morgonbris 11 Men detta tvivlar experter och opposition på. – Det är helt klart att det kommer att krävas insatser även på andra områden, säger Anna-Caren Sätherberg (S) klimatpolitisk talesperson. Det visar sig snart att de beräkningar som Tidöpartierna byggt den nya optimismen om att nå EU:s klimatkrav på inte alls är Naturvårdsverkets ”huvudscenario”, vilket ministrarna hävdat, utan det mest optimistiska. Enligt ett annat scenario missar regeringen målet, trots höjd reduktionsplikt. – Att på det här sättet vilseleda svenska folket är under all kritik, säger Sätherberg (S). Spräckt kalkyl I december 2024 kunde SVT visa att, enligt statistik från SCB, regeringens kalkyl redan ser ut att spricka eftersom utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent på 10 månader. SD rasade mot Klimatpolitiska rådets kritik och ville reformera rådet. När detta nu sker var det SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen som på regeringens presskonferens 23 januari fick redogöra för rådets nya uppdrag. Frågan är vad det betyder för 2030-målet, som Kinnunen menar är destruktivt och ineffektivt? – Det är klart att om man ska ändra på något så kommer det inte vara exakt samma sak som nu. Det blir något annorlunda, säger Kinnunen samtidigt som regeringens pressekreterare avbryter frågestunden. Regeringen räknar med att utsläppen av växthusgaser ska öka under 2024, efter att ha minskat åren dessförinnan, för att sedan minska 2025 och åren därefter. Enligt Statistiska centralbyrån ökade utsläppen från den svenska ekonomin under tredje kvartalet 2024 med 6,4 procent jämfört med 2023. Utsläppen, de högsta sedan 2021, ökade främst från privat konsumtion, bygg och transport. – Det är första gången sedan tidsseriens början 2008, som vi ser en ökning av växthusgasintensiteten tre kvartal i rad, säger Nils Brown, analytiker på SCB. Påtalad SCB:s siffror svarade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i riksdagen före jul: – Det har gått två år sedan vi påbörjade vår omläggning av klimatpolitiken. Som Sveriges klimat- och miljöminister är jag stolt över att vår ambitiösa och effektiva klimatpolitik börjar visa resultat. ● ➥ Sänkt reduktionsplikt, det vill säga mindre inblandning av biobränsle i bensin och diesel, vid årsskiftet 2024. Samtidigt sänktes skatten på bensin och diesel (för diesel innebar det fortfarande en viss prishöjning men lägre än det annars skulle ha varit). 1 juli i år höjs reduktionsplikten igen, men den är fortfarande lägre än vid regeringsskiftet. Dessutom sänks bensinskatten igen och bensinstationer får räkna in el från laddstationer i sina utsläppsreduktioner. ➥ 13 havsbaserade vindkraftsprojekt i Östersjön stoppades i november 2024 av försvarsskäl. Dessutom har den svenska delen av vindkraftsprojektet Kriegers Flak pausats av Vattenfall sedan regeringen sagt nej till statlig finansiering av elledningarna ute till havs. ➥ Flygskatten avskaffas 1 juli 2025, vilket förväntas leda till fler flygresor. ➥ Regeringens resepolicy har skrivits om och rekommendationen om att tåg ska väljas framför flyg har tagits bort. ➥ Avskaffad klimatbonus för att köpa elbilar. Tillsammans med den sänkta reduktionsplikten och sänkt skatt på fossila bränslen innebär det att det blir dyrare med elbil och billigare med fossilbil. ➥ Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) vill att Livsmedelsverket slopar rekommendationen om att äta högst 350 gram rött kött i veckan. Rött kött är en betydande källa till utsläpp av växthusgaser. ➥ Dyrare att reparera till exempel cyklar, skor och kläder då momsen ökade från 6 till 12 procent 1 april 2023. REGERINGSBESLUT SOM PÅVERKAR KLIMATET:
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=