Morgonbris 2 -20

Abortlagstiftningen – 42 år av kamp. Inga Thorsson var ordförande 1952–1964. Barnomsorg – ja tack! Från 1920 har S-kvinnor haft tio ordföranden. Inga Thorsson var en ordföranden. 13 AlvaMyrdalpublicerade år1935 enboksom heter Stadsbarn . Boken innehöll idéerom hurmodernbarnpsykologi skulle liggasomgrund för enny reformeradsvensk förskola.Dengamla för- skolanvaralltföruppdelad ide fattigas förskolaoch rikas förskola,ochdärför behövdesen”storbarn- kammare”därsamma uppfostringsmetoder användes. 1836 De första småbarnsskolorna startas iNoraochStockholm. 1854 Denförstabarnkrubban,Kungshol b mens ar k bb n ru a,öppnas i Stockholm. 1896 Privatabarnträd å d ö g r ar i ppnar St kh l oc o ftme er t k d ys mo lle (Kinderg t ) ar en. 1902 D fö en rstasvensk ba arna å d l v r sagstiftningenkommer. 1935 AlvaMyrd l b k as o St d ba s arn kommerut. 1943 Efteren t tli sa gutredningbeslutasomst t bid as r till ag fö k l rs oor ochbarnkrubbor. 1968 Regeringen tillsätterBarnstugeutredningenochbegreppet ”förskola” lanseras som samlingsord förden svenska barnomsorgen. 1972 Barnstugeutredningenblirklaroch läggergrunden för förskolelagen, som införs1975. 1975 Kommunernaåläggsattansvara fören förskola tillalla sexåringar. 1991 Rätten tillbidrag förpersonaldrivnadaghem införs. 1995 Rätten till förskolautökas tillattgälla frånettårsålder. 1998 En läroplan för förskolan införs. 2002 Maxtaxa införs. 2003 Allmän förskola för fyra-och femåringar införs. 2006 Etableringsfrihet för förskoloroch fritidshem. 2010 Allmän förskola för treåringar införs. 8 Björkhagaöppnade1939 förverksamhetoch tog emot25kvinnoråt gången.Detägdesav S-kvinnorGotland. Björkhagavardetsista semesterhemmetsom fanns iSverige innandet stängdes förgott. FOTO: S-KVINNORS ARKIV kunskapsområden som sömnad, städning,ekonomi,matlagningoch hälsovård. Vid sidanavhemarbetetfickkvin- norna iarbetarhemmenocksåofta jobbaextraunder tidigamorgnar och senakvällar.Kvinnoförbundet drevpå för semester förhusmödrar,något somvarheltotänk- bart fördeflesta.Förbundetuppvaktade regeringen, som tillsatte enutredning.Detdröjde innandengav resultat,men samtidigt skapadebåde förbundetochklubbar semesterhem ideolika distrikten.Under 30-taletväxtemånganya semesterhem fram. Abortlagstiftningen – 42 år av kamp Vissabeslut ihistorienhar tagit längre tidänandra.Enviktig frihetsreform förkvinnor, som startade 1933ochfick slutgiltigt resultat 1975,var införandetavaborträtten.Fram till 1938var aborter förbjudnaoch rättenattbestämmaöver sin egenkropp var inte självklarpåmångaår.Det tog fyradecennier innan riks- dagen slutligen röstade förkvinnors rätt till abort.Såhär såg processenut: 9 1933 krävde förbundet ien skrivelse till regeringenen liberalisering avabortlagen. 1935 komett förslag som i stort sett tillgodosåg kvinnoförbundets krav.Förslagetutsattes för stark kritikochden socialdemo- kratiska justitieministernutsattes för ren smutskastning. 1938 genomfördesennågot liberalareabortlagstiftningän som gällt tidigare. 1964 årskongresskrävdekvinnoförbundetenutredningmed syfte attutvidga rätten tillabort.Justitieministernuppvaktades. 1965 tillsattesutredningen. 1968 årskongressefterlyste förslag frånutredningen. 1970 höllsett stortantalmöten iabortfrågan runtom i landet. 1971 komabortutredningenmed sittbetänkande. 1971 fortsattemötesverksamheten i sambandmed remissarbetet. +LZZ\[VTNQVYKLZLULURp[KpYR]PUUVRS\IIHYUHÄJRNLZPU ståndpunkt i frågan.400 svarkom inochmångaklubbargick sammanom svaret. 1972 lämnadekvinnoförbundetsitt remissvar,somvarmycketkritiskt motabortkommitténs förslag.Förbundetkrävdeattkvinnan själv skulle fåbestämmaomhon skullegöraaborteller inte. Kravetvarocksåenutbyggdochkostnadsfripreventivmedels- rådgivningochattpreventivmedlenpåsiktskullebligratissamt attennyabortlagskullekomma snarast,helstunder1972. 1975 komabortlagensomgerkvinnor rättattsjälvbestämmaom abort tillochmedgraviditetsvecka18.Samma lagstiftning gällerän idag. Internationell solidaritet – för alla människors fred och frihet Sedan 50-taletharkvinnoförbundethaftett starktengagemang i internationellt freds-och solidaritetsarbete.Tillenbörjangällde det framför allt situationen förkvinnor i tredjevärldenochbi- ståndsfrågor.Förbundetdrevblandannatpå fören-procentmålet, 62 2013– Hela Sveriges feministfarmor Underdinaårhittills somordförande,vilka frågorharvarit störst inomS-kvinnor? 63 Dennaharnu lett tillnågra fällandedomar.S-kvinnorvarverk- ligenaktivabåde i riksdagenoch ialladenätverk somfinns för attdrivapå. NärdetgällerhedersrelateratvåldharS-kvinnorhela tiden varit frammeoch trycktpå förattvibehöver lyftadet som ett särskiltbrott.Viharävenvaritdrivande föratt religiösa friskolor ska förbjudas.Därharvi intenåttända fram,mennufinnsdet i januariavtaletatt inganya ska startas ialla fall. Viharäven fått en jämställdhetsmyndighet!Först förmånga år sedankalladevidet för ”Könsverket” förattdet skullevara lite spektakulärt.Nufinnsden judär.Endelpartiervarkritiska, mendenfinnskvar.Detärnågot somS-kvinnorverkligenhar ”S-KVINNOR HAR ALLTID FÅTT TA STRID BÅDE EXTERNT OCH INTERNT” FOTO:GUGGE ZELANDER 30 INGA THORSSON 1952–1964 Fredsambassadör och motståndskvinna IngaThorsson engagerade sig tidigt i freds-ochmiljöfrågor, inspireradavElinWägnerochhennesbok Väckarklocka .Hon insågatthonvillearbetamedpolitiskaoch sociala frågoroch utbildningen tillgymnastikdirektör ladehonpåhyllan. Istället blevhonpolitiker,diplomatochnedrustningsförhandlare. Sitt engagemang för fredsrörelsenhöllhonvid liv långt efter pensioneringen. Karriären inleddesmed enplats iStockholms stadsfullmäktige 1940.År 1957valdeshon in i riksdagenoch åretdärpå erbjöds hon att som förstakvinnabli socialborgarråd iStockholm. Det tackadehonmotvilligt ja till.Somborgarrådgjordehon sig känd föratt lösa ”raggarproblemet”på ettokonventionellt sätt. Hon erbjödde stökiga raggarna ett egethusattumgås imotatt deåtog sigatt skjutsa sjukaochpensionärer! Påhennes fortsattameritlistamärksUD-uppdrag, enambas- sadörstjänst iTelAviv, internationelltutvecklingsarbeteoch FN-jobb. 1970varhon tillbaka i riksdagen föratt 1973 efterträda AlvaMyrdal somordförande förden svenskanedrustnings- delegationen. 31 ”VISST HAR ÄNDA NÅGRA UPPGIFTER VERKAT STÖRRE ÄN ANDRA, FÖRMÅTT ATT ENGAGERA ALL DEN FÖRMÅGA HJÄRNA OCH HJÄRTA KAN BESITTA. FRÄMST BLAND DESSA: KAMPEN MOT KÄRNVAPEN. FOTO: S-KVINNORS ARKIV bes- lojalitet.Hur somhelst leddemotståndet så småningom till lutetatt inte skaffa svenskaatomvapen (1968). r ett Valet av IngaThorsson somnyordförande 1952 inneba -årigväl- ionsskifte i förbundsledningen.Honvar en 37 llkoren för d tvåbarnsmor, som särskiltville förbättravi anombarntill- mståendemödrarna.Viktigvarockså fråg Thorssons tid förvärvsarbetandemödrar.Under Inga dlemsantaletnågon dförandenuppnåddesdet störstame - r70000. av S-kvinnors DetvarIngaThorssons generat utbilda deensa syn för somor sin,öve 23 DE TIDIGA PIONJÄRERNA - Genom tidernaharS-kvinnorhafthundratusentals medlemmar som kommitmed förslag,markeratmot orättvisorochgjort sina rösterhörda.Kvinnliga ledare har tagitplats idebatten,agiteratoch visat vägen för medlemmarna.Kvinnor somutmanatdepatriarkala strukturernagångpågånggenom sittbrinnande engagemangochmod.Våraordförandegenomåren har varit viktiga förutvecklingen,och kommer fortsätta varadet.Det varde somgick föreoss som komefter. FOTO: ELLEN DAHLBERG MORGONBRIS 25 son är ordförande Carina Ohls sedan 2013. 100ÅRAVKVINNLIGKAMP VÅRA ORDFÖRANDE UNDER 100 ÅR SIGNE WESSMAN 1920–1936 DISA VÄSTBERG 1936–1952 INGA THORSSON 1952–1964 LISA MATTSON 1964–1981 MAJ-LIS LÖÖW 1981–1990 MARGARETA WINBERG 1990–1995 INGER SEGELSTRÖM 1995–2003 NALIN PEKGUL 2003–2011 LENA SOMMESTAD 2011–2013 CARINA OHLSSON 2013– FOTO: ELLEN DAHLBERG 25