26 morgonbr i s r br i s enligt forskning är psykiskt våld den vanligaste formen av våld i nära relationer. Redan i dag kan det vara brottsliga gärningar, till exempel i form av olaga hot, olaga tvång och förolämpning. I praktiken har det dock visat sig att ett åtal oftast kräver att offret även utsatts för fysiskt våld. 2021 tillsatte den dåvarande Sregeringen en utredning för att föreslå hur straffansvaret för psykiskt våld kan stärkas. Utredningen blev klar i juni 2022 och föreslog att psykisk misshandel ska bli ett eget brott som ska kunna ge fängelse i upp till fyra år. För att dömas för brottet ska gärningspersonen upprepat ha utsatt en annan person för nedvärderande, kränkande eller kontrollerande gärningar, med syftet att allvarligt skada personens självkänsla. I dag bereds utredningen i Regeringskansliet. Vad den nya regeringen tycker om den är oklart, men en punkt i Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna rör ”breddad och skärpt lagstiftning mot hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterade maktstrukturer”. Där nämns bland annat att kontrollerande beteende ska kriminaliseras. Till Skvinnors kongress 2021 hade Agna Bešlija, då ordförande för Skvinnor i Växjö, motionerat om att man ska göra det enklare att lagföra våld som rör psykisk misshandel. – Det är redan olagligt men det är otroligt svårt att lagföra den typen av brott, det är svårt att bevisa. Många kvinnor söker sig inte till vården för psykisk misshandel utan mer kopplat till fysiska skador. Det är också så att ett blåmärke läker men de psykiska åkommorna efter misshandel tar lång tid att läka, säger hon. Hon menar att machokulturen och synen på kvinnan är en grogrund för kontrollerande beteenden i relationer, till exempel genom att titta på någons telefon eller utöva ekonomisk kontroll. Utredningen är enligt Agna Bešlija ett steg i rätt riktning, men inte tillräcklig. – Även om det i lagens mening blir enklare att lagföra den typen av brott handlar det många gånger om att bevisbördan ligger på kvinnan. De flesta gånger väcks det inte ens åtal och det beror ofta på att det inte finns de resurser som krävs för utredningar. Fokus på gängkriminalitet För att göra verklig skillnad behövs det enligt henne mer resurser till kvinnojourer och till polisens utredningar. – Och den här regeringen lägger allt fokus på gängkriminalitet, trots att det dör långt fler kvinnor. Jag har tyvärr inte jättestora förhoppningar om att de kommande åren ska innebära någon revolutionerande förändring för Sveriges kvinnor. Utredningens förslag var ute på remiss under hösten och fick ett blandat mottagande. En rad PSYKISK MISSHANDEL – kan det bli ett eget brott? Förra året föreslog en utredning att psykiskmisshandel ska bli en ny brottstyp. Utredningen bereds nu i Regeringskansliet. Men det somverkligen behövs för att göra skillnad är kunskap och resurser för polisutredningar, säger Agna Bešlija från S-kvinnor i Växjö. AV: YLVA SÄFVELIN Vad är psykiskt våld? Psykiskt våld kan till exempel handla om att en person… … säger och gör kränkande saker … får dig att tro att det oftast är du som tycker, tänker eller gör fel … kontrollerar dig och gör det svårare att hålla kontakten med vänner och familj … kräver att få se din kommunikation med andra … hotar att skada dig eller någon du älskar, en person eller ett djur … kontrollerar hemmets ekonomi eller pressar dig på pengar. källa: 1177.se E Agna Bešlija. foto: privat
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=