20 morgonbris – Det finns gott om exempel på forskning som fastställer att om man har ett efternamn som antyder att man har bakgrund i Afrika eller Mellanöstern så är risken större att man blir diskriminerad på bostadsmarknaden, vi vet att skolsystemet är till nackdel för människor i fattiga områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund. Strukturell rasism i sin breda bemärkelse är ett problem som är svårt att mäta och enligt Daniel Poohl är det ofta svårt att få förståelse för att det verkligen förekommer strukturell rasism i Sverige. – Jag tror att ganska många som kommer till Sverige med rötter i Afrika och Mellanöstern märker att det spelar roll i deras vardag för hur de behandlas. Expo genomförde 2021 en stor enkätundersökning där ungefär varannan utlandsfödd angav att de hade blivit utsatta för rasism under det senaste året. – Då har vi att göra med ett fenomen som är vanligt förekommande. Hatbrotten ökar Det finns också ett fåtal uttrycksformer för rasism som är kriminaliserade genom i första hand hatbrotts- och diskrimineringslagstiftning. – Såväl Diskrimineringsombudsmannen som Brottsförebyggande rådet larmar om att antalet hatbrott och islamofobiska diskrimineringsärenden ökar kraftigt, säger Abdirahman Hassan, jurist på Civil Rights Defenders. I Brottsförebyggande rådets sammanställningar av polisanmälningar där ett hatbrottsmotiv kan identifieras gäller det största antalet afrofobiska hatbrott och därefter islamofobiska hatbrott. – 2022 markerade Brottsförebyggande rådet 474 stycken polisanmälningar som rörande afrofobiska hatbrott, och 234 stycken islamofobiska. Men man ska inte dra för stora slutsatser av den här statistiken. Den har en begränsad ansats, och säger egentligen ingenting om förekomsten för eller uttrycksformerna av rasism, säger Abdirahman Hassan. Om man mäter främlingsfientlighet, genom att helt enkelt fråga folk, har den minskat betydligt på säg hundra år. – Det är enorma skillnader, vi har blivit mycket mindre främlingsfientliga om vi tittar på längre tid. Om vi tittar på ett kortare perspektiv, kanske de senaste tjugo åren, har det hänt väldigt lite i de flesta länder i världen, säger Mikael Hjerm. Det behöver dock inte betyda att uttrycken för främlingsfientligheten är oförändrade. – Det är mycket lättare att skrika okvädningsord i en kö på Ica i ett samhälle där du känner att det är accepterat och att färre kommer att reagera. Även om attityderna inte har förändrats så mycket kan det vara så att konsekvenserna har förändrats för att acceptansen för åsikterna har ökat. Det kan också vara så att det känns som att uttrycken för främlingsfientlighet har ökat eftersom toleransen har minskat. – När samhällen blir mer toleranta ökar också intoleransen för intolerans. Se på våldtäkter, vi vet att det finns ett stort mörkertal men anmälningarna ökar bland annat för att fler tycker att det är oacceptabelt. Om fler och fler människor tycker att det är ett problem att man beter sig på ett visst sätt mot människor med en annan hudfärg kommer också uppmärksamheten av det fenomenet öka, även för dem som utsätts, säger Mikael Hjerm. Den stora förändringen för rasismen i Sverige stavas Sverigedemokraterna, enligt Daniel Poohl. – De har lyckats mobilisera den grupp av människor som har rasistiska värderingar och göra politik av det. Om det förr var fler som hade ganska grova fördomar och negativa inställningar så var det inget som spelade roll när man skulle förstå hur samhället fungerar. Den grupp som tänker och tycker så har kanske blivit lite mindre, men är mer högljudd. Disciplinera minoriteter I takt med att SD nått politiska framgångar upplever han att andra partier försöker locka tillbaka väljare genom att anamma i alla fall delar av Sverigedemokraternas och ytterhögerns samhällsanalys, i stället för att formulera sina egna beskrivningar av samhällets problem och vart man vill. – Frågan om integration och migration paketeras som en fråga om hur man ska tillfredsställa majoritetsbefolkningens behov av att disciplinera minoriteter. ▲ VART TOG ANTIRASISMEN VÄGEN? tema Daniel Poohl » Den antirasism som bubblade upp på 10-talet är tillbakatryckt. Man orkar inte, man vågar inte. Det breder ut sig en självcensur bland aktivister för man blir hatad och hotad « Mer än hälften av alla polisanmälda hatbrott under 2022 hade ett främlingsfientligt eller rasistiskt motiv medan 16 procent av hatbrotten riktades mot religiösa grupper och 12 procent var hbtq-relaterade. Brå:s rapport Polisanmälda hatbrott 2022
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=