Systerskapet växer Carina prisas för ledarskap Hyr Lisas hus Nummer 1 2024. Årgång: 119. 40 kr STÅ UPP MOT DEN NYA RASISMEN Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor Kvinnorna som tar plats i det offentliga rummet • Tidöavtalet leder till skiktning av människor • Ojämlikheten en grogrund för rasism • Med SD har rasismen politiserats • Antirasistisk guide
som medlemsorganisation till Palmecentret kan ert distrikt eller S-kvinnoförening stötta kvinnor i andra länder där behovet av demokrati, jämställdhet och frihet är stora? Gör som flera andra S-kvinnor, engagera er i vårt internationella solidaritetsarbete. Kontakta oss på Palmecentret och bjud in oss till ett styrelsemöte så berättar vi mer! JÄMSTÄLLDHETEN & SOLIDARITETEN HAR INGA GRÄNSER! - ANNA SUNDSTRÖM, GENERALSEKRETERARE OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER. VISSTE DU ATT ... MEJLA TILL ROSHAN.RYDELL@PALMECENTER.SE STÄLL FRÅGAN PÅ NÄSTA STYRELSE- ELLER MEDLEMSMÖTE - HUR SKULLE DET VARA OM VI STÖTTADE EN SYSTERORGANISATION I ETT ANNAT LAND? Foto från Burma/Myanmar. Av Axel Kronholm. som medlemsorganisation till Palmecentret kan ert distrikt eller S-kvinnoförening stötta kvinnor i andra länder där behovet av demokrati, jämställdhet och frihet är stora? Gör som flera andra S-kvinnor, engagera er i vårt internationella solidaritetsarbete. Kontakta oss på Palmecentret och bjud in oss till ett styrelsemöte så berättar vi mer! - ANNA SUNDSTRÖM, GENERALSEKRETERARE OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER. VISSTE DU ATT ... MEJLA TILL ROSHAN.RYDELL@PALMECENTER.SE STÄLL FRÅGAN PÅ NÄSTA STYRELSE- ELLER MEDLEMSMÖTE - HUR SKULLE DET VARA OM VI STÖTTADE EN SYSTERORGANISATION I ETT ANNAT LAND? Foto från Burma/Myanmar. Av Axel Kronholm.
morgonbris 3 INNEHÅLL Morgonbris/1-2024 Morgonbris, Box 70458, 107 26 Stockholm www.s-kvinnor.se Telefon: 08-700 26 00 E-mail: morgonbris@s-kvinnor.se Ansvarig utgivare: Nina Unesi Redaktör: Ylva Säfvelin Produktion och grafisk form: Kerstin Stickler Tryck: Exakta Printing Övriga medarbetare: Lina Stenberg, Stéphanie Thögersen, Nina Unesi För icke beställt material ansvaras ej. Morgonbris nr 2-2024 kommer ut 26 april. Systerskapet växer Carina prisas för ledarskap Hyr Lisas hus Nummer 1 2024. Årgång: 119. 40 kr STÅ UPP MOT DEN NYA RASISMEN Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor Kvinnorna som tar plats i det offentliga rummet • Tidöavtalet leder till skiktning av människor • Ojämlikheten en grogrund för rasism • Med SD har rasismen politiserats • Antirasistisk guide 4. Ledare: Det som tidigare kallades rasism har blivit regeringspolitik 5. Spaning 8–27. Tema: Vart tog antirasismen vägen 10. ”En ny slags skiktning av människor” 12. Tidöförslagen som skiljer på folk och folk 14. Antirasistisk guide 16. Lawen Redar: Ojämlikheten är grogrund för rasism 19. ”Rasistiska föreställningar har politiserats” 21. Lästips om rasism, antirasism och Tidöavtalet 22. Frågor och svar med forskaren Tobias Hübinette 23. (S) svar på Tidöregeringen: Investera i människor 25. En dag med Birgit Birgersson Brorsson, Sölvesborg 28. Kvinnorna som tar plats i det offentliga rummet 31. Micaela Molitor tappade andan av att bli byst 32. Korsord 33. Förbundssidor 35. Nästa nummer av Morgonbris Lawen Redar och Daniel Poohl om rasismens grogrund och polarisering. tema 8–27 foto: expo 16–19 Kvinnorna som tar plats i det offentliga rummet 25 28 … kommunstyrelsens ordförande i Sölvesborg En dag med…
Återvandring, angiverilagar, gränskontroller, visitationszoner, återkallande av uppehållstillstånd på grund av ”bristande vandel”, minskad rätt till tolk, sämre tillgång till tandvård för asylsökande och begränsning av familjeåterförening. Det här är bara några av alla de repressiva och faktiskt rasistiska förslag som kommit från regeringen det senaste året och som visar att Ulf Kristersson blivit en dörrmatta för Sverigedemokraternas vision om Sverige. Som bortblåst är den Ulf Kristersson som lovade att han aldrig skulle samarbeta med Sverigedemokraterna eller det moderata parti som ville ta den ideologiska debatten med SD. I stället är det nu Kristersson som håller tal där han misstänkliggör invandrare för bristande försvarsvilja och ryar om att ett svenskt medborgarskap inte är en ”resehandling”. Det går fort nu. På kort tid har det som tidigare kallades för rasism blivit regeringspolitik. När företrädare för det största partiet i regeringsunderlaget säger att massinvandring från muslimska länder har förstört Sverige och föreslår att muslimska symboler ska förbjudas i det offentliga rummet är det knäpptyst från regeringspartierna. Hur är det möjligt? Hade liknande saker uttalats i andra länder hade vi häpnat över utvecklingen. Och vad hände med Johan Pehrsons berömda liberala röda linjer, eller var det ett liberalt ankare? Som S-kvinnor kommer vi aldrig låta den rasistiska retoriken normaliseras. Vi ska bemöta och bekämpa varje förslag som ställer grupper mot varandra och pekar ut asylsökande och nya medborgare i vårt land. Samtidigt måste vi fortsätta att jobba mot grundorsakerna till varför ett rasistiskt parti kunnat växa i Sverige. Det handlar om ökade klyftor, segregation och en känsla av ett samhälle som brister. I ett sådant samhälle blir det lätt att skylla på invandrarna. S-kvinnor fortsätter med full kraft att bemöta regeringens och Sverigedemokraternas politik. Som S-kvinnor vet vi att svaret på frågan är återupprättad välfärd, ökad jämställdhet och en mer rättvis fördelning. Det är det bästa vaccin vi har, och det är ett svenskt recept. ● 4 morgonbris ledare annika strandhäll Det som tidigare kallades rasism har blivit regeringspolitik » Som S-kvinnor vet vi att svaret på frågan är återupprättad välfärd, ökad jämställdhet och en mer rättvis fördelning«
morgonbris 5 spaning Könsgap i psykiskt våld mot politiker Cirka sex av tio kommunstyrelseordföranden och tre av tio nämndordföranden utsätts för någon form av psykiskt våld varje år, enligt forskningen. Mest utsatta är framstående kvinnliga politiker. Könsgapet i utsatthet ökar också med maktnivån – ju högre i den politiska hierarkin, desto mer utsatta är kvinnliga politiker. – Attacker riktade mot kvinnliga politiker kan få särskilt allvarliga konsekvenser i och med att det kan förstärka ojämställdheten inom politiken, säger Sandra Håkansson som skrivit en avhandling i ämnet vid Uppsala universitet. I avhandlingen nämns bland annat en kvinna som beskriver att dödshot fått henne att avstå från att lägga politiska förslag inom en del områden. Tantparkour och menstrosa var två ord på nyordslistan 2023, som tas fram av Språkrådet och Språktidningen i syfte att fånga tidsandan. Några andra ord var Barbenheimer, ”samordnad aktivitet som rör de två storfilmerna Barbie och Oppenheimer”, och vild graviditet, som innebär att kvinnan inte har någon kontakt med vården under graviditet eller förlossning. Nyord 2023 EU-regeringar nobbar samtycke Det blir ingen skrivning om samtycke eller gemensam definition av våldtäkt i EUs nya lag om mäns våld mot kvinnor. En majoritet i parlamentet stod bakom ett sådant förslag men EUs regeringar, som enades om sitt förslag under svensk ledning, sa nej. I slutförhandlingarna i februari stod det klart att parterna inte kunde komma överens om samtyckeslagstiftning på grund av motstånd från Frankrike, Tyskland och Ungern. – Det är 2024 och fortfarande förstår man inte från vissa medlemsstater hur viktigt det är att ta ett steg framåt, säger Evin Incir (S), en av parlamentets huvudförhandlare. Direktivet innehåller däremot, bland mycket annat, att medlemsländerna blir skyldiga att aktivt arbeta för en samtyckeskultur. Saknas politiska åtgärder för jämställdhet Politiska åtgärder gör skillnad för att jämställdheten går framåt men på flera områden saknas det åtgärder för att nå de svenska jämställdhetsmålen. Det visar Jämställdhetsmyndighetens analys av de senaste årens utveckling. – Regeringen har satsat på kvinnors hälsa och på att bekämpa mäns våld mot kvinnor, och dessa satsningar har också gett resultat. Liknande beslut behövs nu på områden som till exempel ekonomi och utbildning så att Sverige kan nå de beslutade målen, säger Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör kommuner såg en ökning i sysselsättningen bland utrikesfödda kvinnor mellan oktober 2020 och oktober 2023, enligt statistik från SCB. Störst var ökningen bland utrikesfödda kvinnor i åldersgruppen 16–64 år, där antalet sysselsatta ökade med 18,6 procent. procent av kvinnorna, 16 år och äldre, har lätt, måttlig eller svår värk i skuldror, nacke, axlar, rygg, höft, armar eller ben. Det visar en rapport från SCB. Det är en större andel kvinnor än män som har värk, och det är vanligare i arbetaryrken än i tjänstemannayrken. 282 70 Lena Ag. foto: jämställdhetsmyndigheten
6 morgonbris Ivar Lo-pris för kvinnokamp Poeten och författaren Helene Rådberg, född 1950 i Sandviken, har tilldelats fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2024. I motiveringen står: ”Helene Rådberg har genom sina dikter och romaner synliggjort anställda inom vård och omsorg, arbetande kvinnors utsatthet, men också deras frihetslängtan och vilja till motstånd.” Hennes senaste roman Kvinnorörelse (2022) ger röst åt arbetarkvinnorna som bar upp frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen. Det är en berättelse om hur Sverige demokratiseras underifrån, av människor som arbetar hårt, läser, studerar och står upp för det som de tror på.” foto: anna drvnik Jämställd styrelse smittar av sig Det finns ett tydligt samband mellan jämställda bolagsstyrelser och en hög andel kvinnor på toppositioner. Det visar en kartläggning av nordiska medieföretag, bland dem Sveriges Television och Sveriges Radio, som gjorts vid Göteborgs universitet. Kartläggningen visar också att företag med jämn könsrepresentation i styrelsen i betydligt högre grad hade utsett en kvinna till vd. I de företag där styrelsen huvudsakligen bestod av män var vd:n för det mesta en man. Statlig satsning på kommunernas kvinnofridsarbete uteblir För första gången på 17 år delas inte statliga utvecklingsmedel ut till kommunernas kvinnofridsarbete. Det innebär en risk för att de resultat som förbättrats inte kommer att stå sig över tid, anser Unizon som vartannat år publicerar Kvinnofridsbarometern – en rapport om kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor. Sju av tio kommuner uppger att de indragna anslagen påverkar deras förutsättningar att arbeta mot våld i nära relationer. Möjligheten till kompetensutveckling och fördjupad utbildning begränsas och verksamhetsutveckling hotas. En kommun uppgav att det kommer att bli svårt att upprätthålla den basala grundnivån i kvinnofridsarbetet när stödet försvinner. Feministiska serier på museum Kvinnohistoriskt museum i Umeås nya utställning ”Skratt & blodigt allvar” handlar om feministiska svenska tecknade serier, från 1970-talet och fram till i dag. Utställningen är baserad på Anna Nordenstam och Margareta Wallin Wictorins forskning och visas fram till 28 september. Helene Rådberg. 0Kvinnor ingår i den kommitté som ska organisera årets globala klimattoppmöte, COP29 i Azerbajdzjan. 28 män har utsetts till kommittén och nästan alla är statsråd eller statstjänstemän.
morgonbris 7 Samordning är nyckeln för att förhindra könsstympning Skolan, sjukvården, polisen och andra som förebygger och bekämpar könsstympning av flickor och kvinnor behöver samordna sitt arbete bättre. Det konstaterar Jämställdhetsmyndigheten i en rapport. – Utvecklingen har gått framåt men hela kedjan behöver fungera, från läraren som informerar om könsstympning till åklagaren som ser till att åtal väcks och personer kan dömas för brottet, säger Madelene Larsson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten. I en rapport till regeringen pekar Jämställdhetsmyndigheten på en rad områden som behöver utvecklas, till exempel att ta fram verktyg så att skolpersonal bättre ska kunna förebygga att flickor blir könsstympade och att aktörer i samhället behöver bli bättre på att upptäcka, ge vård och utreda brott. Covid-19-pandemin innebar på många håll att bara den som fött fick vistas på BB medan deras partner stängdes ute. En studie från Göteborgs universitet visar att det var en negativ upplevelse för många. ”En skandal” och ”jag betydde ingenting” är några av vittnesmålen. Jämfört med BB-vården innan pandemin sjönk nöjdheten med cirka 30 procent. – Studien visar på behovet av att ta partner i beaktande vid eventuella framtida restriktioner, och vid behov planera för kompenserande åtgärder, säger Helen Elden, barnmorska och professor i reproduktiv och perinatal hälsa. miljoner kvinnor och flickor levde 2022 i konfliktdrabbade länder, enligt FNs rapport om kvinnor, fred och säkerhet som publicerades i september 2023. Det var 50 procent fler än år 2017. procent av världens kvinnorättsförsvarare utsätts för hat och hot och var fjärde har fått ta emot dödshot, vilket är en väsentlig ökning på två år. Det visar Kvinna till Kvinnas rapport ”The State of Women Human Rights Defenders 2023”. Även i Sverige ökar hotet mot feminister och hbtqrättsaktivister. 614 75 81,2 poäng får Sverige i EUs senaste jämställdhetsindex och är därmed bäst i klassen. I EU som helhet ligger indexet på 70,2. Sedan 2010 har Sveriges index ökat med 2,1 poäng, framför allt på grund av förbättringar vad gäller makt och kunskap. Däremot har Sverige tappat 1,7 poäng sedan 2020, framför allt på grund av ökande klyftor på området tid. Webbkurs om att förebygga våld Jämställdhetsmyndigheten har lanserat en ny webbkurs, ”Att förebygga våld – en grundkurs”. Webbkursen är kostnadsfri och finns på Jämställdhetsmyndighetens utbildningswebb. Den som deltar får lära sig hur förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor kan planeras och genomföras i fem steg. Utrikesfödda kvinnor mår sämre Kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade i kvinnodominerade välfärdsyrken med höga sjukskrivningstal och mår ofta dåligt på grund av utanförskap och isolering. De använder mindre preventivmedel än andra kvinnor, missar oftare mödravårdens hälsokontroller och undviker ibland att söka vård. Det visar en kartläggning av utrikes födda kvinnors och flickors hälsa som har tagits fram av Sveriges Kvinnoorganisationer. Missnöje med BB-vården under pandemin
8 morgonbris tema Första maj 2016 höjer Tess Asplund knytnäven mot en nazistmarsch i Borlänge. Frilansfotografen David Lagerlöf fångar ögonblicket; fotografiet fick internationell spridning och utsågs till Årets bild 2017 av Pressfotografernas klubb. Behovet av antirasistisk kamp har inte minskat sedan dess. Regeringen förbereder en rad förslag som gör skillnad på människa och människa och de som vågar stå upp mot rasismen i det offentliga samtalet riskerar att utsättas för hot och hat. Högernationalistiska partier vinner mark i många länder i Europa och världen. Detta nummer av Morgonbris handlar om hur rasismen och främlingsfientligheten ser ut i dag och konsekvenserna av regeringens politik. Hur hamnade vi här och vad behöver göras? Vart tog antirasismen vägen?
morgonbris 9 foto: david lagerlöf/expo
10 morgonbris ”En ny slags skiktning av människor” VART TOG ANTIRASISMEN VÄGEN? tema idöavtalet presenterades i oktober 2022 som en grund för samarbetet mellan högerregeringen och Sverigedemokraterna, och en uppdaterad version kom i december förra året. Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders har i två rapporter granskat Tidöavtalet och hur det har implementerats sedan det kom på plats. – Det sker en sammanblandning av kriminalpolitik och migrationspolitik. Vi menar att det är väldigt tydligt i Tidöavtalet att problem med kriminalitet till stor del ska åtgärdas genom en mer restriktiv invandrings- och migrationspolitik, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders. Det här tar sig uttryck i de konkreta förslag som partierna enats om, inte minst att kriminaliteten ska motverkas genom minskad invandring och genom att fler människor med utländsk bakgrund lämnar landet. Men också i verklighetsbeskrivningen som förs fram i texterna. – Vi ser att man gör den här kopplingen och på det här sättet tydligt pekar ut personer som invandrat som ansvariga eller orsak till väldigt allvarliga samhällsproblem. Och vi menar att det är en felaktig eller åtminstone väldigt förenklad förklaringsmodell. Det blir populistiskt och problematiskt att peka ut en grupp människor som syndabockar. Alla misstänkta Det leder enligt John Stauffer också till att man misstänkliggör alla som lever här och har en migrationsbakgrund, vare sig de är nyanlända eller födda här. – Även andra generationens invandrare blir misstänkliggjorda och kommer att drabbas av de åtgärder som vidtas. Förslagen i Tidöavtalen handlar till stor del om att minska möjligheten att komma till Sverige för att få asyl eller arbetstillstånd, men det finns även förslag som berör alla som redan bor här. Ett sådant förslag är visitationszoner – att kontroller ska få genomföras utan brottsmisstanke – ett annat är direktivet till Polisen om att de inre kontrollerna ska öka med 25 procent. – Man har också tillsatt en utredning som ska överväga att ta bort kraven som säger att det ska finnas grundad anledning för att göra en utlänningskontroll. Det här vet vi av erfarenhet leder till etnisk- och rasprofilering, säger John Stauffer. Stoppad på grund av utseende Han hänvisar till projektet REVA (Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete) som pågick mellan 2009 och 2014 med målet att öka effektiviteten och rättssäkerheten i arbetet med att utvisa personer som saknar uppehållstillstånd. – REVA fick ganska mycket kritik för att människor som har all rätt att vara i Sverige stoppades. Träffsäkerheten i de här kontrollerna var väldigt låg och det drabbade många på grund av deras utseende. Människor som reste i kollektivtrafiken stoppades och kontrollerades återkommande, även de som hade rätt att befinna sig i Sverige. Det är en politik som riskerar leda till ökad misstro i samhället. Gentemot människor med migrationsbakgrund, men det skapar också misstro mot Tidöavtalet blandar samman kriminalpolitik och migrationspolitik och kommer att leda till ökad misstro mellan människor men också en ny slags skiktning av människor med olika rättigheter. Det säger John Stauffer på Civil Rights Defenders. TEXT: YLVA SÄFVELIN T » Även andra generationens invandrare blir misstänkliggjorda och kommer att drabbas « John Stauffer på Civil Rights Defenders
Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna och de tre regeringspartierna M, KD och L blandar samman kriminalpolitik och migrationspolitik. foto: maria persson/aip morgonbris 11 samhället och myndigheter hos människor som upplever att de utsätts för orättvis behandling. En konsekvens av politiken är enligt John Stauffer att människor som befinner sig i Sverige kommer att leva med olika rättigheter. – Det system som växer fram kommer att skikta och skapa en hierarki i samhället på ett annat sätt än tidigare. Beroende på vilken status man har i Sverige kommer man att få olika tillgång till rättigheter. Full tillgång till rättigheter har man om man är medborgare, har man tillfälligt uppehållstillstånd ser det ut på ett sätt, har man permanent uppehållstillstånd ser det ut på ett annat sätt. När fler befinner sig i Sverige med tidsbegränsade uppehållstillstånd, och risken för att få uppehållstillståndet återkallat, kommer fler att leva under lång tid med osäkerhet. – Det kommer att leda till sämre integration, för vi vet att en viktig sak för integrationen är trygghet och långsiktighet. Människor som lever i limbo och inte vet om de får stanna eller inte, har inga möjligheter att starta sina nya liv.” Tidöavtalet innehåller också en ”angiverilag” som föreslås tvinga offentliganställda att anmäla människor som inte har rätt att befinna sig i Sverige. – Som vi ser det kommer det att leda till att människor som redan lever i stor utsatthet kastas in i ännu större utsatthet genom att de drar sig för att låta barnen gå i skola, för att söka vård eller annan samhällsservice som de har rätt till. Politisk opposition saknas Narrativet som genomsyrar Tidöavtalet, att invandringen är orsaken till samhällsproblemen, är i och för sig inte unikt för partierna bakom avtalet. Enligt John Stauffer är det ingen större skillnad om man jämför med Socialdemokraternas politik, eller EU:s migrationspakt som medlemsländerna enades om sent förra året. – Ambitionen om en mer restriktiv migrationspolitik, även i syfte att komma till rätta med kriminaliteten, finns ganska brett över det politiska spektrat och det saknas i dag en politisk opposition och ett motnarrativ. ●
12 morgonbris Tidöförslagen som skiljer på folk och folk VART TOG ANTIRASISMEN VÄGEN? tema Förslag riktade mot asylsökande ● Asylsökande måste bo på mottagandecenter under handläggningstiden (punkt i Tidöavtalet). ● Begränsa asylsökandes rättigheter så långt det går enligt EU-rätten (utredning 5 oktober 2023). ● Avskaffa permanenta uppehållstillstånd för asylsökande (punkt i Tidöavtalet). ● Åtgärder för att fler som har ett verkställt beslut om avvisning eller utvisning ska lämna landet (tilläggsdirektiv till en utredning, 31 augusti 2023). ● Sverige ska ta emot färre kvotflyktingar (personer som FN:s flyktingorgan tar ut från flyktingläger i utsatta områden). År 2023 skulle Sverige ta emot 900 jämfört med 5000 året innan men det blev endast 400 nya kvotflyktingar som fick komma då Migrationsverket måste räkna med 500 platser som de inte hann utnyttja 2022. Förslag riktade mot personer, med eller utan uppehållstillstånd, som bor i Sverige ● Ökade möjligheter att neka och återkalla ett uppehållstillstånd på grund av brister i levnadssätt (Tidöavtalet, utredning tillsatt 21 november 2023). ● Polisen och Kustbevakningen får ökade befogenheter att kroppsvisitera utlänningar för att söka efter identitetshandlingar, möjlighet att omhänderta handlingar och får ta med personen för utredning (ny lag 1 januari 2024). ● Polisen kan vara mer repressiv och fysisk vid inre utlänningskontroller, till exempel genom kroppsvisitation, att omhänderta identitetshandling och ta med personen för utredning (punkt i Tidöavtalet, proposition 14 september 2023). ● Polisen ska utföra 25 procent fler inre gränskontroller (regleringsbrev för 2023) ● Visitationszoner där tvångsmedel som kroppsvisitation och husrannsakan i fordon får genomföras utan brottsmisstanke (utredning tillsatt 20 december 2022). ● Stimulera till ökad återvandring av personer som är bosatta i Sverige och har anknytning till annat land (utredning tillsatt 26 oktober 2023). ● Polisen får utökade befogenheter för personkontroll i närheten av gränsen. Det handlar bland annat kroppsvisitation, genomsökning av fordon och omhändertagande av pass, och Polisen behöver inte längre ha ”grundad anledning” för utlänningskontroll (ny lag 1 augusti 2023). ● Begränsa rätten till exempelvis tolk och offentligt biträde (punkt i Tidöavtalet). ● Ökade möjligheter att avlägsna utlänningar från landet på grund av brister i deras levnadssätt (utredning tillsatt 21 november 2023). ● Ökade möjligheter att återkalla uppehållstillstånd av andra skäl än brister i levnadssätt, i syfte att möjliggöra återkallelse i fler fall (utredning tillsatt 21 november 2023). ● Svårare att få svenskt medborgarskap (punkt i Tidöavtalet, utredning tillsatt 8 september 2023). ● Svårare att få rätt till familjeåterförening (punkt i Tidöavtalet). ● Anmälningsplikt för offentliganställda som träffar på papperslösa (Tidöavtalet) (kan leda till att människor inte vågar söka vård, låta barnen gå i skolan, låna på biblioteket). ● Satsningar för att öka återvändandet. Återvändandecenter inrättas, ökat samarbete med tredje land för att ta emot återvändare, och fler förvarsplatser (budgetpropositionen, 20 september 2023). Förslag som rör brottsmisstänkta ● Utvisning utan att ha dömts för brott om man kan kopplas till organiserad kriminalitet (punkt i Tidöavtalet). Förslag som rör privatekonomi och arbete ● Bidragstak för stöd som bostadsbidrag, barnbidrag, flerbarnstillägg och försörjningsstöd (tilläggsdirekt till en utredning, 9 juni 2023). ● Sämre ekonomiska villkor för asylsökande och nyanlända (punkt i Tidöavtalet, utredning 20 oktober 2023). ● Svårare att göra spårbyte från asylsökande till att få arbetstillstånd arbetskraftsinvandrare (punkt i Tidöavtalet). Många av Tidöpartiernas politiska förslag innebär att människor behandlas olika beroende på deras ursprung. Även den som är svensk sedan födseln kan påverkas, om utseendet bedöms vara ”utländskt”. ▲
morgonbris 13 ● Ändra reglerna för etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning för att öka incitament för att nyanlända ska arbeta, och avskaffa etableringstillägg och bostadsersättning (direkt till utredning, 30 juni 2023). ● Begränsa möjligheten för asylsökande att arbeta (punkt i Tidöavtalet). Förslag som rör hälsa och trygghet ● Nyanlända måste gradvis kvalificera sig till socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd genom att jobba och betala skatt (Tidöavtalet, utredning 20 oktober 2023). ● Sämre tillgång till tandvård för asylsökande och papperslösa (punkt i Tidöavtalet, och tilläggsdirektiv till utredning, 9 oktober 2023). ● Anmälningsplikt för offentliganställda som träffar på papperslösa (punkt i Tidöavtalet). Förslag som rör skola och utbildning ● Anmälningsplikt för offentliganställda som träffar på papperslösa (punkt i Tidöavtalet). ● Se över en tidsbegränsning av svenska för invandrare (SFI) (sagt av arbetsmarknadsminister Johan Pehrson 16 augusti 2023). ● Förra mandatperioden stoppade Tidö-partierna propositionen ”Ett mer likvärdigt skolval”, som bland annat innehöll förslag om att kötid inte skulle få användas som urvalsgrund i fristående skolor och att skolorna skulle få i uppdrag att verka för en allsidig social sammansättning av elever. Förslag om att ”räkna på” vad invandring kostar ● Konjunkturinstitutet får i uppdrag att räkna på kostnaderna för invandringen, historiskt och framåt. Kostnaden ska redovisas efter ursprungsland. (Reviderat Tidöavtal, december 2023) » Det system som växer fram kommer att skikta och skapa en hierarki i samhället på ett annat sätt än tidigare « John Stauffer på Civil Rights Defenders ▲ foto: ylva säfvelin
1 Du befinner dig på en släktmiddag. En av dina manliga släktingar uttalar sig högljutt och fördomsfullt om invandrade kvinnor. Du vet att du inte har lång tid att reagera innan ämnet runt middagsbordet skiftar. Vad gör du? a) Du gör inget, det är bättre att ignorera honom. Du tänker att ingen runt middagsbordet bryr sig om vad han säger och det spelar inte någon roll vad du säger. Han kommer ändå inte be om ursäkt. b) Du vill markera mot din släkting men samtidigt vill du inte försämra stämningen runt bordet. Du bestämmer dig för att prata med honom på tu man hand efter middagen. c) Du tar ordet och säger ifrån genom att ifrågasätta de fördomsfulla uttalandena. Efteråt känner du dig lättad, men du är inte säker på hur han eller de andra runt bordet känner sig. Vad säger forskningen? Forskning visar att vi tenderar att överskatta vår förmåga att stå upp mot fördomar. Samtidigt är det värdefullt att göra det. Den som konfronteras med sina rasistiska åsikter blir mindre benägen att uttrycka sig fördomsfullt. Det beror på att personen dels får anledning att reflektera över sina fördomar, vilket gör dem mindre benägna att upprepa beteendet. Dels stärker ett ifrågasättande av fördomen rådande normer om jämlikhet och rättvisa. Dessa normer har stor inverkan på hur vi agerar och uttrycker oss. 2 Efter att ha övervägt dina alternativ väljer du att konfrontera din manliga släkting genom att… a) …be han att sluta vara fördomsfull. Du låter han veta att du skäms för att rasister som han inte klarar att föra sig runt middagsbordet. b) Du ber honom upprepa sig ” – Vänta …vad sa du?…” med en lugn och långsam röst som om du försöker begripa vad han sagt. c) …vända hans fördomsfulla påstående till en fråga: ”Kallade du just henne för…?” Vad säger forskningen? Forskningen visar att det är bättre att fokusera på det som sagts snarare än på personen. ”Det som du sa om invandrade kvinnor är rasistiskt tycker jag” är att föredra framför ”du är rasist”. Det finns även andra strategier. Genom att be honom upprepa sig eller vända påståendet till en fråga får han formulera sig igen och då kanske han omprövar sitt påstående. Om inte det hjälper har du ändå öppnat för en dialog där det går att resonera tillsammans. Forskning visar att relationer kan ta stryk om personen som konfrontationen riktas mot uppfattar dig som fientlig eller aggressiv i tonen. Om du månar om relationen är det alltså viktigt att behålla lugnet. Antirasistisk guide för att hantera vardagsrasismen 14 morgonbris källa: expo ”så bemöter du rasism”, emelie stendahl Det finns strategier som gör människor mindre benägna att uttrycka fördomar. Forskning visar att det går att träna upp sin förmåga att bemöta den rasism som uppstår runt till exempel middagsbordet. TEXT: NINA ÜNESI Riv ut och spara!
3 Din manliga släkting anklagar dig för att vara känslig och gnällig efter att du konfronterat honom. Han utbrister att han inte är en fördomsfull person. Vad gör du? a) Du blir irriterad och tror inte att något blir bättre av att fortsätta samtalet med honom. Du lämnar middagsbordet. b) Du behåller lugnet och talar om för honom vad du uppskattar hos honom innan du ifrågasätter hans fördomar. c) Du gör en jämförelse som stärker uppfattningen att det som sagts är fördomsfullt. Vad säger forskningen? En person som inte uppfattar sig som fördomsfull kan reagera kraftigt på osmickrande etiketter. Fastän de uttrycker sig fördomsfullt kan de hålla med om att alla människor har ett lika värde. För den sortens personer är det bra att bekräfta personens goda sidor innan du ifrågasätter påståendet. Forskningen visar dock att bäst genomslag får den som lyckas presentera ett argument eller jämförelse som stärker uppfattningen att det som sagts faktiskt var fördomsfullt, till exempel ”så där resonerar du bara om invandrade kvinnor, men så låter det aldrig när vi diskuterar svenska män”. morgonbris 15 Var allierad! Det spelar roll vem som utmanar fördomar. Människor som inte ingår i den grupp som fördomarna riktas mot, som forskare kallar för allierade, får större gehör än andra. - En man som står upp mot sexism avfärdas inte som gnällig eller överkänslig, eftersom han inte ses som part i målet. Han straffas inte på samma sätt socialt. Samma gäller för vita som konfronterar rasism, säger Margo Monteith, professor vid Purdue universitet i Indiana, till tidningen Expo. ! ? ! källa: expo ”så bemöter du rasism" emelie stendahl
16 morgonbris nder de senaste 30 åren har de ekonomiska klyftorna vuxit i Sverige och marknadskrafterna har trängt in i alla delar av välfärden. Parallellt med denna utveckling har migrationen varit större än förmågan att integrera vilket lett till social splittring, utbredd fattigdom, ökad ojämlikhet och en cementerad segregation. Om detta handlar Lawen Redars rapport ”Framväxten av parallellsamhällen”. Och det är en omskakande genomgång av hur vårt land förändrats under de senaste decennierna. Bostadssegregationen i storstadsregionerna och i de mellanstora svenska städerna är extrem i ett europeiskt perspektiv, skolsystemet eldar på segregationen ytterligare och de utsatta områdena har blivit fler. – Vi har bostadsområden i Sverige som är så ekonomiskt och socialt eftersatta att vi inte ens kan föreställa oss att människor har det så här i vårt land. Det måste man begripa och göra något åt. Det är det jag vill ha sagt med den här rapporten, säger Lawen Redar, Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson, riksdagsledamot och S-kvinna. Språket utmanas Uppdraget som Lawen och hennes arbetsgrupp fått är att utifrån språket och kulturen som verktyg förklara hur det ser ut med den svenska samhällsgemenskapen. Och det är tydligt att det finns ett starkt engagemang för just språkets betydelse. – Språk är det mest fantastiska av verktyg för att skapa tillhörighet och demokratiskt deltagande. När man inte har ett språk är man inte fullt ut en aktiv samhällsmedborgare. Man har inte de resurser som krävs som människa för att kunna skapa en grogrund för trygghet, social närvaro och självförsörjning. Den svenska språket utmanas enligt Lawen av fenomen som globalisering och det engelska språkets närvaro i kulturen, men framför allt av att vi har en ny demografi i Sverige. Sverige hade länge det kanske mest generösa flyktingmottagandet i Europa. – En del av de som kommer till Sverige är resursstarka och har en utbildningsbakgrund och verktyg med sig för att kunna lära sig det svenska språket och navigera i samhället. Men många har inte det, vilket avspeglar en förändring i vår omvärld. Dåligt rustat Lawen beskriver en utveckling där människor under de senaste decennierna – till skillnad från 70-, 80- och 90-talets invandring – har kommit från samhällen med söndertrasade samhällsinstitutioner, där radikaliserad ideologi och terroristgrupper har tagit över och där kvinnor hållits ute från utbildningssystemen. Irak, Afghanistan, Somalia och Eritrea är några exempel. Det svenska samhället har inte varit rustat för att dessa människor ska kunna utveckla sitt språk eller träda in på arbetsmarknaden, menar Lawen. – Vi har exempelvis inte en enda institution i vårt samhälle som kan möta människor som är analfabeter. Och den gruppen är inte obetydlig. Hon berättar om SFI-verksamheter där tusentals Tre veckor har gått sedan Lawen Redar presenterade rapporten ”Framväxten av parallellsamhällen” som en del av Socialdemokraternas arbete med en uppdaterad samhällsanalys. Morgonbris träffade Lawen en fredagseftermiddag för att prata om den ökade segregationen och ojämlikheten, och hur det kommer sig att ett rasistiskt parti kunnat växa till att bli näst störst i Sverige. TEXT: STÉPHANIE THÖGERSEN Ojämlikheten är grogrunden för rasism U VART TOG ANTIRASISMEN VÄGEN? tema Lawen Redar, riksdagsledamot från Stockholm, leder arbetsgruppen som tittar på språkets betydelse för att hålla ihop samhället.
morgonbris 17 ▲ deltagare skrivs ut, inte för att de lärt sig svenska, utan för att utbildningen inte är anpassad till personer med stora brister i läs- och skrivkunnighet. Sveriges integrationskapacitet har inte stått i paritet med de behov som den invandrade gruppen haft, menar Lawen. – Vi gör ingenting i dag för att skapa goda livsförutsättningar för människor i våra utsatta områden. Det räcker inte med att man har fått fristad i Sverige. Du ska få leva ett bra liv. Och dina barn behöver dig som förälder. Trauma och sorg Det kan vara särskilt svårt att komma till ett nytt land som kvinna, menar Lawen. – Om livet inte blev som man hade önskat, om man dras ifrån sina rötter och den plats man trott att man ska få leva på plötsligt inte är det längre – och man dessutom kommer till ett land som är mörkt halva året – så kan man fundera över hur det ser ut med hemlängtan, trauman och sorg. Hon målar upp en bild som många anhöriginvandrade kvinnor befinner sig i, där barnen kanske börjat lära sig språket och ta del av samhällskulturen samtidigt som de själva helt saknar beröringspunkter med det svenska samhället och saknar meningsfulla sysslor. – Man brukar prata om att människor som hamnar i långvarig arbetslöshet lider en stor risk att hamna i psykisk ohälsa. Hur tror man då att det ser ut för utrikesfödda arbetslösa kvinnor? Den psykiska ohälsan är total. Så när Socialdemokraterna pratar om arbetsplikt eller vikten av att hitta meningsfulla sysslor » Det finns inte en enda antirasistisk kampanj som kan motverka det människor ser i sin vardag « foto: martin arvebro
▲ 18 morgonbris VART TOG ANTIRASISMEN VÄGEN? tema så handlar det inte om att vara hård eller kravsättande, säger Lawen. – Det handlar om att bryta något som är farligt. Om att barn kommer hem till en mamma som lider, varje dag, utan att någon gör något. Det här är ett område där Lawen anser att Socialdemokraterna, av rädsla för att stigmatisera eller låta tuff, brister. – Det här är facts, så här ser det ut. Vissa saker måste man göra hårt för att man vet att resultatet kommer att bli bra. Lawen går tillbaka till sina egna erfarenheter. – Jag kan inte föreställa mig hur mitt liv hade sett ut och hur den psykiska hälsan hade varit hos mina föräldrar om de hade kommit en annan tid till Sverige. 1980 hade vi full sysselsättning i det här landet. Alla människor gick till jobbet. Jag gick i en blandad skola. Rädsla att göda SD En anledning till att Socialdemokraterna misslyckats med integrationspolitiken, har Lawen tidigare uttryckt, beror på att det funnits en rädsla för att förknippas med Sverigedemokraterna. Hur ska då Socialdemokraterna kunna adressera de här frågorna utan att göda SD? – Vi kommer inte att göda SD. Integrationspolitiken är inte någons bortaplan eller hemmaplan. Den nya demografin i Sverige gör att politiska partier som inte har en integrationspolitik inte är med i matchen om framtiden. Och så tillägger hon snabbt: – Jag skulle vilja att vi för fem minuter i våra liv skiter i Sverigedemokraterna och fokuserar på vad vi själva vill. Det får du gärna skriva, skit i dem. Vi stannar ändå en stund vid frågan och diskuterar vad det beror på att ett rasistiskt parti fått så starkt fäste i Sverige. – En genomliberaliserad ekonomisk politik som inte leder till en omfördelning i befolkningen och där ojämlikhetsutvecklingen dragit iväg från 90-tal till i dag, samtidigt som vi har en väldigt hög migration till vårt land. De sakerna skapar polarisering i befolkningen. Det finns inte en enda antirasistisk kampanj som kan motverka det människor ser i sin vardag. Sverigedemokraterna kunde tidigt mobilisera missnöjet över ojämlikhetsutveckling, marginalisering och en känsla av att inte bli hörd eller sedd, menar Lawen. – Om människor upplever att pensionen är skitdålig trots att man jobbat i välfärden ett helt arbetsliv och ser en utveckling i ens bostadsområde där många hamnat i arbetslöshet och integrationen inte går väl. Det skapar grogrund för rasism. Stor förändring krävs Därför är det enligt Lawen det materiella som måste adresseras. – Om man inte förbättrar den materiella levnadsstandarden för invandrade grupper i vårt samhälle finns risk för att den etnifierade arbetarklassen kommer få klä skott för alla samhällsproblem. Det är grogrunden för att ett politiskt parti kan profitera på ojämlikhetsutveckling, kriminalitetsutveckling, peka ut enskilda grupper och på riktigt cementera rasism i vårt samhälle. Vad är det då som bör göras för att förändra utvecklingen med segregation och ojämlikhet och skapa en ökad samhällsgemenskap? Arbetsgruppen ger inga svar i sin rapport men lämnar läsaren med en spännande cliffhanger i sista meningen: ”Samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett.” Om du skulle spinna vidare på den cliffhangern, vad handlar det om för insatser? – Enkelt uttryckt, svårare gjort. Sverige ska inte ha några utsatta områden. Och jag kommer lägga fram det jag tycker behöver göras på kort och lång sikt för att vi inte ska ha det så här. Och så avslutar hon: – För mig handlar matchen om barnen. De ska få leva ett ännu bättre liv än vad deras föräldrar har fått leva. ● I arbetsgruppen ingår, förutom Lawen Redar, Maria Sayeler Behnan, kommunalråd i opposition i Norrköping, och Kristoffer Lindberg, riksdagsledamot från Bollnäs. Sekreterare: Payam Moula, Tiden. Arbetsgrupperna ska lämna reformförslag inom sina områden i sommar. Lawen Redar presenterar arbetsgruppens rapport. foto: ylva säfvelin
et finns flera begrepp och perspektiv att hålla i huvudet vid en diskussion om rasism och främlingsfientlighet i Sverige. Akademiskt skiljer man på främlingsfientlighet, folks uppfattningar av människor som inte är som en själv, och rasism, att särbehandla människor med en annan hudfärg eller annan uppfattad kultur än en själv eller – mer extremt – att anse att det finns en hierarki av människor beroende på deras hudfärg eller kultur. Här är det väsentliga egentligen vilka konsekvenser uppfattningarna får, säger Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, som forskar om fördomar och nationalism. – Jag kan ju går runt och tycka illa om varenda människa i hela världen, men om jag uppför mig på ett humant och medmänskligt sätt så spelar det ingen roll. Problemet är att så fungerar inte vi människor, vi agerar utifrån de övertygelser vi har så det får konsekvenser. Avsiktligt eller inte Ett annat perspektiv handlar om strukturell rasism; diskriminering som påverkar människor på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, i skolsystemet och så vidare utifrån varifrån man kommer eller vilken hudfärg man har. – Med det perspektivet finns det två utgångspunkter. Det som sker medvetet, som har en avsikt, och det som inte har en avsikt eller får konsekvenser trots att det inte var meningen, säger Daniel Poohl, vd på Stiftelsen Expo och chefredaktör för Expo. morgonbris 19 ▲ D Den mätbara främlingsfientligheten har i ett längre perspektiv minskat rejält i Sverige. Samtidigt har uttrycken blivit alltmer synliga och det är tufft att vara antirasist i dag. – Rasistiska föreställningar har politiserats och det är kanske den stora förändringen, säger Daniel Poohl på Expo. TEXT: YLVA SÄFVELIN ”Rasistiska föreställningar har politiserats” Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet som forskar om fördomar och nationalism. foto: sara franke wikberg /umeå universitet Daniel Poohl, vd för Stiftelsen Expo och chefredaktör för tidningen Expo. foto: ylva säfvelin
20 morgonbris – Det finns gott om exempel på forskning som fastställer att om man har ett efternamn som antyder att man har bakgrund i Afrika eller Mellanöstern så är risken större att man blir diskriminerad på bostadsmarknaden, vi vet att skolsystemet är till nackdel för människor i fattiga områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund. Strukturell rasism i sin breda bemärkelse är ett problem som är svårt att mäta och enligt Daniel Poohl är det ofta svårt att få förståelse för att det verkligen förekommer strukturell rasism i Sverige. – Jag tror att ganska många som kommer till Sverige med rötter i Afrika och Mellanöstern märker att det spelar roll i deras vardag för hur de behandlas. Expo genomförde 2021 en stor enkätundersökning där ungefär varannan utlandsfödd angav att de hade blivit utsatta för rasism under det senaste året. – Då har vi att göra med ett fenomen som är vanligt förekommande. Hatbrotten ökar Det finns också ett fåtal uttrycksformer för rasism som är kriminaliserade genom i första hand hatbrotts- och diskrimineringslagstiftning. – Såväl Diskrimineringsombudsmannen som Brottsförebyggande rådet larmar om att antalet hatbrott och islamofobiska diskrimineringsärenden ökar kraftigt, säger Abdirahman Hassan, jurist på Civil Rights Defenders. I Brottsförebyggande rådets sammanställningar av polisanmälningar där ett hatbrottsmotiv kan identifieras gäller det största antalet afrofobiska hatbrott och därefter islamofobiska hatbrott. – 2022 markerade Brottsförebyggande rådet 474 stycken polisanmälningar som rörande afrofobiska hatbrott, och 234 stycken islamofobiska. Men man ska inte dra för stora slutsatser av den här statistiken. Den har en begränsad ansats, och säger egentligen ingenting om förekomsten för eller uttrycksformerna av rasism, säger Abdirahman Hassan. Om man mäter främlingsfientlighet, genom att helt enkelt fråga folk, har den minskat betydligt på säg hundra år. – Det är enorma skillnader, vi har blivit mycket mindre främlingsfientliga om vi tittar på längre tid. Om vi tittar på ett kortare perspektiv, kanske de senaste tjugo åren, har det hänt väldigt lite i de flesta länder i världen, säger Mikael Hjerm. Det behöver dock inte betyda att uttrycken för främlingsfientligheten är oförändrade. – Det är mycket lättare att skrika okvädningsord i en kö på Ica i ett samhälle där du känner att det är accepterat och att färre kommer att reagera. Även om attityderna inte har förändrats så mycket kan det vara så att konsekvenserna har förändrats för att acceptansen för åsikterna har ökat. Det kan också vara så att det känns som att uttrycken för främlingsfientlighet har ökat eftersom toleransen har minskat. – När samhällen blir mer toleranta ökar också intoleransen för intolerans. Se på våldtäkter, vi vet att det finns ett stort mörkertal men anmälningarna ökar bland annat för att fler tycker att det är oacceptabelt. Om fler och fler människor tycker att det är ett problem att man beter sig på ett visst sätt mot människor med en annan hudfärg kommer också uppmärksamheten av det fenomenet öka, även för dem som utsätts, säger Mikael Hjerm. Den stora förändringen för rasismen i Sverige stavas Sverigedemokraterna, enligt Daniel Poohl. – De har lyckats mobilisera den grupp av människor som har rasistiska värderingar och göra politik av det. Om det förr var fler som hade ganska grova fördomar och negativa inställningar så var det inget som spelade roll när man skulle förstå hur samhället fungerar. Den grupp som tänker och tycker så har kanske blivit lite mindre, men är mer högljudd. Disciplinera minoriteter I takt med att SD nått politiska framgångar upplever han att andra partier försöker locka tillbaka väljare genom att anamma i alla fall delar av Sverigedemokraternas och ytterhögerns samhällsanalys, i stället för att formulera sina egna beskrivningar av samhällets problem och vart man vill. – Frågan om integration och migration paketeras som en fråga om hur man ska tillfredsställa majoritetsbefolkningens behov av att disciplinera minoriteter. ▲ VART TOG ANTIRASISMEN VÄGEN? tema Daniel Poohl » Den antirasism som bubblade upp på 10-talet är tillbakatryckt. Man orkar inte, man vågar inte. Det breder ut sig en självcensur bland aktivister för man blir hatad och hotad « Mer än hälften av alla polisanmälda hatbrott under 2022 hade ett främlingsfientligt eller rasistiskt motiv medan 16 procent av hatbrotten riktades mot religiösa grupper och 12 procent var hbtq-relaterade. Brå:s rapport Polisanmälda hatbrott 2022
Se bara på diskussionen om språktest. – Det är självklart viktigt att människor som kommer till Sverige för att leva här lär sig språket. Men vi formulerar inte målet som migranters rätt att lära sig svenska och hur vi på bästa sätt ska möjliggöra för dem att lära sig svenska. Utan det paketeras som att vi lovar er i majoritetsbefolkningen att pusha de här människorna att lära sig svenska. Det ska vara språktest, de måste skärpa sig, vi ska ha piska, säger Daniel Poohl. En sak är Daniel Poohl övertygad om: Inget parti kommer att lyckas locka tillbaka SD-väljare genom att trampa i SD-spåren. – Ju mer man pratar utifrån ytterhögerns sätt att beskriva samhället desto mer övertygade blir de. Hat och hot skrämmer Att jobba antirasistiskt har blivit tuffare, konstaterar Daniel Poohl. – Den antirasism som bubblade upp på 10-talet är tillbakatryckt. Man orkar inte, man vågar inte. Det breder ut sig en självcensur bland aktivister för man blir hatad och hotad. Vi vet att det är kvinnor och personer med utländsk bakgrund som är mest utsatta. Till den som vill engagera sig antirasistiskt ger han först och främst rådet att hitta likasinnade. – Om man lever i en tid när man känner att världen är galen är det skönt att ha en mental fristad där man får prata fritt och öppet utan att bli ifrågasatt. Utifrån det kan en massa saker växa. Ett annat råd är att utbilda sig – genom att läsa på egen hand, i studiecirklar eller på universitetet. – Med kunskap blir man tryggare att ta diskussioner. Trots att det kan kännas hopplöst gör antirasistiskt arbete skillnad. Själv känner Daniel Poohl att Expo gör skillnad när de är ute och föreläser och märker att folk lärt sig något nytt, eller när deras journalistik gör att politiken får upp ögonen för problem. En annan sak som gör skillnad är att folk vänjer sig vid svenskar med annat utseende. – Det blir mer normaliserat med människor som inte ser typiskt svenska ut i offentligheten, det påverkar jättemycket, säger Daniel Poohl. ● morgonbris 21 Karin Hagren Idevall Språk och rasism ”Privilegiering och diskriminering i offentlig, medierad interaktion”. Avhandling vid Språkvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet, 2016. Karin Hagren Idevall undersöker hur rasism kommer till uttryck i ordval genom att analysera hur begrepp som migration, rasism, vithetsnormer och politisk korrekthet används bland annat på Instagram, i kommentarsfält och i partiledardebatter.” Tobias Hübinette, redaktör Ras och vithet ”Svenska rasrelationer i går och i dag”. Antologi där forskare skriver om hur begreppen ras och vithet hänger samman med Sverige, svenskar och svenskhet. Studentlitteratur, 2017. Svensk rasism under efterkrigstiden, rasdiskussioner och rasfrågor 1946–1977 Carlsson bokförlag, 2021. Författaren undersöker bland annat hur språket kring ras och rasism har förändrats genom årtiondena i artiklar i dagspress och magasin och hur svenskarnas rasfördomar har varierat över tid. Tiffany Jewell och Patrick Konde Antirasistisk handbok – 20 steg till att bli medveten, förstå sig själv och skapa förändring På svenska Max Ström, 2021. Faktabok för ungdomar. Tiffany Jewell beskriver hur rasismen fungerar, hur vi upptäcker den i vår vardag och hur vi som antirasister kan göra skillnad. Svensk bearbetning av Patrick Konde från stiftelsen Friends. Ibram X. Kendi Så blir du en antirasist På svenska Natur & Kultur, 2021. Ibram X. Kendi, professor i historia vid Boston University, diskuterar grundläggande begrepp som makt, biologi, kropp, kultur, etnicitet med mera. Om rasism, antirasism och Tidöavtalet…
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=