morgonbr i s 19 överrepresentation av killar som blir kvar, det är en utveckling som gör att gapet blir större. Samtidigt påpekar hon att skillnaden bland de yngsta och de äldre i spannet 15–30 år också är intressanta; skillnaderna i könsgapet inom flera områden är större bland de yngsta ungdomarna. Att unga killar tycker att jämställdheten har gått för långt är inte bara ett svenskt fenomen. Enligt en enkätstudie om jämställdhet och sexism i 27 EUländer är det unga män (18–29 år) som har svårast att acceptera ökade rättigheter för kvinnor. (”Who perceives women’s rights as threateing to men and boys? Explaining modern sexism among young men in Europe”. Gefjon Off, Nicholas Charron och Amy Alexander, Göteborgs universitet.) Ett nollsummespel En faktor är enligt forskarna förmodligen att de unga männen ser jämställdhet som ett nollsummespel – att framsteg för en grupp sker på bekostnad av en annan. De uppfattar att de själva missgynnas om kvinnors ställning stärks. Andelen unga män som är motståndare till ökade rättigheter för kvinnor var högst i regioner där arbetslösheten ökat mest de senaste åren och där medborgarna har en utbredd misstro mot samhällets institutioner. I Sverige bor den största andelen unga män som ser ökade rättigheter för kvinnor som ett hot i kommuner där arbetslösheten har ökat de senaste två åren. Att det är just unga män som känner sig hotade tror forskarna beror på att dessa ännu inte fått jobb eller inte kommit så långt i karriären – de tycker att kvinnorna konkurrerar ut dem från arbetsmarknaden. Enligt studien finns det alltså risk för att lågkonjunkturer innebär att unga män blir allt mindre positiva till jämställdhet. För att försöka motverka detta motstånd mot jämställdhet behöver enligt forskarna tilltron till samhällets institutioner stärkas och fler arbetstillfällen skapas. Dessutom behövs det bättre kommunikation om vilka fördelar jämställdhet innebär för unga män, till exempel att de får möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn och att de inte är den enda familjeförsörjaren. ● källa: ungdomsbarometern, rapporterna ”generation engagemang och trygghet”, ”generation z”, ”generation z 2021”, ”generation z 2022” samt ”unga inför valet” 2017 2019 2021 2020 2022 100 50 90 40 80 30 70 20 60 10 0 46% 40% 42% 42% 43% Andelen unga som svarar att jämställdhet är en av de viktigaste samhällsfrågorna (Ungdomsbarometern)
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=