Hyr Lisas hus Utse ombud till kongress Klubbordförande i 40 år Nummer 1 2025. Årgång: 121. 40 kr Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor Det svenska klimatsveket Annika Strandhäll: Satsa på förnybart Så rivstartade Trump i klimatfrågan S-kvinnors gröna recept TEMA KLIMATET
GE ETT FADDERSKAP En present som gör skillnad. © Antonio Busiello / WWF-US © Germund Sellgren / WWF-Sweden © Shutterstock © Ondrej Prosicky / Shutterstock.com © naturepl.com / Steven Kazlowski / WWF wwf.se/gefadderskap GE ETT FADDERSKAP En gåva som räcker länge. WWF arbetar över hela världen för att skydda och bevara hotade arter och livsmiljöer. Vi strävar efter att bromsa klimatförändringarna och uppnå ett hållbart nyttjande av våra naturresurser, så att de ska räcka också till kommande generationer. Att ge bort ett fadderskap är att stödja arbetet för en levande planet.
morgonbris 3 INNEHÅLL Morgonbris/1-2025 Morgonbris, Box 70458, 107 26 Stockholm www.s-kvinnor.se Telefon: 08-700 26 00 E-mail: morgonbris@s-kvinnor.se Ansvarig utgivare: Nina Unesi Redaktör: Ylva Säfvelin Produktion och grafisk form: Kerstin Stickler Tryck: Exakta Printing Övriga medarbetare: Ingela Hoatson, Jan Söderström och Nina Unesi. För icke beställt material ansvaras ej. Morgonbris nr 2-2025 kommer ut 25/4 4 Ledare: Förödande för kvinnor om vi tappar fart i klimatarbetet 5 Spaning 8–27 Tema Klimathotet 9 Det svenska klimatsveket 12 Lokalt miljöarbete – så gjorde tre S-kvinnor 14 Så påverkas vi av miljögifter 16 Annika Strandhäll: Satsa på förnybart 19 Enkät: S-kvinnor i kärnkraftskommuner 20 V i-skogen bedriver klimatarbete med bonden i centrum 22 Trump rivstartar med beslut mot klimatet 24 S-kvinnors klimatsmarta recept 28 En dag med S-kvinnor i Sydafrika 31 Korsord 32 Förbundssidor 35 N ästa nummer av Morgonbris 24 En dag med… 12 28 Hélen Bengtssons motion har hjälpt till att minska matsvinnet i Älmhult. … representanter från S-kvinnor var med när ett specialinrett vittnesrum för brottsoffer invigdes på Cala Domestic Violence Centre i Sydafrika. Klimatsmarta recept För Vi-skogen går fattigdomsbekämpning och klimatarbete hand i hand. Rose och Edmond Wabwile är några av tusentals bönder som fått hjälp att jobba med agroforestry. 20
Året började minst sagt inte bra. Den första månaden var den varmaste januari som hittills uppmätts. Det är den 18:e av de senaste 19 månaderna med en global medeltemperatur på mer än 1,5 grader. Men krisinsikten hos regeringen verkar inte ha infunnit sig. Halva mandatperioden har gått men inget radikalt har skett på klimat- och miljöområdet. Min efterträdare verkar lägga mer kraft och energi på att försöka komma undan sin roll i att få ner utsläppen än att faktiskt lägga förslag som på riktigt får ner utsläppen. Eller för den delen får oss att slutföra våra åtagande vad gäller Parisavtalet. Länder runtom i världen lovade att göra sitt yttersta för att jordens temperatur inte ska stiga över 1,5 grader. Den gränsen har vi nu passerat. 2024 blev det varmaste året som hittills uppmätts. För första gången steg jordens totala uppvärmning över 1,5 grader. I börja av året meddelade Romina Pourmokhtari att regeringen ska se över klimatmålen. Vad är det att se över? Vi ska få ner utsläppen till 2030 och senast 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det är inte svårt att begripa. Men uppenbarligen verkar varken Romina eller hennes klimatförnekande kollegor förstå det. Enligt Pourmokhtari ska översynen av klimatmålen inte få klimatarbetet att tappa fart men det är bara en skenmanöver. Det sker även på EU-nivå. Där vill moderater och kristdemokrater sänka ambitionerna och skjuta upp klimatåtgärder. Det är helt befängt. Särskilt när bilderna från bränderna i Los Angeles knappt lämnat näthinnan. För första gången på 20 år leder nu politiska beslut till att utsläppen ökar i Sverige. Vi är dessutom sämst i Europa. Enligt Eurostat är Sverige bland de EU-länder där utsläppen ökade mest under föregående år. Vi vet att konsekvenserna av klimatförändringarna är orättvisa. Det är fattiga länder som drabbas hårdare än rika. I Sverige är det också skillnad. Det är de rika som belastar klimatet mest och det är inte de som kommer lida i slutänden. Klimatfrågan är också en fråga om jämställdhet. Kvinnor drabbas mer än män trots att de bidrar mindre till klimatförändringar. När det gäller synen på klimatförändringarna finns det också skillnader. Kvinnor prioriterar klimat i högre grad än män, både värderingsmässigt och genom handling. Jämställdhet är en förutsättning för en hållbar utveckling. Därför är det förödande för oss kvinnor om vi tappar fart och riktning på klimatarbetet. Vi kan inte låta regeringen sänka oss. ● 4 morgonbris ledare annika strandhäll Förödande för kvinnor om vi tappar fart i klimatarbetet » Enligt Pourmokhtari ska översynen av klimatmålen inte få klimatarbetet att tappa fart men det är bara en skenmanöver «
morgonbris 5 spaning Islands politiska topp Island har nu en kvinnlig president, en kvinnlig statsminister och kvinnliga partiledare för alla tre partier som ingår i regeringskoalitionen. Det blev resultatet av nyvalet 30 november 2024. Socialdemokraten Kristrún Frostadóttir är ny statsminister och vid 36 års ålder Islands yngsta statsminister någonsin. Regeringen består också av mittenpartiet Folket och det liberala Reform. Långt ifrån jämställt i börsbolags styrelser Styrelserna i svenska börsbolag domineras av män, enligt en rapport från konsultföretaget PWC. Större bolag är mer jämställda än små. Bland de största börsbolagen är 42 procent av styrelseledamöterna kvinnor men hos de mindre bolagen är endast 31 procent kvinnor. av världens länder har en kvinnorepresentation i parlamentet som ligger runt 50 procent, enligt Inter-Parliamentary Union. personer fick närståendepenning under 2024, enligt Försäkringskassan. Det är en ökning med åtta procent på ett år och det högsta antal som uppmätts, men inte det högsta antalet dagar som ersatts. 72 procent av dem som tar ut närståendepenning är kvinnor. 13 17 000 foto: islands regering Kvinnliga kommunpolitiker hade lättare att komma till tals i ämnen som infrastruktur och bostäder under pandemin när det ställdes om till digitala möten. Det visar en avhandling från Linköpings universitet som har undersökt hur fullmäktigemöten påverkades under pandemin. Tidigare forskning visar att män vid vanliga sammanträden kan använda härskartekniker som att avbryta kvinnor genom att hosta eller tala i mun på dem. Det är betydligt svårare i digitala möten, säger Fredrik Garcia, som har skrivit avhandlingen, till forskning.se. Han jämförde ett vanligt fullmäktigemöte före respektive under pandemin i tre kommuner: Linköping, Sundsvall och Valdemarsvik. Det visade sig att kvinnliga politiker i Linköping och Sundsvall talade mer om "hårda" politiska frågor under pandemin, och att skillnaden i talartid mellan män och kvinnor minskade. Härskartekniker fungerade sämre under pandemin SVÅRARE FÖR KVINNOR ATT VARA LOKALPOLITIKER Kvinnor har sämre möjligheter att vara lokalpolitiker än män och de hoppar oftare av, enligt en rapport från Jämställdhetsmyndigheten. Det handlar bland annat om att kvinnor upplever att det ställs högre krav på dem och att de utsätts för härskartekniker. De oroar sig för hot och hat och har svårigheter att balansera uppdrag med familjeliv. KVINNORS REPRESENTATION STÅR OCH STAMPAR 2024 kallades för ”supervalåret” eftersom det hölls val i 74 länder. Valen ledde i genomsnitt till en minskning på knappt en procent av kvinnlig representation i parlament med en kammare och underhus, till 25,5 procent. I Bhutan och Belarus sjönk andelen kvinnor särskilt mycket medan de största framstegen gjordes i Mongoliet, Jordanien, Dominikanska Republiken och Storbritannien. Det visar en sammanställning från Idea (The International Institute for Democracy and Electoral Assistance).
INGET NYTT FÖR JÄMSTÄLLDHETEN PÅ KLIMATTOPPMÖTE På FN:s senaste klimattoppmöte, COP29 i Baku i Azerbajdzjani november 2024, antogs ett nytt jämställdhetsprogram. Det innebar inga större förändringar jämfört med tidigare eftersom det fanns ett starkt motstånd från länder som Vatikanstaten, Ryssland, Egypten och Saudiarabien. Flera frivilligorganisationer talade efter mötet om ”förlorade möjligheter”. – Tack vare stöd från flera länder, inklusive Sverige, EU, länder i Latinamerika, och ett starkt engagemang från civilsamhället, fick detta motstånd inte fullt genomslag, sa Anna Collins Falk, internationell samordnare på Jämställdhetsmyndigheten, efter mötet. Nästa klimattoppmöte hålls 10–21 november i år i Belém i Brasilien, COP30. Då ska parterna förhandla fram en ny handlingsplan för hur jämställdhetsprogrammet ska omsättas i praktiken. Könsskillnader i inkomster startar tidigt Könsskillnader i inkomster börjar tidigt, redan från 20 års ålder, och följer med genom arbetslivet. Det visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten. – De faktorer som formar ekonomin för unga skapar grunden för arbete och trygghet i framtiden. Den könsuppdelade arbetsmarknaden skapar skillnader i arbetsvillkor för unga kvinnor och män redan från början. Unga kvinnor får tidigt lägre löner och oftare osäkra anställningar än unga män, säger Hannah Alvå, utredare på Jämställdhetsmyndigheten. MINDRE KLIMAT- AVTRYCK AV KVINNORS RESOR Kvinnor som grupp har en mindre negativ klimatpåverkan än män. Det beror bland annat på att män äter mer kött, kör bil och reser mindre kollektivt jämfört med kvinnor. I Sverige släppte mäns privata transporter ut dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors, enligt Naturskyddsföreningen. ARBETARRÖRELSENS KVINNOFANOR Den svenska arbetarrörelsens första kvinnofana invigdes i Malmö 1889. Bildspråk, motivval och teknik har förändrats genom tiderna men fanorna fortsätter att fylla sin funktion. Om det handlar den senaste årsboken från Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, ”Vi sömma i silke och siden Vi sömma i rött och gull” av Margareta Ståhl. Boken behandlar fanornas historia, motiven, hur de tillverkats och finansierats och mycket mer. Den illustreras med en mängd fotografier av fanor från olika delar av arbetarrörelsen. Jämställdheten stagnerar i Sverige Sverige är det EU-land som är mest jämställt men utvecklingen har stannat av, enligt det europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE:s index för 2024. Genomsnittet i EU är 71 poäng och Sverige toppar listan på 82 poäng av 100 möjliga. Sverige har tappat något sedan 2021, främst på grund av att jämställdheten minskat inom området ekonomi. Där hamnar Sverige nu på nionde plats. Könsbaserad förföljelse i Afghanistan Chefsåklagaren vid Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) har ansökt om att få utfärda en arresteringsorder mot två talibanledare i Afghanistan, högste ledaren Haibatullah Akhundzada samt chefsdomaren Abdul Hakim Haqqani. Enligt ICC:s chefsåklagare Karim Khan finns det skäl att tro att de är ansvariga för brott mot mänskligheten i form av könsbaserad förföljelse. Det är första gången som ICC:s åklagare har byggt ett åtal på systematiska brott mot kvinnor och flickor. 6 morgonbris
procent av de unga kvinnor under 30 som valdes in i ett kommunfullmäktige 2022 har hoppat av sitt politiska uppdrag halvvägs in i mandatperioden jämfört med 20 procent av de unga männen. Det visar statistik från SCB. Sett till såväl riksdag som kommun- och regionfullmäktige är det dock ungefär lika många män som kvinnor som hoppat av. morgonbris 7 Mer jämställt i kooperationen De kooperativa företagen är mer jämställda än börsbolagen, enligt en jämförelse gjord av Svensk Kooperation. 29 procent av vd-arna i kooperativa företag är kvinnor mot 12,5 procent i börsbolagen och 21 procent av de kooperativa företagen har en kvinna som ordförande, mot 9 procent hos börsbolagen. I ledningsgrupperna är i genomsnitt 41 procent kvinnor i kooperativa företag men 26 procent hos börsbolagen. 28 Hundratusentals unga förlorar avgiftsfri tandvård när högern styr Vid årsskiftet sänktes åldersgränsen för avgiftsfri tandvård från 23 till 19 år, vilket kritiseras för att det riskerar att leda till sämre tandhälsa för ungdomarna längre fram i livet. 2023 468 429 471 000 0 2024 2025 källa: scb, aktuellt i politiken källa: svensk kooperation Antal personer 19–23 år som får avgiftsfri tandvård. Läkare med barn bättre på kvinnors hälsa Manliga allmänläkare som har döttrar är bättre på att behandla kvinnorelaterad cancer och dödligheten bland kvinnor minskar. Det visar en ny dansk studie. Ju fler döttrar, desto bättre. 1000 manliga läkare ingick i studien där läkare med en eller flera döttrar jämfördes med manliga läkare med samma antal barn men färre eller inga döttrar. Resultatet visade att det var 5,5 procent lägre risk att en kvinnlig patient dör i bröstcancer eller gynekologisk cancer om allmänläkaren har döttrar. MANNEN NORMEN I SKATTESYSTEMET Kvinnor har svårt att leva upp till bilden av den goda skattebetalaren, som det ges uttryck för i svensk skattelagstiftning. Det säger Victoria Lindgren, doktorand vid Juridiska institutionen och Genusforskarskolan vid Umeå centrum för genusstudier, vars avhandling handlar om vilka ideal som format skattesystemet. Kvinnors arbete har ofta varit föremål för diskussion och lagändringar, medan mäns arbete sällan problematiserats. Det signalerar enligt Victoria Lindgren att mäns arbete sannolikt är en central norm för arbetsinkomstbeskattningens utformning. REGERINGEN GÅR EMOT UTREDNING Regeringen kommer att göra arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck till ett eget jämställdhetspolitiskt delmål, separat från delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Utredningen som kom förra året rekommenderade tvärtemot att inte göra hedersrelaterat våld till ett särskilt delmål, bland annat för att det finns en risk att det leder till att det skapas stuprör i arbetet. Den samlande svenska kvinnorörelsen är också kritisk till förslaget att inrätta ett nytt delmål.
8 morgonbris tema Klimatförändringarna håller på att förändra världen. Vi kan förvänta oss mer av extremväder med allt vad det innebär för människor och miljö. Klimathotet 2024 blev det varmaste året som uppmätts, enligt EU:s klimattjänst Copernicus, och det första året som medeltemperaturen överstigit målet i Parisfördraget – att hålla temperaturen under 1,5 grader över förindustriell nivå. I USA ignorerar den nye presidenten Donald Trump klimathotet och i Sverige har regeringens politik lett till att de svenska utsläppen av koldioxid ökade mest i EU under det andra kvartalet 2024. Det här numret av Morgonbris handlar om klimatarbete i det stora och det lilla. Vad kan du göra som enskild person och hur påverkas klimatet av politiska beslut?
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L). morgonbris 9 ▲ foto: frida drake, ud Det svenska klimatsveket R egeringen vill att ledamöterna i Klimatpolitiska rådet ska utses av politiker. Detta enligt de nya direktiv som klimatminister Romina Pourmokhtari (L) gav till den parlamentariska Miljömålsberedningen 23 januari. Beredningen ska även se över hur de svenska klimatmålen ska anpassas till EU:s. En till synes liten formalianyhet, men som rymmer stark symbolik över regeringens klimatpolitik. Tidöregeringen ser alltså över det etappmål om att minska utsläppen från trafiken till 2030 som Sverige nu ser ut att missa, och vilka som ska göra utvärderingen av misslyckandet. Ny ordförande är stockholmsmoderaten Christofer Fjellner. Detta medan konkreta åtgärder för att klara det svenska klimatåtagandet skjuts på framtiden. Det var våren 2024 som Klimatpolitiska rådet, regeringens eget expertorgan, sågade regeringens klimatpolitiska handlingsplan, som enligt Romina Pourmokhtaris (L) gav förutsättningar att nå målet netto noll 2045. ”Missvisande och brister i saklighet”, enligt rådet. – Den visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt, sa rådets vice ordförande Björn Sandén. Ökade utsläpp Pourmokhtari (L) hade sedan valet använt klimat- handlingsplanen som svar på kritiken mot att Tidö- partiernas klimatpolitiska omläggning efter valet 2022 – skulle leda till ökade utsläpp och missade klimatmål, på grund av sänkta krav på inblandning av biodrivmedel samt sänkt skatt på bensin och diesel. När den nya klimathandlingsplanen väl kom 2023 skulle frågetecknen rätas ut och visa vägen mot nettonollutsläpp 2045 och att 2030-målet ligger fast. – Jag hoppas att ni ser fram emot att läsa den klimathandlingsplan som vi kommer presentera. Där vi självklart behöver förklara hur vi ska lyckas med de högt ställda mål som Sverige har och som den här regeringen har all intention att fortsatt uppnå, som Pourmokhtari (L) uttryckte det i riksdagen några månader efter valet 2022. Optimistisk På klimatmötet COP27 i Egypten i november 2022 väckte den nya svenska regeringens sänkta klimatambitioner förvåning. Pourmokhtari (L) förklarade att hon var optimist, och gick i personlig garanti för klimatpolitiken. – Om jag inte står för politiken som vi ska driva Regeringens eget expertorgan sågar den klimatpolitiska handlingsplan som Tidöpartierna menade visar vägen mot att nå miljömålen. Men klimatminister Romina Pourmokhtari (L) håller fast vid att hon är stolt över politiken. TEXT: JAN SÖDERSTRÖM » Om jag inte står för politiken som vi ska driva igenom, då vore det ohederligt av mig att sitta kvar «
10 morgonbris ▲ KLIMATHOTET igenom, då vore det ohederligt av mig att sitta kvar, sa hon till SvD. Hösten 2023 blir det alltmer tydligt att klimatinsatserna fastnat i överläggningarna med SD. Den 14 november presenterar Pourmokhtari (L) att en klimatpolitisk överenskommelse bifogats till Tidöavtalet. Återigen står klimatministern och SD:s talesperson Martin Kinnunen på samma pressträff och ger olika bilder av innebörden av en uppgörelse. SvD frågar: När ska utsläppen börja minska? – Utsläppen minskar nu, exempelvis, de minskar hela tiden, svarar Pourmokhtari (L). Men regeringens egen budget visar att utsläppen ökar. Innebörden av Tidöavtalets klimatbilaga blir omstridd. SD ansluter sig på lång sikt under vissa förutsättningar. Men ligger 2030-målet fast? Nej, läser oppositionen. Ja, säger Pourmokhtari (L) som återigen hänvisar till klimathandlingsplanen. – Vår handlingsplan kommer att vara omfattande och i den kommer en mycket konkret policy att framgå. Eller som klimatpolitiska rådet kommer att uttrycka det: ”missvisande och brister i saklighet”. – Regeringen skjuter ansvaret på framtiden, konstaterar klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson. Klimathandlingsplanen presenteras för riksdagen torsdag 21 december 2023, dagen efter att riksdagen stängt för julledighet. I mars 2024 kommer så Klimatpolitiska rådets förödande kritik: ”Regeringens målbild om en ambitiös och effektiv klimatpolitik speglas inte i handling. Den beslutade politiken under 2023 ökar utsläppen och leder inte i riktning mot att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 uppnås.” Dessutom innehåller klimathandlingsplanen en missvisande graf om banan mot netto noll 2045 och bryter mot klimatlagen eftersom den saknar utsläppsprognoser för beslutad politik, tidsangivelser för insatser och bortser från etappmålen till 2030. – Regeringens klimathandlingsplan leder in Sverige på en onödigt riskfylld väg. Den visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt, säger vice ordförande Björn Sandén. Pourmokhtari ändrar nu retorik. Bara någon månad tidigare har hon hävdat att handlingsplanen kommer att ge tydliga svar om konkret politik. Nu ligger svaren långt fram i tiden och de konkreta åtgärderna återstår att utreda. – De menar inte att det är uteslutet att klara målen. Att den nuvarande politiken inte räcker är en analys vi delar och vi har därför påbörjat en omläggning av politiken, säger Pourmokhtari om rådets kritik. ”Gyllene lösning” Återigen får regeringen kritik för att låsa sig vid fossilfri el från kärnkraftverk och inte titta på alternativa eller kompletterande lösningar. I augusti 2024 presenterar Tidöpartierna vad de kallar en ”gyllene lösning”. Reduktionsplikten ska höjas från sex procent till 10 procent den 1 juli 2025. Samtidigt sänks skatten på bensin för att kompensera för en prisökning på drivmedel. – Genom den nya reduktionsplikten har vi förutsättningar att klara av våra klimatmål gentemot EU, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) nöjt. » Som Sveriges klimat- och miljöminister är jag stolt över att vår ambitiösa och effektiva klimatpolitik börjar visa resultat «
morgonbris 11 Men detta tvivlar experter och opposition på. – Det är helt klart att det kommer att krävas insatser även på andra områden, säger Anna-Caren Sätherberg (S) klimatpolitisk talesperson. Det visar sig snart att de beräkningar som Tidöpartierna byggt den nya optimismen om att nå EU:s klimatkrav på inte alls är Naturvårdsverkets ”huvudscenario”, vilket ministrarna hävdat, utan det mest optimistiska. Enligt ett annat scenario missar regeringen målet, trots höjd reduktionsplikt. – Att på det här sättet vilseleda svenska folket är under all kritik, säger Sätherberg (S). Spräckt kalkyl I december 2024 kunde SVT visa att, enligt statistik från SCB, regeringens kalkyl redan ser ut att spricka eftersom utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent på 10 månader. SD rasade mot Klimatpolitiska rådets kritik och ville reformera rådet. När detta nu sker var det SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen som på regeringens presskonferens 23 januari fick redogöra för rådets nya uppdrag. Frågan är vad det betyder för 2030-målet, som Kinnunen menar är destruktivt och ineffektivt? – Det är klart att om man ska ändra på något så kommer det inte vara exakt samma sak som nu. Det blir något annorlunda, säger Kinnunen samtidigt som regeringens pressekreterare avbryter frågestunden. Regeringen räknar med att utsläppen av växthusgaser ska öka under 2024, efter att ha minskat åren dessförinnan, för att sedan minska 2025 och åren därefter. Enligt Statistiska centralbyrån ökade utsläppen från den svenska ekonomin under tredje kvartalet 2024 med 6,4 procent jämfört med 2023. Utsläppen, de högsta sedan 2021, ökade främst från privat konsumtion, bygg och transport. – Det är första gången sedan tidsseriens början 2008, som vi ser en ökning av växthusgasintensiteten tre kvartal i rad, säger Nils Brown, analytiker på SCB. Påtalad SCB:s siffror svarade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i riksdagen före jul: – Det har gått två år sedan vi påbörjade vår omläggning av klimatpolitiken. Som Sveriges klimat- och miljöminister är jag stolt över att vår ambitiösa och effektiva klimatpolitik börjar visa resultat. ● ➥ Sänkt reduktionsplikt, det vill säga mindre inblandning av biobränsle i bensin och diesel, vid årsskiftet 2024. Samtidigt sänktes skatten på bensin och diesel (för diesel innebar det fortfarande en viss prishöjning men lägre än det annars skulle ha varit). 1 juli i år höjs reduktionsplikten igen, men den är fortfarande lägre än vid regeringsskiftet. Dessutom sänks bensinskatten igen och bensinstationer får räkna in el från laddstationer i sina utsläppsreduktioner. ➥ 13 havsbaserade vindkraftsprojekt i Östersjön stoppades i november 2024 av försvarsskäl. Dessutom har den svenska delen av vindkraftsprojektet Kriegers Flak pausats av Vattenfall sedan regeringen sagt nej till statlig finansiering av elledningarna ute till havs. ➥ Flygskatten avskaffas 1 juli 2025, vilket förväntas leda till fler flygresor. ➥ Regeringens resepolicy har skrivits om och rekommendationen om att tåg ska väljas framför flyg har tagits bort. ➥ Avskaffad klimatbonus för att köpa elbilar. Tillsammans med den sänkta reduktionsplikten och sänkt skatt på fossila bränslen innebär det att det blir dyrare med elbil och billigare med fossilbil. ➥ Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) vill att Livsmedelsverket slopar rekommendationen om att äta högst 350 gram rött kött i veckan. Rött kött är en betydande källa till utsläpp av växthusgaser. ➥ Dyrare att reparera till exempel cyklar, skor och kläder då momsen ökade från 6 till 12 procent 1 april 2023. REGERINGSBESLUT SOM PÅVERKAR KLIMATET:
12 morgonbris KLIMATHOTET Vad: Minskat matsvinn i kommunal verksamhet Var: Älmhult Hur: Motion till fullmäktige av Helén Bengtsson, kokerska och fritidspolitiker När Helén Bengtsson inte lyckades få något att hända för att minska matsvinnet på sin arbetsplats skrev hon en motion till fullmäktige. – Jag är kokerska i botten och har jobbat i kök i alla år. Jag hade försökt påverka genom mitt jobb för att minska matsvinnet, inte laga mer mat än vad som går åt och att spara och kyla det som blir kvar för att kunna använda det på ett bra sätt. Men det hände ingenting och då tänkte jag att jag skriver väl en motion i stället, säger hon. I motionen föreslog hon att kommunen skulle ta fram en handlingsplan för att minska matsvinn och lägga till ett mätbart mål om minskat matsvinn i miljöplanen. – Motionen blev beviljad och man började jobba med det i förskolor och skolor så man lärde barnen hur mycket som försvinner och att man inte ska kasta. Det är bra att börja med just yngre barn, menar hon. De är mest påverkbara och tar med sig insikten om att man inte ska slänga mat uppåt i åldrarna – och så går de hem och lär mamma och pappa. Helén Bengtsson tror att saker och ting kan gå lite fortare om politiken pushar på, och man då kan få även dem som inte tycker att det är så viktigt att ta tag i saken. Och hon tycker att det gjort skillnad – byggs det ett kök har man till exempel med hur man ska jobba smart med matsvinn redan från början. Kommunstyrelsens ordförande Eva Ballovarre (S) håller med om att det är viktigt att från politiskt håll vara tydlig med vad som är viktigt. – Jag tror inte att vi hade jobbat så här aktivt om det inte hade varit ett politiskt beslut, säger hon. I dag genomsyrar arbetet mot matsvinn all verksamhet, framför allt i förskolor, skolor och äldreomsorg. Barnen engageras genom till exempel matsvinnstävlingar och att de får lära sig hur man tar hand om matrester, och när högstadieskolan nyss fick nytt storkök investerade man även i en maskin som gör matjord av matsvinn. – Det blir alltid lite matsvinn men vi var tidigt ute med att sortera ut matrester till att bli biogas. ● Lokalt miljöarbete – så gjorde vi Frågor som rör miljö och klimat är stora och kan kännas ogripbara – de stora problemen behöver lösas på inter- nationell nivå. Men det finns också saker som kan förändras och bli bättre lokalt. Morgonbris har pratat med tre S-kvinnor om miljö- arbete på hemmaplan. TEXT: YLVA SÄFVELIN Helén Bengtsson vid kompostmaskinen i köket på Linneskolan där matrester omvandlas till jord. foto: privat
morgonbris 13 Vad: Bättre hantering av textilavfall Var: Södertälje Hur: Inga Gustafsson skrev till S-politiker i styrelsen för Telge Återvinning – Det måste vara lätt att göra rätt. Jag efterlyser hemsortering på textilier, det ska vara lika lätt som när man sorterar plastförpackningar och burkar, säger senioren Inga Gustafsson. Hon har själv tidigare suttit i styrelsen för kommunala Telge Återvinning och har länge varit intresserad av miljöfrågor. När hon för några år sedan läste om den nya lag som nu trätt i kraft, om kommuners ansvar för insamling av textilavfall, mejlade hon en partivän i styrelsen för Telge Återvinning. Hon efterlyser att ett av facken i soptunnorna ska användas till trasiga textilier och har också debatterat frågan med insändare i lokaltidningen. – Vi har två tunnor med fyra fack i varje och ett av facken är ledigt, då var mitt förslag att göra ett av facken till textilfack. Men vd:n för Telge Återvinning har svarat att det går inte för tunnorna är inte regnsäkra – då undrar jag varför man inte kan regnsäkra dem eller ta fram särskilda märkta plastpåsar till de trasiga textilierna. Inga Gustafsson tycker alltså inte att Södertälje har nått ända fram. Men hennes mejl till partivännen har ändå gett resultat. S-ledamoten lyfte frågan om textilåtervinning i styrelsen och 2021 anställde Telge Återvinning en ny vd med stort engagemang i klimat- och miljöfrågor. Sedan dess har bolaget byggt en av landets första försorteringsanläggningar för textilier, som snart ska tas i bruk. Här ska textilier sorteras för återvinning och återbruk, i stället för att det mesta av textilavfallet skickas till andra länder. Anläggningen är stor nog att kunna hantera textilavfall från kommuner i hela Mälardalen. Men Inga Gustafsson tycker att Telge Återvinning borde kunna bättre. Som det fungerar i dag måste man ta sig till en återvinningsanläggning för att slänga textilier, vilket gör det svårt för den som inte har bil. – Nuvarande infrastruktur fungerar helt enkelt inte optimalt. För ska systemet fungera optimalt måste det bli lättare att göra rätt även när det gäller återlämnandet av trasiga textilier. ”Om berget inte kan komma till Mohammed, får Mohammed komma till berget.” Och jag är ganska säker på att många Mohammed kommer att få vara mer flexibla och flytta på sig i framtiden. ● Vad: Kraftig utbyggnad av kommunens elbilsflotta Var: Kalix Hur: Kommunal miljöplan och riktlinjer för fordon 51 av 71 bilar i Kalix hemtjänst är i dag elbilar och växlingen fortsätter. – Förut körde många i hemtjänsten i egen bil men när vi byggde om en gammal vårdcentral till Omsorgens hus fattade vi i samma veva beslut om att vi skulle leasa elbilar till hemtjänsten, säger Susanne Andersson som är kommunstyrelsens ordförande sedan 2022. I grunden finns kommunens miljöplan som togs fram 2017–2019 där det står att kommunen ska ha en miljöanpassad bilpark. 2021 antog fullmäktige ”Riktlinjer för fordon i Kalix kommun” som slår fast att kommunens fordonsflotta 2030 ska släppa ut noll koldioxid. I dag är 71 av kommunens totalt 161 fordon elbilar. – Det är en bra bit på vägen att styra om flottan, säger Susanne Andersson. Utbyggnad av laddinfrastruktur fortsätter, för arbetsplatser utöver hemtjänsten. Och det fungerar bra med elbilar även i ett kallt klimat, enligt Susanne Andersson. – Förra vintern när vi hade 40 minus så räcker inte batterierna på elbilen lika långt som på sommaren. Men de klarade det ändå bra, det är klart att någon fick laddproblem men om du har en dieselbil och det är 40 minus så går inte den heller, säger Susanne Andersson. ● Inga Gustafsson vid sina returtunnor. foto: privat Susanne Andersson. foto: privat
Så påverkas vi av miljögifter 14 morgonbris KVINNOFRID BARN Hjärna Barnets kognitiva utveckling påverkas av bland annat ftalater, kadmium och Bisfenol A. Halsen Exponering för ftalater under tidig barndom har samband med astma och allergi. Buken PFAS och Bisfenol A ökar risken för mer kroppsfett. Tillväxt Kadmium påverkar barnets tillväxt. KVINNA Hjärnan Exponering för partiklar ökar risken för att drabbas av stroke. Det finns också samband mellan exponering för partiklar och demens och psykisk ohälsa. Öron Det finns samband mellan långtidsexponering av buller från flyg- eller vägtrafik i boendemiljö och högt blodtryck och hjärtinfarkt. Buller från trafik påverkar cirka två miljoner människor i Sverige. En stor del av den arbetande befolkningen är dessutom utsatt för yrkesbuller och kan drabbas av hörselnedsättning. Halsen Det finns samband mellan exponering för tobaksrök och astma- och allergiutveckling. Sköldkörteln PFAS och PCB ökar risken för störningar i sköldkörteln. Bröst Flera ämnen leder till ökad risk för bröstcancer hos kvinnor, bland andra Bisfenol A (BPA), PFAS och dioxiner. Hjärta Risken för hjärt-kärlsjukdomar ökar vid exponering för dioxiner. Exponering för partiklar ökar risken för sjuklighet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns samband mellan exponering för tobaksrök och hjärt-kärlsjukdomar. Lungor Risken för lungcancer ökar vid exponering för partiklar från bland annat trafik och för tobaksrök. Det finns ett klart samband mellan exponering för radon i bostäder och lungcancer; risken ökar om den kombineras med tobaksrökning. Radon i bostäder beräknas orsaka cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige. Kronisk exponering för arsenik även i låga nivåer kan ge upphov till lungcancer. Bukspottskörteln Risken för diabetes ökar vid exponering för dioxiner, PFAS och BPA och det finns även ett samband med exponering för partiklar. Mage PFAS och Bisfenol A kan leda till risk för mer kroppsfett. Klimatförändringarna väntas påverka olika typer av hälsorisker genom till exempel extremväder och förändrat ekosystem. De luftföroreningar som leder till klimatförändringarna har redan stor påverkan på människors hälsa. Men det finns också många andra ämnen som vi får i oss eller använder som påverkar hälsa och utveckling. Här är ett urval ämnen där det finns gott stöd i forskningen för att de är farliga för oss. TEXT: YLVA SÄFVELIN KLIMATHOTET Det finns vissa könsskillnader i hur kroppen påverkas. Här visar vi påverkan på kvinnor och barn.
morgonbris 15 HÄR FINNS DE FARLIGA ÄMNENA ARSENIK finns naturligt i berggrund och har använts i bland annat träskyddsmedel och elektronikkomponenter och kan släppas ut från metallsmältverk och gruvavfall. I Sverige har användningen till största delen upphört. Människor exponeras framför allt via viss föda och dricksvatten, vilket är ett stort problem i vissa länder men inte i Sverige. BISFENOLER är en grupp kemikalier, bland andra Bisfenol A (BPA), som till exempel finns i byggmaterial, elektronik, livsmedelsförpackningar och kassakvitton. BLY förekommer i luft, mark, vatten och föda. Den har spritts eftersom den under lång tid används i många produkter och tidigare även i bensin. I Sverige har exponeringen för bly minskat under de senaste decennierna. BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL används för att fördröja eller hindra brand i produkter och används ibland annat i plaster, textilier och elektronisk utrustning. DIOXINER ansamlas i fett hos djur och människor exponeras huvudsakligen via livsmedel, högst koncentration finns hos vildfångad fet fisk i Östersjön, Bottenviken, Vänern och Vättern. FTALATER används som mjukgörare i plast och finns i bland annat leksaker, golvmattor, sportartiklar och hushållsdamm. KADMIUM har spridits i miljön genom bland annat gruv- och metallindustrin och som gödsel och förekommer även på sina håll naturligt. Användningen i Sverige har minskat men det tar lång tid för den att försvinna. Vi exponeras för kadmium via kosten, framför allt via spannmålsprodukter, rotfrukter och grönsaker, men även via rökning. KVICKSILVER kommer bland annat från förbränning av kol, avfallsförbränning och i gamla amalganfyllningar i tänder. Det omvandlas i framför allt akvatisk miljö till metylkvicksilver som ansamlas i fisk och människan får framför allt i sig ämnet genom att äta fisk. NICKEL finns i till exempel smycken, klockor, spännen, verktyg, nycklar och handtag. PARABENER används som konserveringsmedel i bland annat kosmetika och hudvårdsprodukter. PARTIKLAR kommer bland annat från förbränning och vägslitage och är ett av de ämnen som påverkar vår hälsa mest. Halten partiklar är högre i södra Sverige än i norra och med stark koncentration centralt i storstäderna. Partiklarna andas ner i lungorna och ämnen kan föras vidare till andra organ via blodet. I Sverige uppskattas partiklar årligen medföra flera tusen förtida dödsfall (räknat som en genomsnittlig förlust av tio levnadsår per fall). PCB används i till exempel i fogmassor och kondensatorolja och ansamlas i fettrika vävnader hos djur. Människor får främst i sig PCB genom livsmedel som fisk, kött, mjölk samt modersmjölk. PFAS är en grupp ämnen som bland annat används i matförpackningar, impregnerade kläder, kosmetika och non-stick stekpannor. RADON är en ädelgas som finns naturligt i marken och i uranrik lättbetong som användes mellan 1950 och 1975. Människor i Sverige exponeras främst för radon i bostäder, från marken och byggmaterial. TRICLOSAN finns i bland annat tandkräm och rengöringsmedel. Livmodern För gravida kvinnor som exponeras för partiklar från bland annat trafik finns det samband med havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes och låg födelsevikt hos barnet. Exponering av partiklar kan ge upphov till förtida födsel, minskad födelsevikt, störd fosterutveckling och graviditetskomplikationer. Könsorgan Ftalater, PFA och parabener kan leda till minskad fertilitet. Arm Kronisk exponering för arsenik även i låga nivåer kan ge upphov till tumörer i hud och urinblåsa, troligen även i lever och njurar. Hand Kontakt med nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi och nickelallergi är en av de viktigaste orsakerna till handeksem. Ben Kadmium ökar risken för benskörhet och frakturer. Foster PFAS, ftalater, bisfenoler och bromerade flamskyddsmedel är några medel som påverkar hjärnans utveckling. Metylkvicksilver påverkar framför allt det centrala nervsystemet. Vid hög exponering kan det leda till hjärnskador eller nedsatt intellektuell kapacitet. Bly kan ge skador på nervsystemet och kan kopplas samman med nedsatt intellektuell kapacitet och beteendestörningar hos barn. Partiklar, PFAS och triclosan kan leda till lägre födelsevikt. Mammans exponering för kadmium under graviditeten tycks påverka barnets tillväxt. Arsenik kan ge försämrat immunförsvar, hämmad tillväxt och påverka den kognitiva utvecklingen. KÄLLOR: Mycket av informationen kommer från Riskwebben, Karolinska Institutet. Flera forskare har hjälpt till med information: Ingvar Bergdhl, universitetslektor i arbets- och miljömedicin, Umeå universitet Maria Kippler, docent i miljömedicin, Karolinska Institutet Joëlle Rüegg, professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet Mattias Öberg, docent i miljömedicin, Karolinska Institutet
16 morgonbris Under S partikongress i Göteborg i månadsskiftet maj-juni kommer kärnkraften att bli omdebatterad och en som kommer att inta talarstolen är S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll. – Vi har ju haft en linje i partiet, som handlar om att vi ska fasa ut kärnkraften, när så är möjligt, och skapa oss ett förnybart energisystem. Det är också S-kvinnors linje. Numera är frågan om svensk kärnkraft i hetluften igen. Somliga tolkar den formulering som Socialdemokraterna gått ut med om ”60 TWh fossilfri el till 2030” som en mer positiv inställning till kärnkraft än tidigare (se artikel intill). Miljöpartiet kräver inte längre omedelbar avveckling, utan vill se en utfasning i takt med utbyggnaden av förnybar energi. Staten ska vara med att betala Näringsminister Ebba Busch (KD) verkar för sin del redo att göra allt för att få sätta bilden av sig själv som den som ”sätter spaden i jorden” för att bygga nya reaktorer i Sverige. Men spåren från andra länder som Finland, Frankrike och Storbritannien förskräcker, det har blivit både dyrt och senfärdigt. Ändå kämpar framför allt KD, SD och L för att satsa på kärnkraften framför andra energislag. Så pass att regeringen inte längre vill att nya kärnkraftverk ska byggas på marknadsmässiga villkor, utan att staten ska vara med och betala. En statlig utredning som den SD-stödda regeringen tillsatt föreslår dels statliga lån till låg ränta, dels en prisgaranti som kan komma att finansieras av hushållen och dels ett slags fallskärm, som tryggar villkoren ifall kostnaderna skenar under byggtiden. – Det skulle innebära att vi snedvrider konkurrensen, trots att den nya kärnkraften skulle vara omöjlig att få på plats i tid. Om man överhuvudtaget ska få den på plats så kräver det enorma skattesubventioner och krav på att staten garanterar ett pris på kärnkraftselen, vilket kommer att slå undan benen på alla förnybara energislag, säger Annika Strandhäll. – Som S-kvinnor kommer vi vara aktiva i den här diskussionen, vi kommer att vara tydliga och stenhårt stå fast vid att det enda rimliga är att fortsatt investera i ny, modern, förnybar teknik inom energiområdet. Annika Strandhäll framhåller att Sverige har ett av västvärldens bästa energisystem, med en fantastisk ”ryggrad” i vattenkraften. Likaså har en kraftig utbyggnad av förnybara energislag genomförts. – Vi ser också hur andra länder i vår omvärld investerar stort, inte minst i vattenbaserad vindkraft. Vi S-kvinnor tror väldigt starkt på ett förnybart, hållbart energisystem. Det är inte bara smart, det är framtiden! Tittar man i vår omvärld, i västvärlden, så är det den väg de flesta väljer att gå. Begreppsförvirring De senaste fem-sex åren har hon noterat en alltmer förvirrad debatt. – Man blandar ihop våra bekymmer med överföringskapacitet av elöverskott mellan norra och södra Sverige med elbrist. Men det är inte så det ser ut. Den nu sittande regeringen stirrar sig blinda på kärnkraften, på ett närmast religiöst ideologiskt plan. Och riskerar att därmed slå ut förnybara energislag – vilket är fullständigt livsfarligt för Sverige och svensk konkurrenskraft! KLIMATHOTET – Vi kan inte försöka vinna förra valet. Att bygga nya kärnkraftsreaktorer är som att slänga pengar i ett svart hål, i stället för att satsa dem på viktiga investeringar i sådant som vård, skola och omsorg. Det menar S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll, som var miljö- och klimatminister i S-regeringen närmast före valet 2022. TEXT: INGELA HOATSON Satsa på förnybart – S-kvinnors linje består
morgonbris 17 Diskussionen blir så märklig att till exempel ett faktum som att Sverige är en stor nettoexportör till andra länder kommer i skymundan. – I regeringsställning måste man som ansvarig minister också kunna peka med hela handen, var de nya vindkraftparkerna till havs ska ligga. Den här regeringen klarar uppenbarligen inte av det. Men som politisk ledning måste man, i relation till försvar och andra intressen, vara väldigt tydlig. Vi har en fantastisk kustlinje med otrolig potential och det finns ett investeringsintresse. Som ansvarig minister hade jag en lång kö med intresserade – medan vi hade exakt noll intresserade investerare i kärnkraft. ● Naturskydds- föreningens analys Enligt Naturskyddsföreningen kan en utbyggnad av kärnkraften inte motiveras av utsläppsminskningar. Tvärtom riskerar en låsning vid kärnkraften under lång tid att kraftigt försena klimatomställningen och ge hundratals miljoner ton högre utsläpp. Vad händer med kärnbränslet? Annika Strandhäll var ansvarig minister när beslut togs om slutförvar av kärnbränsle. Kapaciteten på förvaret som beslutats om relaterar till en utfasning av kärnkraften enligt plan. Det är alltså inte dimensionerat för ny kärnkraft och det finns heller ingen plan för utökat slutförvar. Livstidsförlängning Det är möjligt att livstiden för befintlig kärnkraft förlängs, genom uppdatering av dagens reaktorer. Med successivt underhåll är det möjligt att få dem att hålla längre än till 2045, kanske till 2065 eller ännu längre, som komplement till förnybar energi. Sverige har stor potential för vindkraft till havs, säger Annika Strandhäll.
18 morgonbris Har Socialdemokraterna svängt i frågan om kärnkraft? – Vi socialdemokrater har alltid haft en pragmatisk inställning till energifrågan. Vår utgångspunkt är att Sverige ska ha en trygg, stabil och fossilfri elförsörjning som är konkurrenskraftig och tillgänglig i hela landet. I takt med att elektrifieringen av samhället accelererar ser vi att alla fossilfria energislag behövs – inklusive kärnkraft. Går det att satsa på förnyelsebart och fossilfritt utan att konkurrera ut den dyra kärnkraften? – Sverige behöver mer billig el av alla kraftslag. Vi delar bilden att det behövs mer fossilfri kraft på kort sikt för att vårt land inte ska förlora investeringar, jobb och välstånd. Det är också avgörande för att skydda hushållen från framtida prisökningar. Vi har därför krävt ett nytt och mer ambitiöst energipolitiskt mål: att till 2030 tillföra minst 60 TWh ny fossilfri el. – Det tar lång tid att bygga kärnkraft och det är väldigt dyrt. Vi kan inte, som regeringen, lägga alla ägg i en korg. För oss handlar det inte om att ställa olika energislag mot varandra utan att skapa en helhet där olika tekniker kompletterar varandra. Finns det tankar om hur fördelningen av satsningar på olika energislag bör se ut? – Vi vill se en kraftfull utbyggnad av elproduktionen, både genom mer förnybar energi och genom att säkra tillgången på stabil baskraft. Det betyder att vi behöver investera i en mix där vattenkraften, vindkraften, solkraften och kärnkraften samverkar. Dessutom måste vi stärka elnäten så att elen kan transporteras dit den behövs, något regeringen inte gör tillräckligt för i dag. Vill S att nya reaktorer ska byggas i framtiden? Hur ser en realistisk tidsplan ut för det i så fall? – Vi utesluter inte ny kärnkraft, men vi ser att det finns stora ekonomiska och praktiska utmaningar. De projekt som påbörjats i andra länder har blivit både dyra och försenade, och i dagsläget finns inga investeringsbeslut för ny kärnkraft i Sverige. Däremot måste vi säkerställa att de reaktorer vi har kan fortsätta leverera el under en lång tid framöver. Om det ska byggas ny kärnkraft så måste det ske på marknadsmässiga villkor. Hur ser S på risken för olyckor, som det som hände i Fukushima? – Säkerhet är alltid högsta prioritet, och vi har strikta regler i Sverige för hur kärnkraften ska drivas. Händelser som Fukushima visar att det finns risker, särskilt vid naturkatastrofer, men svenska kärnkraftverk är byggda för att hantera extrema situationer. Vi måste ständigt se till att säkerhetskraven är höga och att den kärnkraft vi har bedrivs med största möjliga säkerhet. Är frågan om slutförvaring löst? – Vi var det parti som tog ansvar och fattade beslut om att godkänna slutförvaret av kärnbränsle i Sverige. Det var ett viktigt och nödvändigt beslut för att säkerställa en långsiktig lösning för det radioaktiva avfallet. Det innebär dock inte att frågan är helt färdig – det är en process som kommer att pågå under många år, och vi måste följa utvecklingen noga för att säkerställa att det genomförs på ett säkert och hållbart sätt. ● KLIMATHOTET Fredrik Olovsson, näringspolitisk talesperson (S) TEXT: INGELA HOATSON Hallå där…
morgonbris 19 Morgonbris har frågat S-kvinnor som bor nära kärnkraftverk vad de tycker om regeringens planer för mer kärnkraft. TEXT: NINA UNESI Catrin Alfredsson, distriktsordförande S-kvinnor Kalmar län, från Oskarshamn där Oskarshamns kärnkraftverk finns. Den kärnkraft som finns i Sverige installerades under 70- och 80-talet och det finns i dag bättre och säkrare teknik. Kan man dessutom minska avfallet är det en win-win. En trygg baskraft som levererar oavsett väder och vind är nödvändigt för att industrin ska våga satsa i Sverige. Sol och vindkraft ska nyttjas när det blåser och är soligt, men det behövs nya tekniska landvinningar för att lagra energi från produktionstillfälle till att den ska konsumeras. I dag finns ingen kostnadseffektiv lösning på det. Katarina Eiderbrant, distriktsordförande S-kvinnor Halland, från Varberg där Ringhals kärnkraftsanläggning finns. Avvecklingen av Ringhals är påbörjad genom nedläggning av två av de fyra rektorerna i Ringhals. Men i stället för att göra som regeringen och Varbergsalliansen, och arbeta för att bygga ut kärnkraften, vill vi skapa mer förnybar och återvunnen energi genom bland annat fler solcellsparker och vindkraftsanläggningar. Sanne Lennström, distriktsordförande S-kvinnor Uppsala län, från Östhammar där Forsmark finns. Elanvändningen ökar kraftigt när klimathotet ska avvärjas. Målen bör vara att Sveriges elförsörjning tryggas för företag och att elpriset är rimligt för hushållen. Jag vill se mer fossilfri energi från alla kraftslag bara målen är i fokus. Trots fantastisk vågkraft, sol och vind så är även kärnkraften ännu en viktig del i mixen eftersom den exempelvis är väderoberoende. För Östhammars skull hoppas jag att regeringen – oavsett färg – tar i beaktande att det farliga kärnavfallet ska få plats någonstans. Forsmarks slutförvar är inte dimensionerat för oändligt mycket mer kärnkraft. ”Vi bor nära kärnkraftverk”
20 morgonbris et som skiljer Vi-skogen från många andra som planterar träd för klimatets skull är enligt Charlotta Szczepanowski att de sätter bonden i centrum. Träd är inte bara till för kollagring – de gör nytta på många sätt. De skuggar odlingar vilket ger bättre skördar, de binder kväve vilket ökar näringen i jorden, de ger ved, ökar den biologiska mångfalden och stabiliserar jorden så den inte spolas bort vid skyfall. Många träd ger också foder till djur och planterar man fruktträd ger de skördar. – Vi planterar olika träd beroende på förutsättningarna hos varje bonde. Vi försöker designa rätt träd på rätt ställen och det är det vi är experter på. Till exempel är Albizia ett bra träd att plantera för att förbättra jorden, eftersom det fixerar kväve, medan Ficus natalensis ger skugga och Gliricidia sepium och Caliandra är bra för ved. – Det är verkligen magiskt om man åker dit och tittar. Det blir grönt, det blir frodigt, man får extra skördar och kan utvecklas som bondefamilj. Du kan skicka dina barn till en bättre skola, du tecknar försäkringar för dina djur och så vidare. Agroforestry är en metod som har växt fram med åren, berättar Charlotta Szczepanowski. – Vi-skogen började med att ge ut små trädplantor som folk kunde plantera, sedan började vi utbilda om trädplantering och sedan utvecklade vi hur man kunde plantera träd på ett bättre sätt - som en del i ett system på gården. Jag skulle säga att vi ligger längst fram vad gäller att implementera agroforestry i småskaligt jordbruk. Ljus i tunneln S-kvinnor använder Vi-skogen för att klimatkompensera, men organisationens tjänst för klimatkompensation är pausad på grund av utmaningar med att få träden omräknade till så kallade kolkrediter. Projekten pågår fortfarande och skapar värden men har de senaste åren inte fått besök av en tredjeparts-verifierare. Som en liten organisation blir inte Vi-skogen prioriterade – men nu har de en tid bokad i mars. Charlotta Szczepanowski säger att de ser ljuset i tunneln efter några års hårt arbete. – Vi jobbar med fattigdomsbekämpning och att bekämpa klimatförändringen i ett. Det är det som är så häftigt med vår metod, agroforestry. Den får både träd och människor att växa, säger Vi-skogens generalsekreterare Charlotta Szczepanowski. Tack vare Vi-skogen började nästan 61 000 bondefamiljer i Kenya, Tanzania och Uganda använda mer hållbara jordbruksmetoder under 2023. TEXT: YLVA SÄFVELIN Klimatarbete med bonden i centrum KLIMATHOTET D Charlotta Szczepanowski, Generalsekreterare Vi-skogen
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=