morgonbr i s 27 morgonbr i s 27 instanser välkomnar den och tillstyrker att psykisk misshandel ska bli en egen brottsrubricering. Somliga är positiva främst för att det på sikt kan få en normbildande effekt. Samtidigt avstyrker flera juridiska instanser – tingsrätter och hovrätter samt Åklagarmyndigheten – att förslaget genomförs som det ser ut. Kritiken handlar till stor del om att kriterierna för vad som skulle vara ett brott är för allmänt hållna och att det skulle vara svårt att förutse om ett agerande är straffbart. Saknar forskning Enligt Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola, finns det ingen forskning om eventuella samband mellan remissvar och vad en regering väljer att göra. – Remissväsendet är ett sätt att involvera olika instanser och organisationer, man har tolkat det som ett slags direktdemokratiskt deltagande. Man kan få en indikation på vilka möjliga problem eller förtjänster ett förslag kan innebära. Det är en avvägning vad man tar fasta på, säger han. Agna Bešlija påpekar att även när samtyckeslagstiftningen var på remiss avstyrkte många juridiska instanser. – Det var mycket debatt om att det var ett vagt förslag och hur man ska kunna bevisa det. Men det kanske inte är vad det i första hand handlar om, utan att man gör det tydligt från samhället att det måste ha varit samtycke. Det är likadant med brott som rör psykisk misshandel, i dag pratar man inte om psykisk misshandel i de termerna i den utsträckning som man kanske hade behövt göra, säger hon. ● ”Den somupprepat utsätter en annan person för nedvärderande, förödmjukande eller på annat sätt kränkande gärningar eller utövar otillbörlig kontroll över en annan person genomatt begränsa den personliga handlingsfriheten, döms, omgärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för psykiskmisshandel till fängelse i högst fyra år.” förslag till lag om ändring i brottsbalken, ur straffansvar för psykiskt våld, ds 2022:18
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=