morgonbr i s 13 r 2021 uppgav 58 procent av tjejerna i 16–24 årsåldern att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest när de tillfrågades i Statistiska Centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden. Även kvinnor i 25–44 årsåldern är en utsatt grupp, där 48 procent svarar att de har dessa problem. I en forskningsöversikt har Statens medieråd sett på kopplingen mellan digitala medier och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Samtidigt som det konstateras att sambandet mellan användningen av digitala medier och psykisk ohälsa inte är klarlagt, framgår att det försämrade psykiska måendet hos unga i Sverige utvecklats i ungefär samma takt som det digitala medieanvändandet har ökat. Negativ spiral Undersökningar visar också att en majoritet av unga anser att användningen av digitala medier sker på bekostnad av hälsofrämjande vanor som sömn, motion och skolarbete. Att negativa aspekter av digitala medier, som internetbaserad mobbning, sexuella trakasserier och hot och hat försämrar den psykiska hälsan är känt och förstås inte oväntat. Men även passivt skrollande och interaktion med ytligt bekanta försämrar det psykiska måendet. Att titta på bilder med skönhetsideal skapar också lägre självkänsla och leder till negativa känslor kring den egna kroppen, vilket i sin tur leder till fler ätstörda beteenden. Studier har också visat att de negativa effekterna mellan sociala medier och psykisk ohälsa är starkare för flickor, framför allt äldre tonåringar, vilket kan vara en bidragande orsak till att just unga tjejer mår allt sämre. Hur kan då denna utveckling vändas? Forskningen framhåller att viktiga hälsofrämjande åtgärder är att motverka det ökade stillasittandet och sömnbristen bland unga liksom att stärka deras sociala umgänge och se till att alla barn klarar skolan. Insatser för att förebygga nätmobbning, stärka ungas kritiska tänkande och skapa ett mer tolerant samtalsklimat på nätet behövs också. Som S-kvinnor kämpar vi för att omsorgen i kommuner har både kunskap och resurser för att möta den psykiska ohälsan samt att samverkan mellan kommuner och regioner stärks. Vi vill också att besök på ungdomsmottagningar ska vara avgiftsfria och att mottagningarna når alla som behöver dem. Tillsammans tar vi kampen för en bättre psykisk hälsa! ● – UNGA TJEJERMEST DRABBADE Den psykiska ohälsan ökar i hela samhället, men ingen grupp har så hög psykisk ohälsa somunga kvinnor. Varför är det så och vad kan samhället göra åt det? Morgonbris har studerat vad aktuell forskning säger omproblemet. TEXT: KAJSA JANSSON Ökad psykisk ohälsa Rapporten ”Digitalamedier och psykisk ohälsa hos barnoch ungdomar” har författats av Sissela Nutley och Lisa Thorell vid Karolinska Institutet och kan läsas på Statens Medieråds hemsida. Å
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=