▲ 18 morgonbris VART TOG ANTIRASISMEN VÄGEN? tema så handlar det inte om att vara hård eller kravsättande, säger Lawen. – Det handlar om att bryta något som är farligt. Om att barn kommer hem till en mamma som lider, varje dag, utan att någon gör något. Det här är ett område där Lawen anser att Socialdemokraterna, av rädsla för att stigmatisera eller låta tuff, brister. – Det här är facts, så här ser det ut. Vissa saker måste man göra hårt för att man vet att resultatet kommer att bli bra. Lawen går tillbaka till sina egna erfarenheter. – Jag kan inte föreställa mig hur mitt liv hade sett ut och hur den psykiska hälsan hade varit hos mina föräldrar om de hade kommit en annan tid till Sverige. 1980 hade vi full sysselsättning i det här landet. Alla människor gick till jobbet. Jag gick i en blandad skola. Rädsla att göda SD En anledning till att Socialdemokraterna misslyckats med integrationspolitiken, har Lawen tidigare uttryckt, beror på att det funnits en rädsla för att förknippas med Sverigedemokraterna. Hur ska då Socialdemokraterna kunna adressera de här frågorna utan att göda SD? – Vi kommer inte att göda SD. Integrationspolitiken är inte någons bortaplan eller hemmaplan. Den nya demografin i Sverige gör att politiska partier som inte har en integrationspolitik inte är med i matchen om framtiden. Och så tillägger hon snabbt: – Jag skulle vilja att vi för fem minuter i våra liv skiter i Sverigedemokraterna och fokuserar på vad vi själva vill. Det får du gärna skriva, skit i dem. Vi stannar ändå en stund vid frågan och diskuterar vad det beror på att ett rasistiskt parti fått så starkt fäste i Sverige. – En genomliberaliserad ekonomisk politik som inte leder till en omfördelning i befolkningen och där ojämlikhetsutvecklingen dragit iväg från 90-tal till i dag, samtidigt som vi har en väldigt hög migration till vårt land. De sakerna skapar polarisering i befolkningen. Det finns inte en enda antirasistisk kampanj som kan motverka det människor ser i sin vardag. Sverigedemokraterna kunde tidigt mobilisera missnöjet över ojämlikhetsutveckling, marginalisering och en känsla av att inte bli hörd eller sedd, menar Lawen. – Om människor upplever att pensionen är skitdålig trots att man jobbat i välfärden ett helt arbetsliv och ser en utveckling i ens bostadsområde där många hamnat i arbetslöshet och integrationen inte går väl. Det skapar grogrund för rasism. Stor förändring krävs Därför är det enligt Lawen det materiella som måste adresseras. – Om man inte förbättrar den materiella levnadsstandarden för invandrade grupper i vårt samhälle finns risk för att den etnifierade arbetarklassen kommer få klä skott för alla samhällsproblem. Det är grogrunden för att ett politiskt parti kan profitera på ojämlikhetsutveckling, kriminalitetsutveckling, peka ut enskilda grupper och på riktigt cementera rasism i vårt samhälle. Vad är det då som bör göras för att förändra utvecklingen med segregation och ojämlikhet och skapa en ökad samhällsgemenskap? Arbetsgruppen ger inga svar i sin rapport men lämnar läsaren med en spännande cliffhanger i sista meningen: ”Samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett.” Om du skulle spinna vidare på den cliffhangern, vad handlar det om för insatser? – Enkelt uttryckt, svårare gjort. Sverige ska inte ha några utsatta områden. Och jag kommer lägga fram det jag tycker behöver göras på kort och lång sikt för att vi inte ska ha det så här. Och så avslutar hon: – För mig handlar matchen om barnen. De ska få leva ett ännu bättre liv än vad deras föräldrar har fått leva. ● I arbetsgruppen ingår, förutom Lawen Redar, Maria Sayeler Behnan, kommunalråd i opposition i Norrköping, och Kristoffer Lindberg, riksdagsledamot från Bollnäs. Sekreterare: Payam Moula, Tiden. Arbetsgrupperna ska lämna reformförslag inom sina områden i sommar. Lawen Redar presenterar arbetsgruppens rapport. foto: ylva säfvelin
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=