22 morgonbris onald Trump satte spår i världens klimatarbete innan han ens tillträdde sin andra presidentperiod i USA den 20 januari. Alla större amerikanska banker och fondförvaltare hade då hoppat av finansmarknadens version av Parisavtalet, Net Zero Banking Alliance (NZBA), som innebar att de lovat att investera i fossilfria företag och tekniker. När han väl tillträtt rivstartade han med en rad beslut genom presidentdekret. Ett var att USA åter lämnar Parisavtalet, det internationella klimatavtalet som syftar till att motverka klimatförändringar genom att sluta släppa ut växthusgaser. Det tar ungefär ett år innan USA formellt lämnar. De enda övriga länder som står utanför avtalet är Iran, Jemen och Libyen. Detta betyder dock inte att hela USA lämnar Parisavtalet därhän. Många delstater, städer och företag fortsätter att stå bakom avtalet och kommer att försöka mildra konsekvenserna av Donald Trumps politik. Affärsmannen och FN-sändebudet Michael Bloomberg har också lovat att hans stiftelse tillsammans med andra aktörer ska gå in med finansiering av avtalets sekretariat och med att rapportera in USA:s klimatarbete. Samma sak hände förra gången USA stod utanför Parisavtalet. Skattelättnader för elbil tas bort Men USA:s avhopp innebär ett betydande ekonomiskt avbräck för de fonder som inrättats för att bidra till klimatanpassning och klimatomställning. Trump rev också upp en rad av företrädaren Joe Bidens initiativ. Skattelättnader för elbilar tas bort, det federala stödet till utbyggnad av laddinfrastruktur fryses. Och programmet American Climate Corps, som handlar om att utbilda unga människor till jobb som förebygger klimatförändringar, läggs ner. Målet att hälften av alla nya bilar som säljs 2030 ska vara elbilar tas bort. Myndigheter uppmanas att sluta att kalkylera kostnaderna för utsläpp av växthusgaser och klimatförändringar. Han utlyste nationellt energinödläge med syfte att det ska bli lättare att komma igång med nya energiprojekt och kringgå restriktioner, till exempel regler som ska skydda naturen. Restriktioner mot att borra efter olja i havet och i Alaska dras tillbaka och det ska bli lättare för regeringen att ta över privatägd mark för energiproduktion. Rekordnivå Målet är att USA ska öka sin produktion av olja. ”We will drill, baby, drill”, som Donald Trump sa i sitt installationstal. Oljeproduktionen är dock redan på rekordnivå sedan Joe Bidens tid – USA är för närvarande världens största producent av olja och gas – och det är inte säkert att oljeindustrin kommer att uppfylla Trumps dröm. De fattar sina beslut baserat på oljepris och lönsamhet, och ökad utvinning kan leda till sänkta priser. Förutom att stödja den fossila sektorn motarbetar Donald Trump aktivt vindkraft. Det blir stopp för nya vindkraftsprojekt på federal mark och paus för nya tillstånd för vindkraftverk på land och till havs. Det kommer att ta tid innan många av Trumps ordrar genomförs i praktiken. I flera fall handlar det om uppdrag till myndigheter att ändra på sina regler och dessa kan sedan hamna i domstol. Demokratiska delstatspolitiker har signalerat att de kommer att ta strid mot Trumps politik i domstol. Och Trumps ambition att det ska borras efter mer olja i havet utmed kusterna har en väljaropinion mot sig även i en del republikanskt styrda delstater. Samtidigt kan Trumps politik innebära en signal till andra stora utsläpparländer, som Kina och Indien och eller för den delen högerpartier i Europa, att de inte behöver anstränga sig för att minska sina utsläpp av växthusgaser. Om ett av världens rikaste länder, tillika en av de största utsläpparna inte bryr sig, varför ska någon annan ta ansvar? ● Donald Trump är återigen USA:s president och fattade redan på tillträdesdagen en rad beslut som är negativa för en global klimatomställning. TEXT: YLVA SÄFVELIN Trump rivstartar med beslut MOT klimatet KLIMATHOTET D
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=