Året började minst sagt inte bra. Den första månaden var den varmaste januari som hittills uppmätts. Det är den 18:e av de senaste 19 månaderna med en global medeltemperatur på mer än 1,5 grader. Men krisinsikten hos regeringen verkar inte ha infunnit sig. Halva mandatperioden har gått men inget radikalt har skett på klimat- och miljöområdet. Min efterträdare verkar lägga mer kraft och energi på att försöka komma undan sin roll i att få ner utsläppen än att faktiskt lägga förslag som på riktigt får ner utsläppen. Eller för den delen får oss att slutföra våra åtagande vad gäller Parisavtalet. Länder runtom i världen lovade att göra sitt yttersta för att jordens temperatur inte ska stiga över 1,5 grader. Den gränsen har vi nu passerat. 2024 blev det varmaste året som hittills uppmätts. För första gången steg jordens totala uppvärmning över 1,5 grader. I börja av året meddelade Romina Pourmokhtari att regeringen ska se över klimatmålen. Vad är det att se över? Vi ska få ner utsläppen till 2030 och senast 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det är inte svårt att begripa. Men uppenbarligen verkar varken Romina eller hennes klimatförnekande kollegor förstå det. Enligt Pourmokhtari ska översynen av klimatmålen inte få klimatarbetet att tappa fart men det är bara en skenmanöver. Det sker även på EU-nivå. Där vill moderater och kristdemokrater sänka ambitionerna och skjuta upp klimatåtgärder. Det är helt befängt. Särskilt när bilderna från bränderna i Los Angeles knappt lämnat näthinnan. För första gången på 20 år leder nu politiska beslut till att utsläppen ökar i Sverige. Vi är dessutom sämst i Europa. Enligt Eurostat är Sverige bland de EU-länder där utsläppen ökade mest under föregående år. Vi vet att konsekvenserna av klimatförändringarna är orättvisa. Det är fattiga länder som drabbas hårdare än rika. I Sverige är det också skillnad. Det är de rika som belastar klimatet mest och det är inte de som kommer lida i slutänden. Klimatfrågan är också en fråga om jämställdhet. Kvinnor drabbas mer än män trots att de bidrar mindre till klimatförändringar. När det gäller synen på klimatförändringarna finns det också skillnader. Kvinnor prioriterar klimat i högre grad än män, både värderingsmässigt och genom handling. Jämställdhet är en förutsättning för en hållbar utveckling. Därför är det förödande för oss kvinnor om vi tappar fart och riktning på klimatarbetet. Vi kan inte låta regeringen sänka oss. ● 4 morgonbris ledare annika strandhäll Förödande för kvinnor om vi tappar fart i klimatarbetet » Enligt Pourmokhtari ska översynen av klimatmålen inte få klimatarbetet att tappa fart men det är bara en skenmanöver «
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=