiva till rutavdrag argumenterar att det motverkar en svart arbetsmarknad och gör det möjligt för personer med kort utbildning att få jobb. Enligt rapporten är rut inte en träffsäker åtgärd i någotdera fallet – den svarta arbetsmarknaden finns kvar och många som jobbar i rutbranschen är arbetskraftsinvandrare, inte personer som redan var bosatta i Sverige. Enligt författarna till LO-rapporten skulle efterfrågan på hushållsnära tjänster kunna minska om rutavdraget togs bort, men det finns samtidigt en stor efterfrågan på personal med liknande arbetsuppgifter, bland annat i äldreomsorg och barnomsorg. ETT SVERIGE UTANRUTAVDRAG av de unga kvinnorna (16–29 år) anser att vi i hög grad lever i ett jämställt samhälle, mot 36 procent av männen i samma ålder. Det visar 2022 års Jämställdhetsundersökning från Jämställdhetsmyndigheten. SVERIGE I TOPP 26,5 IFMETALL ETT FEMINISTISKT FACK LO-förbundet IF Metall ändrade på kongressen i december sina stadgar och där står nu att det är ett feministiskt fackförbund. För att vara förtroendevald måste man ”dela förbundets grundläggande värderingar och verka i dess anda”.
6 morgonbr i s – så stor är löneskillnaden mellan kvinnor och män i genomsnitt i EU. Ett förslag till nytt EUdirektiv ska ge kvinnor rätt att driva igenom lika lön för lika arbete genom en rad bindande åtgärder, bland annat genom ökad insyn om lönenivåer hos arbetsgivare. I december enades Europaparlamentet, EUkommissionen och Ministerrådet om förslaget till direktiv. Överenskommelsen måste nu godkännas av parlamentet och rådet innan det kan träda i kraft. – Julen kommer tidigt i år. Det är en fin julklapp som nu kommit i mål, sa Europaparlamentariker Carina Ohlsson (S) om överenskommelsen i mitten av december. Kvinnor känner sig mer diskriminerade Fler kvinnor än män känner sig diskriminerade i arbetslivet på grund av sitt kön. Det visar Jämställdhetsmyndighetens Jämställdhetsundersökning för 2022. Två tredjedelar av kvinnorna anser att diskriminering på arbetsplatsen är ett problem och hälften av männen. Närmare 20 procent av kvinnorna svarar att de ofta eller ibland upplevt diskriminering på grund av kön på arbetsplatsen, medan fem procent av männen svarar likadant. Framför allt är det unga kvinnor som upplever diskriminering. Närmare var tredje ung kvinna har känt sig diskriminerad på grund av sitt kön i skolan, jämfört med var tionde man i samma ålder. Drygt 40 procent av kvinnorna i åldern 16–29 år har känt sig diskriminerade i offentliga miljöer jämfört med tio procent av männen. 289böter för nedskräpning – så många delades ut år 2022, efter att den nya nedskräpningsboten som även omfattar småskräp infördes 1 januari. 2021 delades 70 böter ut. 63 procent av jordens kvinnor använde internet under 2022 och 69 procent av männen, enligt FN:s specialorgan för informations- och kommunikationsteknologi ITU. Det innebär att nästan 260 miljoner färre kvinnor än män har tillgång till internet. På de amerikanska kontinenterna var uppkopplingen jämställd – 83 procent av både kvinnor och män var uppkopplade. I Europa använde 89 procent av kvinnorna och 90 procent av männen internet. Störst var skillnaden i Afrika där 34 procent av kvinnorna och 45 procent av männen var uppkopplade. Slöja på dagordningen inför turkiska valet Slöjan ser ut att kunna bli en valfråga i Turkiet i maj. Det styrande partiet AKP och president Tayyip Erdogan har föreslagit förändringar i konstitutionen till skydd för kvinnors rätt att bära slöja och för att stärka familjers och barns rättigheter. Hbtq och kvinnorättsorganisationer ser förslaget som en attack mot jämlikheten och sekularismen. 13% Carina Ohlsson. foto: europeiska unionen 2022
Jag hoppas att han hädanefter inte begår några fler brott” Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) om den avgångna moderata statssekreteraren PM Nilsson, som ljugit för polisen och fiskekontrollanterna om sitt olagliga ålfiske. Han utreds av polisen för brott mot artskyddslagen. källa: dagens nyheter morgonbr i s 7 SvenskaAfghanistan- kommittén pausar en del av sitt arbete i Afghanistan sedan regeringen förbjudit kvinnor från att jobba i icke-statliga organisationer. Kvinnor som jobbar inom vården och skolor i årskurs ett till sex undantas från förbudet men däremot pausar Svenska Afghanistankommittén till exempel yrkesutbildningar och spar- och producentgrupper för småföretagare. Paus för verksamhet i Afghanistan spaning utan aning! ”Vi har nogmed politiker som skyller sinamisstag på andra och som inte själva vill ta ansvar” Ebba Buschs uppmaning till de andra partierna efter att ha ägnat större delen av sitt anförande på partiledardebatten åt att kritisera den förra regeringen. källa: riksdagen ”Somdet är i dag så har jag ett väldigt, väldigt stort ansvar för kommunen, därför tycker jag också att jag är berättigad till ett högre arvode än vad jag har idag.” Ann Kajson Carlqvist (M), kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg, ansåg att hon var värd en 75-procentig löneökning, upp till 125 000 kronor i månaden inom två år. Starka folkliga protester gjorde att arvodesberedningen till slut backade från beslutet. källa: svt ”Inget land hade accepterat att man genomför skenavrättningar av demokratiskt folkvalda ledare på det här viset, på öppen plats” Utrikesminister Tobias Billström beskrev en upp- och nerhängd docka föreställande Turkiets president Tayyip Recep Erdogan som en skenavrättning. Ett uttalande som han sedan kritiserats för. källa: dn foto: regeri ngskansli et foto: regeri ngskansli et 0Antalet kvinnor som är stats- sekreterare i statsrådsberedningen. Ulf Kristerssons sju statssekreterare är alla män. källa: regeringskansliet Kvinnor har blivit argare och mer stressade, enligt analysföretaget Gallup som sedan 2012 har utfört en enkät som bland annat handlar om vilka känslor människor upplever. Undersökningen omfattar mer än 120 000 personer i över 150 länder. I enkätundersökningen 2012 rapporterade kvinnor och män ilska och stress på ungefär samma nivåer. Nio år senare har ilskan och stressen ökat hos båda könen men kvinnorna rapporterar nu att de upplever ilska mer än männen, med en marginal på sex procentenheter, och de är också mer stressade. Arrrrrrg!
8 morgonbr i s När regeringen deklarerade att man inte skulle föra en feministisk utrikespolitik var det en tydlig signal om vad som var att vänta. De få förslag man har presenterat på området är mestadels utredningar redan igångsatta av S-regeringen. När man sedan valde att lägga ner utredningen om slopat karensavdrag, vilket inte minst skulle drabba alla kvinnor i välfärden, var botten nådd. TEXT: MARIA PERSSON Jämställdhet LÅGPRIORITERAT för nya regeringen
morgonbr i s 9 ed snart fem månader bakom sig har regeringen inte fått med sig så många framgångar. Mycket har handlat om säkerhetspolitik och om energifrågor som elstödet och kärnkraften. Ett område som det däremot inte handlat så mycket om är jämställdheten. Den som är ansvarig för jämställdhet i den nya regeringen är liberalen Paulina Brandberg som är jämställdhets och biträdande arbetsmarknadsminister, inordnad under arbetsmarknadsdepartementet. Om man söker på regeringens hemsida finner man den korta texten ”Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Området omfattar bland annat frågor som makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet.” Men söker man på jämställdhetspolitiska mål kommer delmålen från 2016 fram – det vill säga samma mål som den socialdemokratiska regeringen haft. I Tidöavtalet står det inte heller så mycket om jämställdheten så när regeringen för ett tag sedan kallade till pressträff om åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck fanns det åtminstone en nyfikenhet på vad som skulle komma. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck skulle förstärkas när det gäller det förebyggande arbetet med 50 miljoner kronor per år. Dessutom skulle till exempel Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, MUCF, få ett förstärkt uppdrag att genomföra informationsinsatser till yrkesverksamma och andra vuxna som möter unga nyanlända och unga asylsökande genom sitt arbete eller i ideella engagemang. Man avsätter också 20 miljoner kronor årligen för statsbidrag till kvinnors och flickors organisering i utsatta områden. Men de åtgärder som regeringen slog på stora trumman för är många gånger arbete som redan är igångsatt av den socialdemokratiska regeringen. Som när det gäller oskuldskontroller, oskuldsoperationer och så kallade oskuldsintyg. Sedan i slutet av 2021 arbetar en utredning med frågan om hur så kalllade oskuldskontroller och oskuldsoperationer, där man genom ett kirurgiskt ingrepp i underlivet gör så att en blödning kommer att uppstå vid samlag, ska kunna stoppas. Lovvärt alltså, men knappast något man kommit på eller satt igång själv. Likaså med det utökade kontaktförbudet där det ska kunna omfatta ett större geografiskt område, kanske till och med en hel kommun. Skvinnors förbundsordförande Annika Strandhäll har lyft fram i bland annat en debattartikel i GöteborgsPosten att gängvåldet dock verkar vara det våld regeringen ensidigt fokuserar på. Våld mot kvinnor Samtidigt som pengar presenteras som satsningar stryps nämligen delar av det konkreta arbetet. Till exempel fick Polisen, som tidigare haft en rad uppdrag att motverka mäns våld mot kvinnor bland annat när det gäller hedersrelaterat våld, sexköp och sexualbrott, i sitt regleringsbrev mest tomma ord. Uppdragen om mäns våld mot kvinnor lyste med sin frånvaro. En stor skillnad mot Socialdemokraternas politik där det vid sidan av arbetet mot gängkriminaliteten varit högsta prioritet att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Sregeringen tog till exempel fram ett 99punktsprogram där man utifrån det gjort en rad straffskärpningar och åtgärder för att förebygga och stoppa våldet mot kvinnor. M Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) har hittills inte satt tydliga spår i regeringens politik. foto: kristian pohl/regeringskansliet » Söker man på jämställdhetspolitiska mål kommer delmålen från 2016 fram – det vill säga samma mål som den socialdemokratiska regeringen haft « ▲
10 morgonbr i s Beslutet för drygt en månad sedan om att lägga ner den utredning om ett slopat karensavdrag som den socialdemokratiska regeringen initierade är knappast något som hjälper till exempel kvinnor i välfärdsyrken. Under förra våren startade Kommunal en namninsamling för att slopa karensen som på bara några veckor samlade över 135 000 underskrifter så reaktionen från Kommunal lät inte vänta på sig. – Karensavdraget är en viktig plånboksfråga. Många medlemmar i Kommunal har knappa marginaler och ett karensavdrag kan vara det som gör att månadsekonomin inte går ihop. Det är orimligt att en undersköterska eller barnskötare drabbas ekonomiskt när de blir sjuka på jobbet, sa Malin Ragnegård, Kommunals ordförande. Hedersrelaterat våld Men det var först när samarbetspartnern Sverigedemokraterna satte sig på tvären som regeringen backade. Efter ett omfattande arbete i riksdagen från S och V insåg regeringen att man nu skulle få en majoritet emot sig. Den Sinitierade utredningen ska fortfarande läggas ner, men den utredning som skulle se över en försämrad sjukförsäkring ska nu i stället utreda en förbättrad sjukförsäkring. Ser man ur ett internationellt perspektiv är dessutom det strypta biståndet ett stort hot mot jämställdheten och mot kvinnor. Den nya svenska biståndspolitiken riskerar att slå hårt mot kvinnor runt om i världen till exempel när det gäller arbete för sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa där många organisationer helt enkelt kan tvingas att lägga ner detta arbete. Att det inte längre heller är en uttalat feministisk utrikespolitik, vilket bland annat innebar ett erkännande om att man inte kan uppnå utrikespolitiska mål om man inte uppnår jämställdhet, framstår som ett tydligt ställningstagande. Att regeringen sagt att även om man inte bedriver en feministisk utrikespolitik ska man även fortsättningsvis fokusera på jämställdhet blir till ingenting när jämställdheten minskar och är hotad i så många delar av världen. ● Hur ser du på regeringens jämställdhetspolitik? Anna Sundström, generalsekreterare Palmecentret Ett av de allra första beslut högerregeringen fattade var att överge den feministiska utrikespolitiken. Detta i en tid när jämställdheten i världen backar och kvinnor är de som går i första ledet i demonstrationer med krav om frihet och demokrati i till exempel Belarus och Iran. De behöver vårt stöd. I stället får nu fattiga kvinnor i länder som Burma betala priset för regeringens kraftiga sänkning av biståndet. Kampen för kvinnors rättigheter är global. Regeringens ambitionssänkning riskerar att försämra Sveriges goda anseende i världen. Heléne Fritzon, delegationsledare för S i Europaparlamentet och bland annat suppleant i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM) Den stora frågan sommånga ställer i EU är hur prioriterat jämställdhetsarbetet kommer att vara under det svenska EU-ordförandeskapet. När statsminister Ulf Kristersson (M) presenterade ordförandeskapets prioriteringar i Europaparlamentet sa han inte ett enda ord om jämställdhet. Den högerkonservativa regeringen valde dessutom att omedelbart skrota den feministiska utrikespolitiken som använts som föregångsexempel runt om i världen. I nuvarande takt kommer det att ta tre generationer innan vi har ett jämställt EU. Det är inte läge för det svenska ordförandeskapet att nedprioritera jämställdhetsfrågorna. Vi måste öka takten! Teresa Carvalho (S), gruppledare arbetsmarknadsutskottet som bland annat handhar frågan om hur vi når ett mer jämställt arbetsliv Tittar man på jämställdheten ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt har regeringen inlett med ett rejält magplask. Från att inledningsvis ha pekat ut utrikes födda kvinnors etablering som sitt huvudfokus tycks arbetsmarknadsminister Johan Pehrson helt ha bytt inriktning. Regeringen har rensat Arbetsförmedlingens regleringsbrev på instruktioner om att kvinnorna ska ges extra prio, och lägg därtill att regeringspartierna och SD tidigare också har slaktat extratjänsterna – som var en bra insats för samma målgrupp. Den nya regeringens påstådda engagemang för jämställdheten är blott läpparnas bekännelse. ▲ Malin Ragnegård, ordförande för Kommunal. foto: fredrik sandin carlson
morgonbr i s 1 1 Ett område där Sverige gått i täten är jämställdhet och kvinnors mänskliga rättigheter. Det är ingen överdrift att påstå att vi har varit absolut världsledande. Men detta verkar nu vara ett avslutat kapitel efter att den SDstödda regeringen kraftigt har kringskurit och slaktat biståndet. Som att det inte räckte med att Sverige inte längre ska ha en feministisk utrikespolitik skärs nämligen hela 7,3 miljarder kronor bort ur biståndsbudgeten för 2023. För första gången på 60 år frångår vi enprocentsmålet i biståndet. Och med regeringens nya regleringsbrev till Sida ska svenska inrikespolitiska intressen nu överordnas mottagarländernas behov. Krav ska ställas på länders mottagande av återvändande. Dessutom ska biståndet användas som en ”hävstång” för svensk utrikeshandel. Vi ska alltså frångå principerna om att stötta där behoven är som störst. Den för arbetarrörelsen så grundläggande principen om internationell solidaritet verkar vara satt ur spel. Det hela är både sorgligt och oroväckande. För samtidigt bara växer behoven globalt. Aldrig tidigare har så många varit på flykt som nu. Den ekonomiska krisen sveper över världen och både konflikter och naturkatastroferna blir fler. Samtidigt vet vi att kvinnorna – som redan i dag utgör 70 procent av världens fattiga – drabbas värst när den rika världen tittar bort. Precis som att vi vet att satsningar på flickor och kvinnor betalar sig mest. När flickor går i skolan ökar välståndet, när kvinnor kan kontrollera sin egen kropp minskar fattigdomen. För oss på Palmecentret är jämställdhet och kvinnors rättigheter tydliga prioriteringar i allt vi gör. Tillsammans med bland annat Skvinnor driver vi över 200 projekt för att stärka mänskliga rättigheter, fred och social rättvisa världen över. Regeringens nya direktiv försvårar för oss och våra partnerorganisationer på fältet på flera sätt. Riktigt allvarligt är att Sidas informationsstöd minskas från 155 miljoner kronor per år till endast 20 miljoner kronor. Det innebär att vi och andra organisationer bara kan avsluta projekt och anställningar nu. Utlovad budget för 2023 dras in. Och information om vad biståndet faktiskt gör kan inte nå ut. Det är inte svårt att se hur högern gör detta för att minska biståndsviljan bland befolkningen, allt för att kunna skära ännu mer i biståndet framöver. Och det hela är så fel och förödande. För vi har faktiskt råd att behålla enprocentsmålet. Och vi får inte svika världens fattiga flickor och kvinnor. Solidariteten måste segra över egoismen. ● Svenskt bistånd gör skillnad. Genom långsiktigt utrikesstöd har vi bidragit till demokratibyggen, fattigdomsbekämpning och till livsviktig infrastruktur. Vi har stöttat vid konflikter och naturkatastrofer – allt styrt av var behoven varit somstörst. TEXT: ANNA SUNDSTRÖM, GENERALSEKRETERARE OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER Solidariteten måste segra över egoismen Enprocentsmålet (1 procent av BNI) har gällt i Sverige sedan 1960-talet. Med den nya regeringen frångås enprocentsmålet och i stället sätts en treårig budget i kronor. I klartext innebär det en sänkning på 7,3 miljarder kronor för 2023. Regleringsbrevet till Sida sätter ramarna för delar av svenskt bistånd. Betydligt mer ska satsas på handelsfrämjande och återvändande 2023. Informationsbiståndet tas bort liksom det tidigare stora stödet till FN. Anna Sundström. foto: karl nordlund
12 morgonbr i s Hur är det att vara kvinna i en tid när allt är sökbart och tillgängligt med några knapptryck? När skönhetsidealen som finns på sociala media förvränger bilden av kvinnan, samtidigt somden psykiska ohälsan bland flickor ökar? M orgonbris tema fokuserar på de feministiska samtal som förs digitalt, i skolorna och på arbetsplatserna. Unga kvinnor tycker att ökad jämställdhet mellan könen är en av de viktigaste politiska frågorna och när kvinnor röstar i val beaktar de jämställdhetspolitiken i högre utsträckning än män. Gapet mellan unga kvinnors och mäns syn på ökade rättigheter för kvinnor är stort i Sverige, och det är de unga männen som känner sig mest hotade av kvinnors jämställdhetspolitiska segrar. När kvinnor gör intåg i de delar av arbetsmarknaden som traditionellt reserverats för män och när fler kvinnor studerar på högskola växer missnöjet hos den grupp unga killar som tycker att jämställdheten har gått för långt. UNG FEMINISM tema
morgonbr i s 13 r 2021 uppgav 58 procent av tjejerna i 16–24 årsåldern att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest när de tillfrågades i Statistiska Centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden. Även kvinnor i 25–44 årsåldern är en utsatt grupp, där 48 procent svarar att de har dessa problem. I en forskningsöversikt har Statens medieråd sett på kopplingen mellan digitala medier och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Samtidigt som det konstateras att sambandet mellan användningen av digitala medier och psykisk ohälsa inte är klarlagt, framgår att det försämrade psykiska måendet hos unga i Sverige utvecklats i ungefär samma takt som det digitala medieanvändandet har ökat. Negativ spiral Undersökningar visar också att en majoritet av unga anser att användningen av digitala medier sker på bekostnad av hälsofrämjande vanor som sömn, motion och skolarbete. Att negativa aspekter av digitala medier, som internetbaserad mobbning, sexuella trakasserier och hot och hat försämrar den psykiska hälsan är känt och förstås inte oväntat. Men även passivt skrollande och interaktion med ytligt bekanta försämrar det psykiska måendet. Att titta på bilder med skönhetsideal skapar också lägre självkänsla och leder till negativa känslor kring den egna kroppen, vilket i sin tur leder till fler ätstörda beteenden. Studier har också visat att de negativa effekterna mellan sociala medier och psykisk ohälsa är starkare för flickor, framför allt äldre tonåringar, vilket kan vara en bidragande orsak till att just unga tjejer mår allt sämre. Hur kan då denna utveckling vändas? Forskningen framhåller att viktiga hälsofrämjande åtgärder är att motverka det ökade stillasittandet och sömnbristen bland unga liksom att stärka deras sociala umgänge och se till att alla barn klarar skolan. Insatser för att förebygga nätmobbning, stärka ungas kritiska tänkande och skapa ett mer tolerant samtalsklimat på nätet behövs också. Som S-kvinnor kämpar vi för att omsorgen i kommuner har både kunskap och resurser för att möta den psykiska ohälsan samt att samverkan mellan kommuner och regioner stärks. Vi vill också att besök på ungdomsmottagningar ska vara avgiftsfria och att mottagningarna når alla som behöver dem. Tillsammans tar vi kampen för en bättre psykisk hälsa! ● – UNGA TJEJERMEST DRABBADE Den psykiska ohälsan ökar i hela samhället, men ingen grupp har så hög psykisk ohälsa somunga kvinnor. Varför är det så och vad kan samhället göra åt det? Morgonbris har studerat vad aktuell forskning säger omproblemet. TEXT: KAJSA JANSSON Ökad psykisk ohälsa Rapporten ”Digitalamedier och psykisk ohälsa hos barnoch ungdomar” har författats av Sissela Nutley och Lisa Thorell vid Karolinska Institutet och kan läsas på Statens Medieråds hemsida. Å
Sociala medier, skolstress och polarisering 14 morgonbr i s V UNG FEMINISM tema i tar avstamp i SVT:s Vallokalsundersökning som visar att högervindarna blåser starkt bland unga. Moderaterna fick 26 procent av rösterna och Sverigedemokraterna 22 procent av rösterna i gruppen 18–21 år. Att unga röstar mer till höger i dag tror Maja, Moska, Nicole och Salja har att göra med att den unga generationen växt upp under socialdemokratiskt styre och att unga traditionellt sett ofta ”är emot etablissemanget”. – Många som har röstat för första gången har ju upplevt sossarnas styre under en period när de börjat göra en samhällsanalys och kanske fått höra mycket i media om att sossarna är dåliga utan att ta reda på egna fakta. Det har kanske gjort att högern verkat mer attraktiv, säger Salja. Högervridet flöde En anledning till högervågen bland unga handlar också om budskapen de matas med i sociala medier, som de menar domineras av högern. Socialdemokraterna har fått ”ta mycket skit” berättar Salja, särskilt på plattformen TikTok, och det tror hon har stor påverkan på unga i dag. – Du vet hur man förr brukade skämta om att mammor tror på allt de ser på Facebook. Så är vår generation när det gäller Tiktok, man bara tror på allt man ser. Alla fyra har tydligt märkt av högervridningen i sina egna flöden. – Du kan bläddra mellan sminkvideos på Tiktok och så dyker det upp högerextremistisk propaganda. Men det är format på ett sätt som tilltalar unga, säger Nicole. En annan tydlig utvecklig är att skillnaderna mellan hur kvinnor och män röstar har ökat markant. Kvinnor sympatiserar i större utsträckning med riksdagspartier till vänster på den politiska skalan och män sympatiserar mer med partier till höger. Vad tror ni att denna polarisering beror på, framför allt bland unga? – En sak som jag tänkt på är att killar kanske känner sig försummade i samhället, säger Salja. Hur då? – I grundskolan upplevde jag ofta att de som var problem alltid var killar. Man tilltalade dem alltid som att de vore ett problem också. Vilka är man? – Lärare, vuxna. Många killar jag känner gick inte ut med fullständiga betyg från grundskolan eller gymnasiet, de kanske inte ser så mycket framtidsmöjligheter för dem. Det ligger så mycket prestige i att klara skolan i dag, det är där du måste klara dig för att komma vidare i livet. Misslyckas du väldigt tidigt odlar det kanske fram ett samhällsförakt. En annan viktig orsak till polariseringen mellan tjejer och killar menar Maja, Moska, Salja och Nicole är utvecklingen i sociala medier. Det handlar både om att det generellt är ett hårt debattklimat, UNGA S-KVINNOR OM FEMINISMENS FRAMTID Det är ett gäng engagerade tjejer som samlas i Socialdemokraternas hus en kylig januarimorgon. Nicole Ilias, Maja Lundqvist, Salja Neuhaus och Moska Hassas är unga S-kvinnor som har ett starkt politiskt engagemang, framför allt för feminism och rättvisefrågor. Det är tydligt att det drygt fyra månader efter valet fortfarande finns ett intresse för att prata om val- resultatet, särskilt bland unga. TEXT: STÉPHANIE THÖGERSEN
morgonbr i s 15 ▲ men också att det utvecklats ett sorts ”manshat” från feministiskt håll. – Det är väldigt lätt att säga ”jag hatar män” eller ”män har förstört världen” i sociala medier, säger Salja. Vem är det som säger så? – Olika feministiska influencers eller aktivister, mest från USA. Det man måste komma ihåg är att alla svenska barn kan engelska i dag. De nås ju också av internationella budskap i sociala medier och kan ta till sig av det, säger Salja. Den hårda feministiska jargongen eller ”manshatet” i sociala medier menar de har också bidragit till en sorts antifeminism bland unga killar, och att många killar tänker att feminism är något som är ”emot dem”. – Det blir ju jätteobehagligt för en ung kille att läsa om sådant här på internet. En tolvåring kanske tänker ”är jag problemet? Vad har jag någonsin gjort?” och så dras han åt andra hållet, säger Nicole. Dominanta män Vi kommer in på manliga influencers som Andrew Tate som har skapat en ny rörelse bland unga män som handlar om att män ska vara dominanta och kvinnor underordnade. Tate har beskrivits som ”kungen av ”toxisk maskulinitet” och sprider ofta sexistiska budskap och nedsättande uttalanden om kvinnor. Maja, Moska, Salja och Nicole menar att personer som Andrew Tate syns mycket i sociala medier, och tror att killar kanske kan känna sig stärkta av honom för att han är en motvikt till uppfattningen om ”män som ett problem”. – Män kan nog hitta en styrka i det och känna att ”här blir jag bekräftad” och ”det är inte mitt fel att det går dåligt för mig” säger Nicole. Intresset för personer som Andrew Tate, menar de, kan också ses som en motreaktion på den feministiska vågen som kom runt år 2014–2015. Det var en tid när de själva blev feminister och de upplevde att det var del av en större samhällstrend. – Till och med H&M sålde Utvecklingen i sociala medier är en anledning till polariseringen mellan tjejer och killar, enligt Maja Lundqvist, Salja Neuhaus, Moska Hassas och Nicole Ilias. foto: ylva säfvelin
16 morgonbr i s tshirts med texten ”Girl boss”, berättar Nicole. Moska fortsätter och menar att intresset för Feministiskt initiativ och Metoorörelsen var kulmen på den feministiska vågen. Och kanske, menar de, är den utveckling vi nu ser en sorts motreaktion, ett sätt för killar att få känna sig bekräftade. – It’s their time to shine, kanske de känner, säger Nicole. För tjejers del så har larmrapporterna duggat tätt de senaste åren om ökande psykisk ohälsa. Enligt SCB uppger 58 procent av tjejer mellan 16 och 24 år att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. Orsaken menar Salja till stor del är den starka press tjejer känner i skolan, och det hon beskriver som ”sanslösa” kunskapskrav. – När jag gick i grundskolan och gymnasiet så var det väldigt mycket press. Jag visste att mina betyg skulle förfölja mig livet ut. Att det jag presterade i nian skulle påverka vilket gymnasium jag kom in på, och det jag presterade på gymnasiet kommer påverka mig hela livet. Det är en oerhörd stress. Höga kunskapskrav Även Maja, Moska och Nicole berättar om presssen i skolan och att många de känner mått psykiskt dåligt på grund av de höga kunskapskraven. De var också bland de första att få betyg redan i årskurs sex, något som de menar upplevdes som oerhört stressande. – Tanken var nog att barn skulle bli mindre nervösa om man införde betyg tidigt, men de blev ju bara mer nervösa, säger Nicole. Utöver pressen från skolan menar tjejerna att sociala medier bidragit till den stora ökningen av psykisk ohälsa bland tjejer, och det ständiga flödet av bilder på vackra människor. – Jag tror inte att det är meningen att vi ska se så många människor i våra liv. Jag tror inte att vi mår bra av det, säger Salja. Något sociala medier bidragit till menar Maja är att normen för vad man förväntas ha råd med och vad man hunnit uppnå i livet vid ung ålder har höjts. – Jag tror att det stressar tjejer jättemycket att de förväntas se ut på ett visst sätt och ha dyra statusprylar, det är så lätt att jämföra sig i dag, säger Maja. Vad är det de vill ha råd med? – Det kan handla om kläder, smink, fillers och skönhetsingrepp. Jag känner hur många som helst som har gjort någon typ av skönhetsingrepp. Jag tror att 1 ml filler kostar 5000 kronor, det är ju jättemycket pengar, säger Salja. Ett sätt att tjäna pengar som blivit vanligare bland unga tjejer och som uppmärksammats mycket i media är så kallad sugardating, det vill säga att en äldre person betalar eller ger presenter ▲ Kanske handlar situationen i dag om en motreaktion mot den feministiska rörelsen och Metoo, funderar Nicole Ilias, Maja Lundqvist och Moska Hassas. foto: ylva säfvelin UNG FEMINISM tema
morgonbr i s 17 till en betydligt yngre person i utbyte mot sällskap. Likaså har det blivit vanligare att tjejer lägger upp bilder och videos på sajter som Onlyfans i utbyte mot pengar. Att sugardating och Onlyfans blivit mer normaliserat tror Salja beror på att det blivit en klassfråga. – På något sätt har Onlyfans blivit någonting som medelklassen eller halvrika människor kan hålla på med, det är därför det inte blivit fördömt på samma sätt som prostitution, säger Salja. Nicole menar att det till och med kan framställas som något feministiskt att sälja bilder på Onlyfans. – Det framställs som att man är en stark självständig kvinna om man säljer bilder för att man bestämmer över sin egen kropp, men egentligen är det sexism som paketerats om till feminism, säger Nicole. Alla fyra känner någon som registrerat sig på en sugardatingsajt eller på Onlyfans. Moska berättar att det inte är ovanligt att det i ett kompisgäng förekommer att en tjej berättar att hon har en relation med en kille för att få dyra skor eller väskor i utbyte. Det är också vanligt att influencers gör reklam för sugardating på Tiktok. Nicole berättar att många influencers ger tips om ”hur man kan bli en sugarbaby utan att ge sugar” (det vill säga sex), något som de tror är en omöjlighet. – Det är alltid en gräns som går att töja. Om en man ger en tjej en Chanelväska för 50 000 kronor kanske han inte begär något i utbyte den första gången, men vad händer sen? frågar Nicole retoriskt. Högt pris De är överens om att Onlyfans framställs som mer oskyldigt än vad det är. – Många tror att man kan tjäna mycket pengar på Onlyfans, men du måste lägga ut väldigt känslig information för att tjäna mycket, säger Moska. Den senaste tiden har marknadsföringen av skönhetsoperationer gentemot unga tjejer i sociala medier uppmärksammats efter SVT:s omtalade dokumentärserie Priset vi betalar. I dokumentären avslöjas hur vanligt det är att svenska influencers marknadsför skönhetsoperationer och gruppresor för att genomgå skönhetsoperationer i Turkiet. Maja, Nicole, Moska och Salja stöter ofta på reklam för skönhetsingrepp i sina sociala medieflöden och menar att skönhetsingrepp är vanligt bland unga tjejer. De berättar att den senaste trenden bland unga är ”microbotox”. – Det handlar om att du ska ta miniinjektioner varje år när du är ung, då får du inga rynkor när du är 40. Det är hur stort som helst bland unga nu, berättar Nicole. Bisarrt Tjejerna skrattar åt det bisarra som framkommer i dokumentären om att influencers marknadsför gruppresor till skönhetskliniker som om det vore en mysig gruppaktivitet att åka på charter och operera sig tillsammans. Samtidigt ser de allvarligt på riskerna med operationerna och idealen som sprids till unga tjejer. Avslutningsvis kommer vi in på diskussionen om vilka lösningar som behövs för att förbättra tjejers psykiska ohälsa. Moska menar att man måste få in samtal om psykisk ohälsa tidigt i skolan. – Det är viktigt att få in en mental screening från början för att kunna fånga upp unga i tidig ålder, säger Moska. Maja är inne på att det behövs tydligare reglering kring influencers och sociala medier. – I dag behöver en influencer inte förhålla sig till några regler alls även om den har flera hundra tusen följare som påverkas negativt av det som läggs ut. Jag tror att det i framtiden kommer att finnas någon form av lagstiftning, säger Maja. Nicole är inne på föräldraansvaret och menar att det finns en stor naivitet bland föräldrar i dag kring vad deras barn kommer i kontakt med på internet. – Föräldrar förstår inte att barn har hela världen i sin hand när de håller i en Ipad. För egen del har de reflekterat över att de kommer att vara mer restriktiva med att låta sina barn få tillgång till sociala medier i framtiden. – Jag har definitivt tänkt på att jag kommer begränsa telefonen för mina barn om inte samhället har förändrats, säger Salja. ● » Jag tror att det stressar tjejer jättemycket att de förväntas se ut på ett visst sätt och ha dyra statusprylar «
18 morgonbr i s nappt någon fråga är så könsskiljande som jämställdhet när Ungdomsbarometern, ett analysföretag inriktat på unga, genomför sina undersökningar av Generation Z; de som har växt upp efter millennieskiftet. När unga tjejer och killar hösten 2021 fick svara på frågan om vilka samhällsfrågor som känns viktigast för dem svarade 42 procent ökad jämställdhet mellan könen. Delar man upp svaren är det 21 procent av killarna och 64 procent av tjejerna. Svaren publicerades i ”Generation Z – 2022”. Våren 2022, i rapporten ”Unga inför valet”, svarade totalt 43 procent att ökad jämställdhet var en av de viktigaste samhällsfrågorna. Andelen som identifierar sig som feminist minskade något mellan Ungdomsbarometerns rapporter publicerade 2021 och 2022, från 32 till 30 procent. Det är betydligt fler tjejer än killar som ser sig som feminister (50 respektive 10 procent, i rapporten från 2022). I den senaste rapporten ombads Ungdomssverige också att ta ställning till motsatsparet ”ojämställdhet är vår tids stora utmaning” respektive ”jämställdheten har gått för långt”. 80 procent av tjejerna och 44 procent av killarna höll med om att ojämställdheten är vår tids stora utmaning, medan 20 procent av killarna och 3 procent av tjejerna ansåg att jämställdheten hade gått för långt. Enligt analyschef Jessica Åkerström har det alltid varit stor könsskillnad i uppfattningen om jämställdhet – som de förra året kunde se drog iväg ännu mer. – Vi kan se att killar och tjejer drar ifrån varandra vad gäller politiska identiteter och politiska frågor. Hon konstaterar att det inte är något nytt att tjejer tycker att frågor som rör omsorg, jämställdhet och mänskliga rättigheter varit viktigare, medan killar varit överrepresenterade vad gäller till exempel ekonomiska frågor. – På ett sätt är det en strukturell sak som har funnits ganska länge. Men man kan väga in flera olika tendenser till skillnaderna och varför de ökar, säger Jessica Åkerström. En del i tjejers identitet En sak är att unga tjejer generellt är mer omvärldsintresserade och i större utsträckning väver in det i sitt identitetsskapande, som att kalla sig feminist eller antirasist, medan killarna gör det i allt mindre utsträckning. – Tittar vi på höstens riksdagsval såg vi ju även där intressanta förflyttningar där killarna tog en tydligare högerrikting, medan unga tjejer generellt brer ut sig ganska brett politiskt. En annan faktor är att det finns stora skillnader mellan killar och tjejer inom utbildning och arbetsmarknad. Tjejer är överrepresenterade på högre studier. – När de rör sig till universitet flyttar de från landsbygden till städer, det blir andra livsmönster och andra värderingar. På landsbygden har vi en Visst kan jämställdhet gå för långt om du frågar unga killar Det är stor skillnad på hur unga tjejer och killar ser på jämställdhet. Medan 64 procent av tjejerna i Generation Z tycker att ökad jämställdhet är en av de viktigaste samhällsfrågorna anser 20 procent av killarna att jämställdheten har gått för långt. TEXT: YLVA SÄFVELIN K Jessica Åkerström UNG FEMINISM tema
morgonbr i s 19 överrepresentation av killar som blir kvar, det är en utveckling som gör att gapet blir större. Samtidigt påpekar hon att skillnaden bland de yngsta och de äldre i spannet 15–30 år också är intressanta; skillnaderna i könsgapet inom flera områden är större bland de yngsta ungdomarna. Att unga killar tycker att jämställdheten har gått för långt är inte bara ett svenskt fenomen. Enligt en enkätstudie om jämställdhet och sexism i 27 EUländer är det unga män (18–29 år) som har svårast att acceptera ökade rättigheter för kvinnor. (”Who perceives women’s rights as threateing to men and boys? Explaining modern sexism among young men in Europe”. Gefjon Off, Nicholas Charron och Amy Alexander, Göteborgs universitet.) Ett nollsummespel En faktor är enligt forskarna förmodligen att de unga männen ser jämställdhet som ett nollsummespel – att framsteg för en grupp sker på bekostnad av en annan. De uppfattar att de själva missgynnas om kvinnors ställning stärks. Andelen unga män som är motståndare till ökade rättigheter för kvinnor var högst i regioner där arbetslösheten ökat mest de senaste åren och där medborgarna har en utbredd misstro mot samhällets institutioner. I Sverige bor den största andelen unga män som ser ökade rättigheter för kvinnor som ett hot i kommuner där arbetslösheten har ökat de senaste två åren. Att det är just unga män som känner sig hotade tror forskarna beror på att dessa ännu inte fått jobb eller inte kommit så långt i karriären – de tycker att kvinnorna konkurrerar ut dem från arbetsmarknaden. Enligt studien finns det alltså risk för att lågkonjunkturer innebär att unga män blir allt mindre positiva till jämställdhet. För att försöka motverka detta motstånd mot jämställdhet behöver enligt forskarna tilltron till samhällets institutioner stärkas och fler arbetstillfällen skapas. Dessutom behövs det bättre kommunikation om vilka fördelar jämställdhet innebär för unga män, till exempel att de får möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn och att de inte är den enda familjeförsörjaren. ● källa: ungdomsbarometern, rapporterna ”generation engagemang och trygghet”, ”generation z”, ”generation z 2021”, ”generation z 2022” samt ”unga inför valet” 2017 2019 2021 2020 2022 100 50 90 40 80 30 70 20 60 10 0 46% 40% 42% 42% 43% Andelen unga som svarar att jämställdhet är en av de viktigaste samhällsfrågorna (Ungdomsbarometern)
20 morgonbr i s ittstim – en antologi av feminister födda på 70 och 80talet skrevs i en tid när feminismens tredje våg sköljde över världen. Om tidigare generationer i första hand stridit för rättigheter och rättvisa lagar, kännetecknades tredje vågens feminister av att vara de främsta kritikerna av könsroller som begränsade kvinnor och män. Kritik mot sexistisk reklam, och mot hur vuxenvärlden behandlade unga flickor, höll liv i det rasande engagemanget hos kvinnor i slutet av nittiotalet och början av 2000talet. En hel generation hade bestämt sig. Ingen skulle komma undan med att klappa en tjej på rumpan och kalla henne för ”lilla gumman”. Lika stora blev reaktionerna tillbaka – i första hand av äldre män som hade synpunkter på kvinnors feministiska organisering. Bokens namn ”Fittstim” syftar på en händelse som yttrades om Skvinnor av tidigare LOordförande Stig Malm (eller om det var hans taxichaufför, det råder olika uppfattningar om vem som sa det). Mycket har hänt sedan millennieskiftet. Socialdemokraterna har skrivit in feminismen i partiprogrammet, riksdagen beslutat om en samtyckeslagstiftning och Sverige haft sin första kvinna som statsminister. Morgonbris har pratat med en av krönikörerna i Fittstim för att få svar på hur unga feminister i dag tänker kring jämställdhet och hur de skiljer sig från de kvinnor som formades av idéerna och åsikterna i Fittstim. Vi har pratat med läraren Sandra von Plato. Din krönika i Fittstim handlade om en fysiklektion när du stod upp mot en bråkig kille i klassen, och hur du upplevde att ingen gjorde något för att försvara tjejerna i klassen. Du har i vuxen ålder utbildat dig till lärare och besökt skolan igen. Hur var det? – Jag ville därifrån så fort jag kunde. Allt som var dåligt när jag var ung känner jag har blivit värre. När jag gick i högstadiet fanns inte mobiltelefoner och sociala media. Man var tvungen att läsa tidningen och titta på nyheterna. Nu behöver man inte det. De fyra grejer som man är intresserad av får man upp i sitt flöde. Så var det inte när vi var små. Då fick vi leta efter det som vi gillade. Jag skulle säga att vi blev matade med sjuka, F Än i dag står Fittstim i många kvinnors bokhyllor, fastän två årtionden passerat sedan den publicerades. Sidorna har gulnat, kanterna stötts och kvar finns spåren av taxöron i bokens hörn. Boken har lästs och älskats av en generation feminister. TEXT: NINA UNESI ”Jag är orolig för feminismens framtid” SKRIBENT I FITTSTIM: UNG FEMINISM tema
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=