et finns flera begrepp och perspektiv att hålla i huvudet vid en diskussion om rasism och främlingsfientlighet i Sverige. Akademiskt skiljer man på främlingsfientlighet, folks uppfattningar av människor som inte är som en själv, och rasism, att särbehandla människor med en annan hudfärg eller annan uppfattad kultur än en själv eller – mer extremt – att anse att det finns en hierarki av människor beroende på deras hudfärg eller kultur. Här är det väsentliga egentligen vilka konsekvenser uppfattningarna får, säger Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, som forskar om fördomar och nationalism. – Jag kan ju går runt och tycka illa om varenda människa i hela världen, men om jag uppför mig på ett humant och medmänskligt sätt så spelar det ingen roll. Problemet är att så fungerar inte vi människor, vi agerar utifrån de övertygelser vi har så det får konsekvenser. Avsiktligt eller inte Ett annat perspektiv handlar om strukturell rasism; diskriminering som påverkar människor på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, i skolsystemet och så vidare utifrån varifrån man kommer eller vilken hudfärg man har. – Med det perspektivet finns det två utgångspunkter. Det som sker medvetet, som har en avsikt, och det som inte har en avsikt eller får konsekvenser trots att det inte var meningen, säger Daniel Poohl, vd på Stiftelsen Expo och chefredaktör för Expo. morgonbris 19 ▲ D Den mätbara främlingsfientligheten har i ett längre perspektiv minskat rejält i Sverige. Samtidigt har uttrycken blivit alltmer synliga och det är tufft att vara antirasist i dag. – Rasistiska föreställningar har politiserats och det är kanske den stora förändringen, säger Daniel Poohl på Expo. TEXT: YLVA SÄFVELIN ”Rasistiska föreställningar har politiserats” Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet som forskar om fördomar och nationalism. foto: sara franke wikberg /umeå universitet Daniel Poohl, vd för Stiftelsen Expo och chefredaktör för tidningen Expo. foto: ylva säfvelin
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=