Morgonbris 2 -20
10 MORGONBRIS emtjänstens verksamhet i Sverige beskrivs sällan som en solskenshistoria där vårdtagare är nöjda och personalen har det bra. I stället ges bilden av personal som jobbar för mycket övertid, vårdtagare som glöms bort, tider som inte passas, underbemanning och stora problem med kontinuitet. Parallellt har vård- och omsorgssektorn svårt att rekrytera personal och att få personerna som söker sig dit att stanna kvar. Det är en ond cirkel som verkar vara svår att bryta. Samtidigt jobbar undersköterskor och vårdbiträden fortfarande för att ge vård- tagare den hjälp som de blivit beviljade. Det verkar finnas flera sidor av myntet, men de positiva sidorna syns sällan i mediebrusets ljus, utanför verksamhe- ternas dörrar. Trots det är det många som arbetar i yrket och känner stolthet över det. – De som jobbar här trivs och växer i den här miljön, för man träffar olika människor hela tiden, man träffar an- höriga och lär sig så mycket nytt, säger Tytti Hiekkaranta, resultatenhetschef på Saltskog hemtjänst. Hon möter oss i dörren till arbets- platsen, som ligger fyra busshållplatser bort från Södertälje centrum. När vi kommer in i lokalen möts vi av en doft av nybryggt eftermiddagskaffe och personal som just är i skiftet mellan förmiddags- och eftermiddagspasset. En av dem vi träffar är Lydia Obot som är underskö- terska och jobbar med handledning av ny personal på Saltskog hemtjänst. – När jag kom från LSS till hemtjäns- ten ville jag verkligen inte jobba här eftersom jag hade hört så mycket dåligt om det, men efter att jag gjort min intro- duktion ville jag verkligen stanna kvar och jobba hela tiden, säger Lydia Obot. Stoltheten ska lysa Vid fikabordet möter vi Samira Aykal som är undersköterska och kollega till Lydia Obot och som också jobbar som en av handledarna på Saltskog hemtjänst. Hon har jobbat här i tre år och var den som lärde upp Lydia Obot i början när hon introducerades på arbetsplatsen. För Samira Aykal har det varit viktigt att ha yrkesstoltheten med sig och låta den lysa igenom när hon ska lära upp nyanställda, men även att tänka på vilken bild per- sonalen ger till de anhöriga när de utför arbetet. – Det är viktigt att man har bra kon- takt med de anhöriga också, det är de som ger bilden av hur vi jobbar till andra sen, säger Samira Aykal. När Lydia Obot berättar om hur hon gick från att inte alls vilja jobba i hemtjänsten till att älska sitt jobb visar blicken och engagemanget att hon verk- ligen menar allvar. Introduktionen blev helt avgörande för att hon stannade kvar, och är också kvittot på hur en god arbets- miljö och bra arbetskollegor kan påverka rekryteringsprocessen. Hon berättar också om hur jobbet blivit viktigt för att lära sig saker om Sverige och det svenska EU - VAL FÖRSTA MAJ JOBBA I HEMTJÄNSTEN På Saltskog hemtjänst vill man stanna Hemtjänstens verksamhet i Sverige beskrivs ofta i negativa ordalag. De positiva sidorna syns sällan utanför verksam- heternas dörrar. Trots det är det många som arbetar i yrket och känner stolthet. TEXT OCH FOTO : Ängelina Ahlén Tytti Hiekkaranta, resultatenhetschef, Lydia Obot, undersköterska, Samira Aykal, undersköterska. H
Made with FlippingBook
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=