Se bara på diskussionen om språktest. – Det är självklart viktigt att människor som kommer till Sverige för att leva här lär sig språket. Men vi formulerar inte målet som migranters rätt att lära sig svenska och hur vi på bästa sätt ska möjliggöra för dem att lära sig svenska. Utan det paketeras som att vi lovar er i majoritetsbefolkningen att pusha de här människorna att lära sig svenska. Det ska vara språktest, de måste skärpa sig, vi ska ha piska, säger Daniel Poohl. En sak är Daniel Poohl övertygad om: Inget parti kommer att lyckas locka tillbaka SD-väljare genom att trampa i SD-spåren. – Ju mer man pratar utifrån ytterhögerns sätt att beskriva samhället desto mer övertygade blir de. Hat och hot skrämmer Att jobba antirasistiskt har blivit tuffare, konstaterar Daniel Poohl. – Den antirasism som bubblade upp på 10-talet är tillbakatryckt. Man orkar inte, man vågar inte. Det breder ut sig en självcensur bland aktivister för man blir hatad och hotad. Vi vet att det är kvinnor och personer med utländsk bakgrund som är mest utsatta. Till den som vill engagera sig antirasistiskt ger han först och främst rådet att hitta likasinnade. – Om man lever i en tid när man känner att världen är galen är det skönt att ha en mental fristad där man får prata fritt och öppet utan att bli ifrågasatt. Utifrån det kan en massa saker växa. Ett annat råd är att utbilda sig – genom att läsa på egen hand, i studiecirklar eller på universitetet. – Med kunskap blir man tryggare att ta diskussioner. Trots att det kan kännas hopplöst gör antirasistiskt arbete skillnad. Själv känner Daniel Poohl att Expo gör skillnad när de är ute och föreläser och märker att folk lärt sig något nytt, eller när deras journalistik gör att politiken får upp ögonen för problem. En annan sak som gör skillnad är att folk vänjer sig vid svenskar med annat utseende. – Det blir mer normaliserat med människor som inte ser typiskt svenska ut i offentligheten, det påverkar jättemycket, säger Daniel Poohl. ● morgonbris 21 Karin Hagren Idevall Språk och rasism ”Privilegiering och diskriminering i offentlig, medierad interaktion”. Avhandling vid Språkvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet, 2016. Karin Hagren Idevall undersöker hur rasism kommer till uttryck i ordval genom att analysera hur begrepp som migration, rasism, vithetsnormer och politisk korrekthet används bland annat på Instagram, i kommentarsfält och i partiledardebatter.” Tobias Hübinette, redaktör Ras och vithet ”Svenska rasrelationer i går och i dag”. Antologi där forskare skriver om hur begreppen ras och vithet hänger samman med Sverige, svenskar och svenskhet. Studentlitteratur, 2017. Svensk rasism under efterkrigstiden, rasdiskussioner och rasfrågor 1946–1977 Carlsson bokförlag, 2021. Författaren undersöker bland annat hur språket kring ras och rasism har förändrats genom årtiondena i artiklar i dagspress och magasin och hur svenskarnas rasfördomar har varierat över tid. Tiffany Jewell och Patrick Konde Antirasistisk handbok – 20 steg till att bli medveten, förstå sig själv och skapa förändring På svenska Max Ström, 2021. Faktabok för ungdomar. Tiffany Jewell beskriver hur rasismen fungerar, hur vi upptäcker den i vår vardag och hur vi som antirasister kan göra skillnad. Svensk bearbetning av Patrick Konde från stiftelsen Friends. Ibram X. Kendi Så blir du en antirasist På svenska Natur & Kultur, 2021. Ibram X. Kendi, professor i historia vid Boston University, diskuterar grundläggande begrepp som makt, biologi, kropp, kultur, etnicitet med mera. Om rasism, antirasism och Tidöavtalet…
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=