1 Du befinner dig på en släktmiddag. En av dina manliga släktingar uttalar sig högljutt och fördomsfullt om invandrade kvinnor. Du vet att du inte har lång tid att reagera innan ämnet runt middagsbordet skiftar. Vad gör du? a) Du gör inget, det är bättre att ignorera honom. Du tänker att ingen runt middagsbordet bryr sig om vad han säger och det spelar inte någon roll vad du säger. Han kommer ändå inte be om ursäkt. b) Du vill markera mot din släkting men samtidigt vill du inte försämra stämningen runt bordet. Du bestämmer dig för att prata med honom på tu man hand efter middagen. c) Du tar ordet och säger ifrån genom att ifrågasätta de fördomsfulla uttalandena. Efteråt känner du dig lättad, men du är inte säker på hur han eller de andra runt bordet känner sig. Vad säger forskningen? Forskning visar att vi tenderar att överskatta vår förmåga att stå upp mot fördomar. Samtidigt är det värdefullt att göra det. Den som konfronteras med sina rasistiska åsikter blir mindre benägen att uttrycka sig fördomsfullt. Det beror på att personen dels får anledning att reflektera över sina fördomar, vilket gör dem mindre benägna att upprepa beteendet. Dels stärker ett ifrågasättande av fördomen rådande normer om jämlikhet och rättvisa. Dessa normer har stor inverkan på hur vi agerar och uttrycker oss. 2 Efter att ha övervägt dina alternativ väljer du att konfrontera din manliga släkting genom att… a) …be han att sluta vara fördomsfull. Du låter han veta att du skäms för att rasister som han inte klarar att föra sig runt middagsbordet. b) Du ber honom upprepa sig ” – Vänta …vad sa du?…” med en lugn och långsam röst som om du försöker begripa vad han sagt. c) …vända hans fördomsfulla påstående till en fråga: ”Kallade du just henne för…?” Vad säger forskningen? Forskningen visar att det är bättre att fokusera på det som sagts snarare än på personen. ”Det som du sa om invandrade kvinnor är rasistiskt tycker jag” är att föredra framför ”du är rasist”. Det finns även andra strategier. Genom att be honom upprepa sig eller vända påståendet till en fråga får han formulera sig igen och då kanske han omprövar sitt påstående. Om inte det hjälper har du ändå öppnat för en dialog där det går att resonera tillsammans. Forskning visar att relationer kan ta stryk om personen som konfrontationen riktas mot uppfattar dig som fientlig eller aggressiv i tonen. Om du månar om relationen är det alltså viktigt att behålla lugnet. Antirasistisk guide för att hantera vardagsrasismen 14 morgonbris källa: expo ”så bemöter du rasism”, emelie stendahl Det finns strategier som gör människor mindre benägna att uttrycka fördomar. Forskning visar att det går att träna upp sin förmåga att bemöta den rasism som uppstår runt till exempel middagsbordet. TEXT: NINA ÜNESI Riv ut och spara!
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=