Morgonbris_2-21

morgonbr i s 5 I Göteborg erbjuds mensskydd till de som behöver i grund- och gymnasieskolan. Nu föreslår Socialdemokraterna lokalt att även en gratis menskopp ska erbjudas. De skriver att ”menstruations- fattigdom är ett begrepp som det talas allt mer om i takt med att tabut kring menstruation minskar” och pekar på miljöaspekten, användande av menskopp kan på sikt fasa ut engångsartiklarna. Menskopp till unga i Göteborg spaning Friheten som naturen ger. Tryggheten i att känna sin granne. I boken ”Kvinnor i glesbygd – Vi som valde att stan- na” (Balkong förlag) berättar kvinnor i olika delar av Sveriges glesbygd om sina skäl att bo där. Författaren Lena Wahlstedt blev intresserad av deras historier under sina många semes- terresor med bil i glesbygdssamhällen i Sverige. Bokens kvinnor är starka och handlingskraftiga, egenska- per som är bra att ha för glesbygdsbor. Det är långt affärer, läkare, polis och förlossningsvård vilket kräver planering, men flera av kvinnorna kan inte tänka sig att bo någon annanstans. Lena Wahlstedts studie visar att det inte finns en typ av gles- bygdskvinna, kvinnoliven på glesbygden har olika historier och ser olika ut. Hur lever kvinnorna i glesbygden? Hon vill få kvinnor att våga starta företag De senaste 40 åren har andelen kvinnor som startar företag ökat, men från en låg nivå. Knappt en tredjedel av de företag som startas drivs av kvinnor. Det ville Sandra Kastås ändra på. Vid sidan av sin PR- byrå skrev hon därför boken ”Bli företagarinna” (Bullet point publishing) som kom i septem- ber förra året. I boken listas mentala hinder och vanliga anledningar till att kvinnor inte startar företag. Dessa bemöts tillsammans med konkreta råd och tips för att övervinna dem. Kvinnliga fö- retagare i olika åldrar, från olika delar av Sverige och i olika branscher intervjuas också om sina resor som företagare. Sandra Kastås. En schablonbild har funnits av en feminist som humorlös, en ”glädjedödare”. Den utmanas en gång för alla av forskarna Jenny Sundén och Susanna Paasonen. I boken ”Who’s laughing now? Feminist tactics in social media” (MIT Press) kartlägger de feministiska mot- ståndstaktiker på sociala medier för att bemöta och motverka sexism och trakasserier i form av till exempel ”slut shaming” och oönskade dick pics. I inlägg som fått stor spridning på sociala medier som Twitter och Instagram används ofta humor, ironi och parodi. Duon har också tittat på hur nedsättande ord som ”hora” eller ”hagga” återerövras i grupper på exempelvis Facebook. De analyserar även hur exklude- ring av kvinnor som professionella varelser synliggörs i tumblr-bloggen ”Congrats, you have an all male panel”. Feminister slåss med humor