Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor S-kvinnor i nya politiska arbetsgrupper Ledarskapsutbildning Medlemsvård Nummer 2 2023. Årgång: 119. 40 kr Favoriterna på kampdagen Staten behöver ta ett större ekonomiskt ansvar Med noll invandring stannar välfärden Jämställt hemma kan ge tusentals årsarbetare VÄLFÄRDEN VI FÖRSVARAR
Unizon samlar 140 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. 2021 hade jourerna över 187 000 stödkontater med kvinnor och barn. Besök oss på www.unizonjourer.se Jämställdhetsmyndighetens granskning av 814 tingsrättsdomar gällande vårdnad, boende och umgänge bekräftar vad Unizon och många med oss lyft länge – samhället skyddar inte barn från våld. I 64 procent av fallen framkom uppgifter om våld och övergrepp, men domstolarna har bortsett från uppgifterna och ansett att barnet ändå ska träffa förövaren. 9 av 10 barn som har umgänge med sin eller en närståendes förövare upplever ångest, rädsla, sorg och frustration av umgänget. 9 av 10 får också bestående psykiska men, visar en Sifo-undersökning genomförd av Kantar Public på uppdrag av Unizon. Barn är de enda brottsoffer som tvingas fortsätta träffa sin förövare. Stoppa tvångsumgänge nu! Unizons krav: • En förälder som är dömd för upprepat våld eller allvarligt våld mot barnet eller närstående till barnet ska förlora vårdnaden om barnet. • Umgänge ska aldrig ske då en förälder är dömd för våld mot barnet eller närstående till barnet. • Umgänge ska aldrig ske då förälder och barn är placerade på skyddat boende, eller har andra skyddsinsatser från samhället. • Domstolar ska ha meddelandeplikt och själva behöva tala om för barnet att de dömer till tvångsumgänge. Scanna QR-koden och skriv under för att stoppa barns tvångsumgänge nu!
morgonbr i s 3 4. Ledare: Var finns krisinsikten hos regeringen? 5. Spaning: Uppsala gnetar på för jämställdhet 7. Spaning utan aning: ”Det är bara att bita ihop” 8. Tema: VÄLFÄRDEN VI FÖRSVARAR 9. Susanna Gideonsson: Det är resurserna som brister 10. Välfärdssektorns utmaningar 12. ”Staten behöver ta ett större ekonomiskt ansvar” 14. En utmaning att jobba fackligt i rutsektorn 16. Machokultur – ett arbetsmiljöproblem 17. Välfärdssektorns möjligheter 18. Utan invandring stannar välfärden 20. Jämställt hemma – en vinst för välfärden 22. Heltidsresan har nått en bit på vägen 26. Therese Mancini – från hemtjänst till kommunledning 27. Linda Palmetzhofer: Orättvisorna fortsätter in i pensionen 28. Nya i riksdagen: Så tänker du i talarstolen 30. Förstamaj – favoritplakaten 32. Korsord 33. Förbundssidor 35. Nästa nummer avMorgonbris INNEHÅLL Morgonbris/2/2023 Morgonbris, Box 70458, 107 26 Stockholm www.s-kvinnor.se Telefon: 08-700 26 00 E-mail: morgonbris@s-kvinnor.se Ansvarig utgivare: Nina Unesi Redaktör: Ylva Säfvelin Produktion och grafisk form: Kerstin Stickler Tryck: Exakta Printing Övriga medarbetare: Lina Stenberg, Maria Persson, Nina Unesi, Jan Söderström, Stéphanie Thögersen. För icke beställt material ansvaras ej. Morgonbris nr 3-2023 kommer ut 6 oktober Omslag: Maja Lundqvist Fred, frihet feminism! Linnéa Wickman och Sanna Backeskog VÄCKER KÄNSLOR FRÅN TALARSTOLEN 28 Fackligt arbete i rutsektorn 14 tema 30 S-KVINNORS BÄSTA POLITISKA BUDSKAP
Sverige befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge just nu. Vi möts av rapporter från hela landet om barn som äter upp sig i skolmatsalen och kommer tillbaka utsvultna på måndagen. Sveriges stadsmissioner larmar om att de har svårt att hjälpa den växande grupp som vänder sig till dem för att få hjälp med mat. Bland de värst drabbade är ensamstående mammor. Enligt en undersökning av organisationen Sveriges Makalösa Föräldrar lagar en allt större andel ensamstående gröt eller ofullständiga maträtter till sig själva för att ha råd med mat till barnen. De avstår själva från frukt och grönsaker eller till och med tar bort frukt och grönt från barnens mat. Samtidigt har vi en regering som sitter på händerna och som inte lagt tillräckliga förslag för att stötta de mest ekonomiskt utsatta genom krisen. I en intervju om hushåll som kämpar med stigande priser säger Ulf Kristersson att ”det är bara att bita ihop”. Det är ett historiskt uttalande av en svensk statsminister. Var finns krisinsikten, åtgärderna, handlingskraften? S-kvinnor har bland annat föreslagit höjt barnbidrag och underhållsstöd för att stötta ensamstående mammor. Vi anser också att kommuner ska erbjuda kostnadsfri frukost till elever i förskolan och grundskolan. Det här är några förslag som skulle göra stor skillnad för de barnfamiljer och ensamstående mammor som just nu kämpar med ekonomin. Detta nummer av Morgonbris fokuserar på välfärden som vi vet drabbas hårt av inflation och prisökningar. Vi fördjupar oss i utmaningar och möjliga lösningar för att lösa kompetensförsörjning och andra utmaningar som kommuner och regioner står inför. En sak är säker. Vi S-kvinnor kommer inte tyst se på när regeringen med Sverigedemokraterna använder kvinnor och barn som krockkudde i den ekonomiska krisen. Vi kräver krafttag för att återuppbygga välfärden och höja de transfereringar som halkat efter, inte minst för att stötta de ensamstående mammor som just nu försöker sätta mat på bordet till sig och sina barn. ● 4 morgonbr i s ledare ann i ka strandhäl l Var finns krisinsikten hos regeringen? » I en intervju om hushåll som kämpar med stigande priser säger Ulf Kristersson att ”det är bara att bita ihop«
Socialamedia förvrider ungas självbild Socialamedia spelar en stor roll för hur unga människor ser på sig själva och sin kropp. Enligt en studie från Stem4, en brittisk organisation som jobbar med ungas mentala hälsa, skäms tre av fyra barn så unga som 12 år över hur de ser ut. Siffran ökar till åtta av tio för unga vuxna i åldern 18 till 21 år, och enligt studien är sociala media en viktig anledning till ungas skeva självuppfattning. – När unga människor använder sociala medie-appar för att leta efter information och råd möts de av en förvriden och skadlig bild av verkligheten. Deras sökande fortsätter att trigga innehåll som förvärrar problemet, säger Nihara Krause, psykolog och grundare av Stem4, till tidningen The Guardian. yrkeskategorier finns det där kvinnor tjänar mer än män, enligt statistik från SCB som Dagens Nyheter gått igenom. I resterande 107 kategorier har män en högre snittinkomst. Listan toppas av kategorin piloter, fartygs- och maskinbefäl med flera. morgonbr i s 5 spaning Riksdagen är på många sätt en jämställd arbetsplats men kvinnor möter ändå fler hinder i arbetet. Det visar forskning från Uppsala universitet. Bland annat upplever kvinnor att det ställs högre krav på dem och de utsätts i högre grad för olika typer av negativ behandling, som att bli avbruten eller få kommentarer om sitt utseende. Enligt forskningen råder ett feminint ledarskapsideal i riksdagen, som betonar värden som samarbete och att lyssna in varandra, men kvinnliga ledare upplever ändå att de blir ifrågasatta. Ulrika Knutson får Karin Boye-pris Journalisten och författaren Ulrika Knutson får Karin Boyes litterära pris. Enligt motiveringen har hon ”med pregnans, bildning och humor skildrat ett tidevarv med kloka och normbrytande kvinnor, vars mål var en framtid byggd på humanism och respekt för varje individ”. 29 Det spanska parlamentet har godkänt en lag om betald ledighet för kvinnor som lider av svår mensvärk. Kvinnor med svår mensvärk får ta ut sjukdagar och sjukpenningen betalas av det statliga sjukförsäkringssystemet. Spanien är det första landet i Europa som ger sjukledighet för mensvärk men somliga fackförbund och det konservativa oppositionspartiet PP har varnat för att det kan stigmatisera kvinnor på arbetsplatser. Förslaget ingick i ett större lagstiftningspaket, som även innefattar rätt för alla över 16 år att göra abort. Fler hinder för kvinnor i riksdagen Ulrika Knutson. foto: sören håkan lind Sjukledigt förmensvärk
6 morgonbr i s ”Hur ser nutidens kvinnofanor ut?” Hur skiljer sig kvinnoorganisationernas fanor från männens och hur ser nutidens kvinnofanor ut? Margareta Ståhl har skrivit flera böcker om svenska fanor och kan konstatera att många av kvinnornas historiska fanor är rena konstverken, broderade av kvinnorna själva. Nu vill hon få en bild av de nyare fanorna. – Jag efterlyser bilder på dagens kvinnofanor och uppgifter om dem för att få en helhetsbild av det politiska bild- och symbolspråk som skapats inom arbetarrörelsen i dess kamp för ett demokratiskt samhälle, säger Margareta Ståhl som gärna tar emot upplysningar på adressen: margareta.stahl@gmail.com. Lysekils Socialdemokratiska Kvinnoklubbs standar tillverkades av medlemmarna själva och invigt i förstamajdemonstrationen 1916. foto: margareta ståhl Italiens socialdemokratiska parti, Demokratiska partiet, har fått sin första kvinnliga partiledare, Elly Schlein. Hon är jurist, satt i Europaparlamentet 2014–2019 och var vicepresident i regionen Emilia-Romagna 2020–2022. Sedan 2022 är hon ledamot av deputerandekammaren, underhuset i Italiens parlament. Första kvinnan som leder S i Italien Det är bramarknadsföring att använda bilder på äldre kvinnor, tvärtom vad många tidigare har trott. Forskarna Karina T. Liljedal och Hanna Berg på Handelshögskolan i Stockholm visar i en studie att bilder på ”vanliga” äldre kvinnor stannar kvar i konsumenternas medvetande längre än bilder på yngre modeller. Det förklarar de med att mottagaren känner en större social samhörighet. Kvinnor i alla åldrar reagerar positivt på annonser med äldre kvinnor och för manliga konsumenter spelar det ingen roll om det är en ung eller äldre kvinna på bilden. av de svenska företagen ägs av kvinnor och 70 procent ägs av män, enligt en rapport från föreningen Ownershift. 2021 gick 28 procent av de totala finansiella kapitalinkomsterna till kvinnor och 72 procent till män. 30% Uppsala kommun tilldelades Svenska Jämställdhetspriset 2023. Enligt motiveringen har kommunen “genom tydliga mål, styrning och uppföljning riggat sin organisation och sina verksamheter för jämställdhetsintegrering.” – Vi gnetar överallt. Det låter osexigt men det ger resultat, säger Eva Christiernin, kommunalråd (S). 2014 började det då nya rödgröna styret jobba med jämställdhetsintegrering. All statistik som går ska fördelas efter kön och i beslutsunderlag ska det alltid ingå en analys ur ett jämställdhetsperspektiv. – Då blir inte jämställdhet något du jobbar med ibland utan den lever hela tiden. Uppsala vann jämställdhetspriset Eva. Christiernin, kommunalråd (S). foto: uppsala kommun REKLAMMEDÄLDRE KVINNOR SÄLJER
personer utses av regeringspartierna till riksdagens utskottspresidier. Av dem är samtliga män. Andelen kvinnor i utskottspresidierna har sjunkit till knappt 30 procent efter valet, det lägsta på länge. kvinnor med migrationsbakgrund som bor i något av Sveriges utsatta områden ska erbjudas en kvalificerad utbildning för att bli framtidens kvinnliga ledare. Det är organisationen Kvinna till Kvinna som får närmare tio miljoner kronor från Postkodlotteriet för att skapa kvinnliga förändringsaktörer som ska verka för en positiv samhällsutveckling i sina områden. Det är bara att bita ihop.” Statsminister Ulf Kristerssons svar till de familjer som drabbas av ökade mat- och levnadskostnader. Regeringen har kritiserats för att inte underlätta för dem som drabbas mest av lågkonjunkturen och den höga inflationen. källa: tv4 nyheterna morgonbr i s 7 spaning utan aning! ”Trist när identitetspolitik gör att man inte bryr sig likamycket omalla!” Riksdagsledamot Magnus Jacobsson, KD, vill ersätta nollvisionen för att stoppa mäns våld mot kvinnor, mot det mer diffusa begreppet våld i nära relation. Hur hans resonemang hänger samman med identitetspolitik går inte att uttyda. källa: twitter "När jag var ung var jag väl på några ställen i Thailand som jag tror man ska beskriva som strippklubbar." Liberalernas partiledare och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson berättar om resor som han gjorde i sin ungdom. källa: fördomspodden ”De har fria val. De har oppositionspartier. På så sätt så faller ju faktiskt Turkiet in under benämningen demokrati.” Ett påstående från riksdagens talarstol av riksdagsledamoten Martin Melin, L, om Turkiet som i dag är på väg att kriminalisera det tredje största partiet i det turkiska parlamentet. källa: riksdagen foto: sveri ges ri ksdag BIT IHOP 19procent lägre genomsnittslön, eller 8000 kronor i månaden. Så stor är löneskillnaden mellan kvinnodominerade yrken och jämförbara yrken som är mansdominerade eller har en jämn könsfördelning. Det visar rapporten “Högt värderat – låg lön” från expertnätverket Lönelotsarna. Ändå är det stor brist på personal i flera kvinnodominerade välfärdsyrken. 16 75 OrganisationenMÄN, som arbetar med att förändra destruktiva normer kring maskulinitet, har tagit fram nya samtalsmaterial om porr och samtycke för att vuxna ska kunna prata med barn och unga. Porr har påverkat hur sex av tio killar i åldern 13–25 år ser på sex och hur de har sex, enligt en Sifo-undersökning från 2021. Killarna pratar främst med sina kompisar om porr och enligt undersökningen skulle var femte av de yngsta killarna prata om porr om någon lyssnade. – Unga vill prata och det är vuxnas ansvar att ta initiativ till samtal om porr och samtycke. Vi hoppas att båda dessa material ska öka tryggheten hos vuxna att initiera de här samtalen, säger Karin Caspani, projektledare för det treåriga Arvsfondsprojektet Killar om porr. ”Vuxna måste ta initiativ till samtal om porr och samtycke”
8 morgonbr i s Välfärden är satt under hård press. Välfärdssektorn lider brist på både pengar och personal. Även på andra delar av arbetsmarknaden slitermånga med till exempel hyvling, ofrivillig deltid och problemmed arbetsmiljön. I detta nummer avMorgonbris belyser vi hotenmot välfärden och lyfter fram var lösningarna kan finnas. Välfärden vi försvarar tema
morgonbr i s 9 usanna Gideonsson har en mycket klar uppfattning av vad som är det största problemet i välfärden: brist på resurser. – Det handlar om ekonomi: man satsar för lite på välfärden och privatiseringar gör att pengar går till vinster i stället för det som det är tänkt till. Den ständiga resursbristen innebär att många av LO-medlemmarnas arbetsplatser är underbemannade och erbjuder dåliga villkor. Vilket i förlängningen får konsekvenser för alla på arbetsmarknaden, konstaterar hon. – När det inte finns personal till skolor, sjukvård och så vidare är det svårt för andra att kunna göra sitt jobb på ett bra sätt. Välfärden behöver mer personal – en bakvänd situation när mer än hälften av de kvinnliga LO-medlemmarna jobbar deltid. – Man har problem att få tag i arbetskraft, samtidigt jobbar mer än hälften av LO:s LO-ordförade Susanna Gideonsson: ”Det är resurserna som brister” Det är löjligt att tala omproblemmed kompetensförsörjning i välfärden när såmånga LO-kvinnor jobbar deltid för att de inte orkar med heltid, tycker LO:s ordförande Susanna Gideonsson. – Ommänniskor inte orkar jobba heltid på en industri eller en annan arbetsplats får man vackert rätta till arbetsmiljön, men i kvinnodominerade sektorer är det alltid somatt kvinnorna ska ta på sig att de är för svaga för att jobba heltid. TEXT: YLVA SÄFVELIN S ▲ foto: fredrik sandin carlson
10 morgonbr i s kvinnliga medlemmar deltid. Från arbetsgivaren säger man att era medlemmar vill inte jobba heltid. Det är inte dem det är fel på, det är arbetsplatsen. Det handlar om att arbetsvillkoren är åt helskotta för tuffa. Höjda skatter Situationen kommer enligt Susanna Gideonsson inte kunna lösas utan mer pengar. – Vi måste höja skatterna så vi alla får den välfärd som vi alla vill ha, och vi måste stoppa privatiseringarna som gör att systemet dessutom dräneras. Då är det förstås ett problem att svenska väljare i flera mandatperioder har röstat fram riksdagsmajoriteter som hellre lockar med sänkt än höjd skatt. – Jag hoppas att väljarna börjar fundera på att det finns ett samband när man märker att barnen inte får den barnomsorg de ska ha, när BB inte finns och så vidare. Finns det inga pengar så fungerar det inte, så enkelt är det ju. Facklig-politisk samverkan ser hon som ett måste för att fackförbunden ska kunna driva på för bra villkor på arbetsplatserna och en samhällsutveckling som gynnar medlemmarna. – Det är absolut nödvändigt, så länge som socialdemokratin har någonting att säga till om. Sedan ska jag säga att i vissa kommuner och regioner ser man ingen skillnad på om det är S-styrt eller borgerligt styrt. Det är rent skamligt, det är bara upp till bevis för dem som är socialdemokrater och sitter i ledande positioner! Politikerna måste hålla vad de lovat Från fackens sida gäller det att hela tiden ligga på politiken så att de uppfyller vad de lovat, till exempel handslag med fackförbunden om att upphandling ska ske till kollektivavtalsliknande villkor. – Vi måste hela tiden ligga på och inte låta politiker komma undan med att inte vara politiker. Har man lovat något får man försöka genomföra det. Jag upplever ibland att det är lätt hänt för politiker att bli tjänstemannastyrda. De sitter ju inte inne med all kunskap och om en tjänsteman säger till exempel att det här går inte på grund av EU, då sväljer man det i stället för att säga att jag vill att ni utreder hur vi ska kunna genomföra det här. ● »Finns det inga pengar så fungerar det inte, så enkelt är det ju« ▲ VÄLFÄRDEN VI FÖRSVARAR tema
morgonbr i s 1 1 ”Trots relativt stora ökningar av skatteintäkterna kommer de att räcka till en allt mindre verksamhetsvolym. Det blir alltså svårare för kommuner och regioner att finansiera de växande välfärdsbehoven samtidigt somden största utmaningen kommer att vara kompetensförsörjning, att hitta tillräckligt med arbetskraft med rätt kompetens”. skr:s chefsekonom annika wallenskog Hoten mot välfärdssektorn Underfinansiering • Staten bidrar med mindre pengar till regioner och kommuner, som sköter mycket av välfärdstjänsterna. • Offentliga utgifters andel av BNP har sjunkit från 69 procent år 1993 till 51 procent år 2021. • Hälften av kommunerna och 17 av 21 regioner budgeterar för ett underskott 2023, enligt arbetsgivarorganisationen SKR. • Hösten 2022 beräknade fackförbundet Kommunal att landets kommuner och regioner skulle behöva ett ökat anslag i generella statsbidrag på 30 miljarder kronor; SKR beräknade att det behövs 20 miljarder. Privatisering • Vinstutdelning • Vinster skapas med lägre löner och sämre arbetsvillkor • Kommunala skolor har större ansvar och högre utgifter Personalbrist • Låga löner • Dåliga arbetsvillkor • Dålig arbetsmiljö • Deltidsarbete • Konkurrens om arbetskraft • Ojämställt familjeliv • Brist på barnomsorg utanför kontorstider Demografi • Mellan år 2020 och 2030 beräknas andelen personer över 80 år öka med 49 procent medan andelen personer i yrkesför ålder endast kommer att öka med 4 procent. • Regioner och kommuner skulle behöva anställa 65 procent av den tillkommande yrkesföra befolkningen för att upprätthålla nuvarande bemanningstäthet, totalt 410 000 personer fram till 2031, enligt SKR. av kommunerna upplever personalbrist i äldreomsorgen och i mer än hälften av landets kommuner har övertiden för personalen ökat sedan 2019, enligt en granskning av tidningen Kommunalarbetaren i januari i år. Personal berättar i artikeln bland annat om hur de tvingas avboka att hjälpa äldre att duscha. – Tidigare kunde vi boka om till senare samma vecka. Men nu har vi som bara skyfflat allt framför oss, för vi får aldrig personal, säger Katarina Stenman som jobbar i hemtjänsten i Kalix till Kommunalarbetaren. Skattekvoten (kvoten mellan de totala skatteintäkterna och BNP) har minskat från 49,8 procent år 1990 till 42,7 procent år 2021. Samtidigt växer behoven inom i stort sett alla skattefinansierade sektorer, som äldreomsorg, försvaret och tillsyn och kontroll, (inte minst som en följd av privatisering och decentralisering). 69% ”Vinst är alltså en ofrånkomlig verksamhetskostnad vid privat drift inom välfärdssektorn, på samma sätt som lokal- hyror och löner.“ Ur rapporten Varje förslösad skattekrona, skriven av Anne-Marie Lindgren, utgiven av Tankesmedjan Tiden (2022). Mycket tyder på att vinster genereras genom att kostnaderna hålls nere med till exempel lägre löner, lägre lärartäthet och högre andel ofrivillig deltid för personal. 1,3MILJARDERKRONOR Så mycket gjorde landets fyra största skolkoncerner i vinst räkenskapsåret 2021, enligt en kartläggning som SVT publicerade i början av 2022. Det handlar om Academedia, Engelska skolan, Thorengruppen och Kunskapsskolan.
12 morgonbr i s tt av dessa behov, att trygga kompetensförsörjningen i välfärden, framstår svåruppfyllt i dagsläget. Totalt sett behöver det anställas omkring 410 000 personer på grund av befolkningsutvecklingen och för att ersätta pensioneringar fram till 2031. – Usch, jag tycker att det är genuint tråkigt att behöva ha denna ingång, säger Johanna Storbjörk. – Svaret på allas frågor blir ju ”nej, du kommer inte att få några fler kollegor”. Men det är bara att konstatera att vi har den befolkning som vi har, och efter de senaste åren när migrationen hamnat på låga nivåer så har också befolkningsprognosen uppdaterats. Succesivt har det visat sig att vi är i exakt samma situation som resten av västvärlden redan befinner sig i, där andelen i arbetsför ålder inte ökar i samma utsträckning som andelen äldre-äldre. Utmaningarna ser olika ut beroende var i landet man befinner sig. I sex av tio kommuner minskar andelen i arbetsför ålder. Många av dessa är kommuner som redan i dag har svårigheter att klara kompetensförsörjningen. – Det är verkligen inte en utmaning som är jämnt fördelad över hela landet, därför behöver vi göra olika saker i landet. Det går inte att fortsätta som vi alltid har gjort. För det är inte bara välfärden som behöver medarbetare. Vi behöver också medarbetare i statliga myndigheter, i den gröna omställningen, men också till alla andra delar av det privata näringslivet som behöver anställa. Vad ska kommunerna göra för att få fler medarbetare? – Lösningen är inte att konkurrensen hårdnar mellan arbetsgivare. Lösningen är att vi alla gräver där vi står. Dels behöver vi modernisera arbetssätt och organisationer. Mycket kan göras på ett smartare sätt. Det visar varenda undersökning när man ställer frågor till läkare, socialsekreterare eller undersköterskor om hur mycket tid de lägger på det direkta mötet med invånare. Det kommer alltid behövas en viss administration kring mötet med välfärden, men på sina håll ser det horribelt ut. Man ska inte behöva logga in i flera system för att möta en patient i ett vårdrum. Det finns också andra lösningar som är minst lika viktiga för att lösa kompetensförsörjningsbehoven. Enligt Johanna är det jämställda föräldraskapet en förutsättning för att klara välfärdens utmaningar. – Kvinnor tar fortfarande lejonparten av föräldraförsäkringen och vi ser inte att utvecklingen går framåt. Kvinnor går i högre utsträckning ner i tid, arbetar deltid för att ta hand om familj och hem. Sammantaget innebär det att kvinnor som grupp ”Staten behöver ta ett större ekonomiskt ansvar” Kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden grundar sig i ojämställdhet. Att få kvinnor somarbetar inomvälfärden att arbeta längre skulle göramycket för att fylla behovet av arbetskraft, men då krävsmen då krävs ett jämställt familjeliv och förändrade normer – två svåra uppgifter. TEXT OCH FOTO: NINA UNESI PROGRESSIV SKATT FÖRBEHÅLLET STATEN De flesta kommuner och regioner valde i år att inte höja skatten, trots att många av dem budgeterar ett underskott. I en del kommuner motiverar man det med att inflationen gör att många invånare har det knapert. Det är bara staten som har möjlighet att ta ut progressiv skatt, vilket innebär att de som har det gott ställt får betala högre skatt. Kommuner och regioners olika skatteunderlag är tänkta att kompenseras av det kommunala skatteutjämningssystemet och av statsbidrag till välfärden. VÄLFÄRDEN VI FÖRSVARAR tema E
morgonbr i s 13 har en stor frånvaro från arbetsmarknaden. Behoven av medarbetare i välfärden framåt kan mötas om den som jobbar deltid jobbar bara några timmar till i veckan. Det är också ett av de bästa sätten som vi får upp kvinnors ekonomiska ställning och lägger grunden för schyssta pensioner. – Heltid måste åter bli norm på arbetsmarknaden. Jag blir förbannad att varannan nyanställning i välfärden 2021 var på deltid. Hur ska välfärden finansieras? – Backar vi 20 år stod den statliga finansieringen för varannan krona i den kommunala och regionala välfärden. Skruva fram till i dag står den för var tredje. Det är en ganska stor skillnad under en tid som vi alla kan överblicka där staten har backat i sitt ansvar för den kommunala och regionala välfärden. Det innebär att välfärden i högre utsträckning finanserias av den platta kommunala och regionala skatten. Drar man ut den tanketråden lite till så innebär det att undersköterskan, barnskötaren, eller hon som jobbar i kassan på Konsum betalar en större andel av sin lön till välfärden än vad Volvoingenjören gör. – Välfärden är vårt stora projekt för att utjämna skillnaderna, och en av de största insatserna vi gör för att skapa jämlikhet i det här landet. Det är klart att välfärden behöver mer resurser. Staten behöver ta ett större ekonomiskt ansvar. Staten tilldelar kommunerna statsbidrag. Dessa kan vara generella och användas av kommunerna för det ändamål som kommunföreträdarna önskar eller riktade och ska då användas för det ändamål som regeringen anser är mest prioriterat. Det finns nästan 200 riktade statsbidrag, och det är alldeles för många, anser Johanna. – De riktade statsbidragen är inte anpassade för den verklighet som man möter lokalt. De är kostnadsdrivande och ganska många av dem används inte för att de är svåra att söka. I ett läge där vi i stället hade kunnat haft tillit till varandra och haft som grundinställning att lokala politiska företrädare vet vad som behövs i deras kommuner och regioner, så hade vi kunnat säga ”här kommer anslagen i generella bidrag i stället”. Sedan tycker jag att vi borde värdesäkra statsbidragen för de är precis som barnbidragen nominellt fastställda belopp, som en regering aktivt måste höja. Men allting annat ökar i kostnader, vilket innebär varje år som man inte justerar de generella statsbidragen blir det i praktiken en neddragning, särskilt i dessa dyrtider, säger Johanna Storbjörk. ● Johanna Storbjörk, samordnare för den politiska majoriteten på Sveriges kommuner och regioner. »Kvinnor tar fortfarande lejonparten av föräldraförsäkringen och vi ser inte att utvecklingen går framåt «
et är en utmaning i uppdraget som arbetsplatsombud för Kommunal på en ”arbetsplats” där man sällan träffar sina arbetskamrater. Det är inga dagliga fikamöten och arbetsplatsträffar hålls bara någon gång per termin utan att samla alla medarbetare. Anneli Wiklund är dock ett positivt undantag som bekräftar regeln om låg facklig aktivitet inom hushållsnära tjänster. Trots normaliseringen av rutavdraget är hon fortfarande ett av mycket få arbetsplatsombud. – Jag var det första arbetsplatsombudet och skyddsombudet på Hemfrid och jag tror även i hela branschen. En timme i veckan ägnar hon åt fackligt arbete, förklarar lagar och regler samt ger råd och stöd. – Jag ringer upp nya medlemmar, välkomnar dem och berättar om det fackliga arbetet. Sedan hör en del av sig. Det kan vara om lönespecifikationen eller schemat. Jag pratar med medlemmen och eventuellt med chefen för att reda ut bekymret. – Arbetsmiljön har varit jättedålig. Jag började 2006, då var det fruktansvärt. Svårt att hinna med hos kunden och svårstädat. Det har blivit mer struktur hos oss på senare år. Vi har fått mer tid hos kunderna. Det är något jag har jobbat jättemycket med, så man slipper att stressa och hinner ta pauser. Den hushållsnära tjänstesektorn är likt vården och omsorgen kvinnodominerad med tuff arbets14 morgonbr i s Vi får pussla lite innan vi får till en intervju. Anneli Wiklund jobbar på Hemfrid i Göteborg och är dagtid antingen upptagenmed städningen i andramänniskors hemeller på väg till eller från i egen bil. TEXT: JAN SÖDERSTRÖM FOTO: NINA UNESI VÄLFÄRDEN VI FÖRSVARAR tema D En utmaning att jobba fackligt i rutsektorn Anneli Wiklund jobbar på Hemfrid i Göteborg
morgonbr i s 15 miljö. Utmaningen är ännu större när det gäller att höja statusen, få ökat inflytande över sin arbetssituation och rimliga arbetsvillkor – men uppmärksammas mindre. – Vi är lite dolda i debatten. Vi har ett tungt arbete oavsett om vi har fått lite mer tid att hinna med. Det är fysiskt påfrestande att städa hela dagarna. – Sedan är det väldigt få som har heltid, eftersom det är svårt för arbetsgivaren att lägga schemat så att det funkar. Det är svårt att få ihop åtta timmar. Det påverkar lön och pension, så det är ett bekymmer, säger Anneli Wiklund. – Det är svårt att orka med att arbeta 40 timmar i veckan med att städa, oavsett om man skulle ha möjlighet till det. Bra förändring Det fackliga arbetet har förvisso gjort skillnad. Tidigare fick hennes kollegor milersättning mellan kunderna, men inte för resan till första kund och hem från sista. – Det kom med i kollektivavtalet, eftersom vi kör med våra egna bilar. Det blir en jättekostnad. Det kanske är långa sträckor till första kund och även hem. Att vi inte får betalt utan får vänta på deklarationen och få milersättningar hela året. Det har blivit en bra förbättring. – Hemfrid har ju kollektivavtal, sedan vet jag att det finns många företag som inte har kollektivavtal. Raster är viktigt för återhämtningen, men det blir inte mycket till lunchpaus, berättar Anneli. Hon har en halvtimmes rast men ska ta sig till nästa kund och man behöver marginal för vara säker på att hinna fram i tid. – Då är det bättre att äta maten i bilen. Det är en utmaning som vi har, att vi inte kan sitta och äta lunch i lugn och ro. Det är inte alltid kunder tycker det är trevligt att vi är där och äter och värmer i deras mikro. Rätt till knäskydd och att få schemat en vecka i förväg är andra förbättringar som de ställt krav på. – Jag märker jätteskillnad från det att jag inte hade knäskydd. Jag blir mindre trött. Ska man göra ren toaletten undertill så får man ju ställa sig på knä. Och ska man damma på hyllor som ligger lägre så är det lättare att stå på ett knä än att böja sig eller stå på huk. Det är som sagt svårt att samla personalen till diskussioner. Till det kommer ökade språkliga utmaningar och begränsad förståelse för fackets roll, och vilka lagar och rättigheter som gäller. – Är det inte så stort engagemang så kan man inte prata om vad som behövs göras. Gå samman och se till att vi kräver olika saker, säger Anneli Wiklund. Riksrevisionen granskade rutreformen och konstaterade att utrikes födda som börjat arbeta i rutbranschen har fått högre inkomster och starkare ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt är en ökande andel, cirka 30 procent 2020, av arbetskraften arbetskraftsinvandrare. Det är alltså många nyanlända, snarare än arbetslösa som får jobben. – Det är absolut en jätteutmaning. Dels är det för att de kan vara rädda för facket, dels har de inte hunnit lära sig språket. Då är det svårare att komma in i samhället också, och förstå hur det fungerar här i Sverige, säger Anneli Wiklund. – På senare år så har det blivit fler som inte kan svenska, så det är väldigt mycket engelsktalande i branschen. Svårt att planera Många säger att de har svårt att få tiden att räcka till för att lära sig svenska samtidigt som de jobbar. – Om de inte har heltid hos oss, så tar de något annat extrajobb på helgen. För det svårt att ta extrajobb i veckan, om det inte är på kvällen, för vi vet först veckan innan hur vi ska jobba. Då är det svårt att planera in ett annat jobb på dagen. Under pandemin debatterades arbetsvillkoren för timanställda inom hemtjänsten som jobbar delade turer i ibland oseriösa bolag. Inom rutbranschen är det vardag. Anneli Wiklund drar parallellen med den växande så kallade gig-ekonomin. Där utsatta människor sliter långa arbetstider i tuffa jobb med låga löner och svag anställningstrygghet, med en osynlig arbetsgivare och närmast obefintlig facklig organisering. – Det blir mycket, mycket svårare för oss. Vi har allt fler gig-jobbare som jobbar med ännu sämre villkor. Det skapar ett väldigt delat samhälle. Det är inte bra. ● »Gå samman och se till att vi kräver olika saker!«
16 morgonbr i s F Metall driver sedan några år kampanjen ”Tillsammans bryr vi oss, stoppa mäns våld mot kvinnor”. T-tröjor och kassar med budskapet går åt som smör i webbshoppen, enligt förbundsordförande Marie Nilsson. Tillsammans med organisationerna MÄN och Unizon har förbundet också tagit fram en skrift som bland annat innehåller checklistor på tecken på att någon kan vara utsatt för våld och hur man som fackligt förtroendevald kan agera. – Det är viktigt att utbilda och skapa en medvetenhet så man inte blir rädd för att ställa frågan om man misstänker någonting. Jag har ju också varit i den situationen att jag tänkt att ska jag våga fråga, det kanske blir jättefel, säger Marie Nilsson. Ta itu med problemet Kanske känns det jobbigt att fråga om något som händer i folks privatliv. – Men en människa är ju inte en människa på jobbet och en annan när man går hem, man är en hel människa som påverkas av den situation man har i livet. För någon som blir utsatt för våld kanske arbetsplatsen är den trygga oasen som är fri från våld, där kanske man vågar berätta. Inför årets åttonde mars beslöt IF Metall att vidga kampanjen och prata om att ta itu med machokulturen. – Det är när det snackas och fälls bland annat sexistiska kommentarer, men det kan också vara att man rundar skyddsföreskrifter för att göra jobbet snabbt. Det kan lätt bli en tystnadskultur på sådana arbetsplatser, det är några starka personer som är svåra att ifrågasätta. Är det svårt att ifrågasätta sexistiska kommentarer på en arbetsplats kan det i förlängningen upplevas som att det legitimerar mäns våld mot kvinnor. Därför är det viktigt att arbeta för att komma ifrån sådana attityder. Kvinnor väljer att sluta Att ingen utsätts för kränkningar eller våld är en klassisk arbetsmiljöfråga som förstås i första hand är arbetsgivarens ansvar. – Vi måste lyfta I En så enkel sak somatt fackliga företrädare bär en t-shirt med budskapet ”Stoppamäns våldmot kvinnor” kan ha betydelse för att någon ska våga ta steget och prata om de är utsatta för våld. Det säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om förbundets kampanj mot mäns våld och machokultur på arbetsplatser. TEXT: YLVA SÄFVELIN VÄLFÄRDEN VI FÖRSVARAR tema Machokultur – ett arbetsmiljöproblem
morgonbr i s 17 ▲ det här med jämna mellanrum så att alla är uppmärksamma och att alla vet vart man vänder sig. Blir man utsatt för någonting ska man i första hand vända sig till sin arbetsledning. Blir man inte lyssnad på är det fackets skyldighet att gripa in och ta frågan på allvar, säger Marie Nilsson. Att motverka en machokultur är dessutom en nödvändighet för en industri som vill locka arbetskraft, konstaterar hon – unga kvinnor finner sig inte i hård jargong på arbetsplatser. – Jag vet exempel på där unga kvinnor har valt att sluta i stället för att försöka förändra arbetsplatsen. IF Metall är en stor organisation, och det kan inte uteslutas att det är en förtroendevald eller anställd som står för kränkningar. – Då blir det en fråga för vår organisation att hantera, du ska gå till nivån ovanför om det händer något, säger Marie Nilsson. Förbundets längre kurser och konferenser inleds med att det är nolltolerans mot sexuella trakasserier och att det som en person ser som vänlighet kan någon annan uppfatta på ett helt annat sätt. – Det var inte så himla bekvämt för alla att behöva ta upp det varje gång när vi började, men nu upplever jag att det är helt naturligt. ● »Att motverka en machokultur är dessutom en nödvändighet för en industri som vill locka arbetskraft « miljarder kronor. Så mycket tjänade de fyra största skolkoncerner under fem år, enligt SVT våren 2022. Det är pengar som potentiellt hade varit kvar i välfärdessektorn om Sverige inte hade världens mest avreglerade skolsystem. Möjligheter och lösningar för välfärdssektorn ”Att få fler redan anställda att arbeta heltid och förlänga arbetslivet med ett par år skulle ge en enorm effekt. Om alla i välfärden som i dag arbetar deltid skulle arbeta tre timmar mer i veckan och pensionsåldern öka till 66 år skulle behovet av anställda minska med en fjärdedel eller 100 000 personer fram till 2031.” Caroline Olsson, chef för arbetsgivarpolitiska avdelningen på Sveriges Kommuner och Regioner, i december 2022. 4,6 Jämställt föräldraliv • Ommammor och pappor delar lika på föräldraledigheten skulle det enligt SKR motsvara 9500 årsarbetare i välfärden. Heltidsjobb • Om alla deltidsanställda i välfärden skulle arbeta en timme mer i veckan skulle det enligt SKR motsvara nästan 6000 årsarbetare. Finansiering • Ökade statsbidrag för att bekosta välfärden i hela landet • Stopp för vinstutdelning så att pengarna stannar i välfärdssektorn Fler somvill jobba i välfärden • Bättre villkor och arbetsmiljö för att locka fler till välfärdsjobben. Invandring • Sverige behöver nya svenskar för att fylla behovet av arbetskraft.
18 morgonbr i s Det är uppenbart att invandringen i Sverige har blivit en belastning”, sa Ulf Kristersson redan 2019 som kommentar till Jimmie Åkessons uttalande om ett stopp för invandring som utgör en ”kulturell belastning”. Sedan dess har M-ledaren blivit statsminister och Åkesson fått den viktiga posten som regeringens vågmästare. Men stämmer det att invandringen är vårt lands största problem? Peo Hansen är forskare vid Linköpings universitet och har skrivit boken ”Migrationsmyten” (Leopard förlag, 2022). Där tittar han på vad den så kallade ”flyktingkrisen” 2015 egentligen innebar för svenska kommuner och för samhället i stort. Krossa myter För att hantera tillströmningen av flyktingar tvingades staten att bedriva ett slags ”flyktingkeynesianism”. Satsningar och tillskjutna medel till kommunerna gjorde att bara nio av 290 kommuner gick back. Det gjorde att arbetslösheten minskade och tillväxten ökade. Med boken vill han krossa myten om de tärande invandrarna, något han jobbar med i motvind. Men frågan är trots allt inte alls död. – Det sker enormt mycket under radarn på kommunal nivå vad gäller integration, som fungerar väldigt bra. Som i Lerum där en borgerligt styrd kommun har kraftsamlat för att få 62 ensamkommande ungdomar att kunna stanna kvar och få jobb. Ofta hittar lokalpolitiker lösningar utanför partipolitiken på nationell nivå. Enligt SCB är invandringen viktig för att Sverige ska fortsätta vara det land vi har i dag. Utifrån en beräkning om framtidens befolkningssammansättning ser det oroande ut redan med en inflyttning som vi varit vana vid innan den här regeringen tillträdde. Även om nettoinvandringen skulle öka med 35 000 individer varje år väntas den redan skeva befolkningspyramiden bli ännu mer snedvriden. 1970 var 14 procent av svenskarna över 65 år. 2020 var samma andel 20 procent. Och utifrån SCB:s beräkningar blir de äldre allt fler. Särskilt de över 80 år blir en allt större grupp. 2070 beräknas de utgöra mer än var tionde svensk jämfört med en av 50 år 1970 och en av 20 i dag. Det är tydligt att Tidöpartiernas iver att minska invandringen är kontraproduktiv sett ur det här perspektivet. Ändå har de minskat kvotflyktingarna från 5 000 till endast 900 i år. De vill att medborgarskap ska bli svårare att uppnå. Hitta nya lösningar Med en åldrande befolkning finns olika politiska lösningar att ta till. Att höja pensionsåldern är en sådan. Men att arbetare i snitt inte kan jobba längre än till 63 års ålder visar att detta uppenbart är en otillräcklig åtgärd. En annan lösning handlar om att se invandrare som resurs. Enligt Peo Hansen är det en självklarhet att börja där. Med noll invandring stannar välfärden Det finns en fråga somsvensk höger är helt överens om. Invandringen är ett stort problemochmåsteminska. Allra längst går Sverigedemokraterna som inte bara vill se en noll invandring utan också en återvandring. Men vad skulle en sådan politik få för konsekvenser för välfärden? TEXT: LINA STENBERG VÄLFÄRDEN VI FÖRSVARAR tema Peo Hansen, forskare vid Linköpings universitet. »Det är bara att titta på statistiken. De som är utlandsfödda och de med utländsk härkomst fyller en helt avgörande funktion för vår välfärd«
morgonbr i s 19 – Det är bara att titta på statistiken. De som är utlandsfödda och de med utländsk härkomst fyller en helt avgörande funktion för vår välfärd. Det måste man hjälpa politiker och människor att förstå, för i debatten pratar alla bara om vilka kostnader som finns, säger Peo Hansen. Enligt SCB är fyra av tio vårdbiträden och tre av tio läkare födda utomlands. Samma sak gäller för sex av tio städare och tre av tio i äldreomsorgen. Och faktum är att andelen bara vuxit. Sedan 2005 har de utlandsfödda läkarna fördubblats. – Färska studier som gäller covid visar tydligt vilka som jobbade och höll välfärden uppe. I EUområdet var det lågutbildade, utlandsfödda tydligt överrepresenterade i samhällsviktiga jobb och deras insatser var alltså helt avgörande för att klara nedstängningarna under covid. Samhällsplanering Men frågan är egentligen större än att Sveriges välfärd har nytta av invandrarna, betonar Hansen. Visst vinner vi på att läkare flyttar hit och jobbar på våra vårdcentraler. Men samtidigt behöver vi se vad deras hemländer förlorar. Den riktiga utmaningen handlar om samhällsplanering, menar Peo Hansen. För det går att hitta lösningar bara vi vill. – Ett exempel är att ge människor i rut-sektorn en new deal. Erbjud dem möjligheten till utbildning i stället för att skura toaletter i Djursholm. Då kan de göra något bättre av sina liv och göra mer nytta för samhället. På frågan om vad som skulle hända om regeringen och SD får igenom sin politik om noll invandring och eventuell återvandring är Peo Hansen tydlig. – Det hela är bara byggt på SD:s ideologi, det har ingenting med verkligheten att göra. De som tycker att invandring är dåligt, de kanske ska slippa behandlas av en irakisk läkare eller en sjuksyster från Afghanistan. Nej, det är helt absurt Det handlar om sunt förnuft och att använda de verktyg som faktiskt fungerar. Sverige har varit världens mest jämlika land och skulle kunna bli det igen. Ska välfärden vara av hög kvalitet och finnas tillgänglig för alla, då måste välfärdens personal prioriteras. Men blir noll invandring och återvandring verklighet – då kan vi glömma det målet. ●
20 morgonbr i s et finns helt klart en outnyttjad reserv i arbetskraften i form av kvinnor som jobbar ofrivillig deltid, säger Erica Lindahl, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiks utvärdering (IFAU). – Inom vården och handeln finns det många deltidstjänster. Det tror jag har uppkommit delvis för att det finns en efterfrågan hos kvinnor och så har det skett en anpassning; det kan också vara bekvämt för arbetsgivaren att portionera ut tjänster i form av deltid. Svenska par är relativt jämställda innan de får barn. Men trots att de flesta familjer skulle tjäna ekonomiskt på ett mer jämställt uttag tar mammor ut cirka 70 procent av föräldraledigheten, de vabbar och jobbar deltid mer – med allt vad det innebär av lägre livsinkomst och pension. – Det är föräldraskapet som skapar den stora skillnaden på arbetsmarknaden. Man skapar ett mönster under föräldraledigheten som ligger kvar, säger Helen Eriksson, forskare på sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Mäns andel av uttagna dagar har ökat från 0,5 procent 1974 till runt 30 procent i dag. Helen Eriksson tror att ”pappadagarna” gjort skillnad. – Du gör föräldraskapet till en självklarhet också för pappan. Gränsen för vad som anses acceptabelt för män att ta ut förskjuts lite i taget. Män som har bra karriär och höga löner tar ut flest dagar. – Men att lagstifta om fler dagar skulle kunna göra att många kommer i kläm. De pappor som har svårast att ta pappaledigt är de som är utbytbara på arbetsplatsen och som arbetsgivaren kan straffa, genom till exempel omplacering, säger Helen Eriksson. För i grund och botten handlar det om en norm som sitter djupt: att mamman självklart ska ta hand om sitt barn medan pappan borde nöja sig med några månader. Mönstret är ungefär likadant i alla yrken. – Kvinnor i mansdominerade yrken tar lika lång föräldraledighet som mammor i andra yrken, och män i välfärdsjobb tar pappaledighet i samma utsträckning som andra, säger Helen Eriksson. Att påverka de här normerna har visat sig mycket svårt, konstaterar Erica Lindahl. – Det är inget land som riktigt kan styra det här med politiska medel. Reformer kan påverka indirekt eftersom vi diskuterar frågorna, det får ett signalvärde. Men det är starka könsroller, man gör väldigt mycket som ens egna föräldrar gjorde när man själv kommer i föräldrarollen, säger hon. En policy som styr Normerna finns både hemma och på arbetsplatserna, men det finns ändå saker arbetsgivare skulle kunna göra. – Företag skulle kunna säga i policydokument att vi förutsätter att du är hemma minst sju månader med ditt barn, oavsett om du är mamma eller pappa, säger Helen Eriksson. Charlotta Undén, förhandlare och jämställdhetsansvarig på SKR, håller med. – Arbetsgivare måste uppmuntra både mammor och pappor att vara föräldralediga. SKR är arbetsgivarorganisation för nära 1,2 milD Kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden grundar sig i ojämställdhet, säger Charlotta Undén, jämställdhetsansvarig på SKR. Att få kvinnor somarbetar inomvälfärden att arbeta längre skulle göramycket för att fylla behovet av arbetskraft, men då krävsmen då krävs ett jämställt familjeliv och förändrade normer – två svåra uppgifter. TEXT: YLVA SÄFVELIN JÄMSTÄLLT HEMMA kan ge tusentals årsarbetare VÄLFÄRDEN VI FÖRSVARAR tema
morgonbr i s 21 joner medarbetare och har nyss tagit fram ett niopunktsprogram om jämställd arbetsgivarpolitik. Det handlar bland annat om heltidsnorm, lika lön och ett jämställt uttag av föräldraledighet. – Vi ser jämställdhet både som ett mål och ett medel. Vi vill ha lika möjligheter och rättigheter för kvinnor män, man ska kunna vara närvarande på arbetsmarknaden på samma premisser. Men det är också ett medel att möta kompetensutmaningen, säger Charlotta Undén. Dubbelarbete Enligt SKR skulle välfärdssektorns behov av nyrekrytering minska med en fjärdedel eller 100 000 personer fram till 2031, om alla som i dag arbetar deltid arbetade tre timmar mer i veckan och pensionsåldern ökar till 66 år. Om föräldraledigheten delades lika skulle det motsvara 9500 årsarbetare. – Kvinnor orkar inte både ta hand om hem och småbarn och vabberi och sedan gå och arbeta heltid, då kräver det att man har en partner som tar hälften, säger Charlotta Undén. Kvinnor är också sjukskrivna längre perioder än män och även här kan man se att sjukfrånvaron är betydligt högre efter att kvinnan fått barn. – Det kan knappast förklaras av en hälsoförsämring utan det handlar om andra saker, om stress och om en annan tröskel för att utnyttja sjukförsäkringen. Får man en till roll hemma påverkar det tröskeln, säger Erica Lindahl. Arbetsgivarna behöver enligt SKR jobba med vad de kallar friskfaktorer. – Vi behöver säkerställa långsiktigt hållbara friskfaktorer, vi vet ju att människonära yrken många gånger har en tuff arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt. Men förändringar måste ske både hos arbetsgivare och i hemmen om det ska bli någon riktig förändring. – Om vi tillsammans ska förändra normer behöver man också se till sig själv, om pappan ska ta ut halva och mamma måste släppa ifrån sig, och det är ju lite privat och känsligt. Det vi kan göra som arbetsgivarpart är att belysa vilka konsekvenser det får om man inte är jämställd, säger Charlotta Undén. SKR har ännu inte tittat på om till exempel längre öppettider i barnomsorgen skulle vara ett sätt att hjälpa kvinnor att jobba längre, men överlag vill hon att politiker ska tänka på vilka signaler politiska beslut skickar. – Det finns beslut där man kopplar ihop deltid med att vara en attraktiv arbetsgivare, då säger vi att det blir varken bra för kvinnor, för jämställdheten eller kompetensutmaningen. Vi vill att politiker på alla nivåer blir ambassadörer för heltidsarbete som norm. ● foto: shutterstock Helen Eriksson. Charlotta Undén. foto: thomas carlgren.
22 morgonbr i s Fler heltider i välfärden vore bra för både samhället och individerna – så länge som arbetsgivarna inte löser detmed delade turer och ännumer stress för personalen. Går det att lösa utan att kostnaderna skjuter i höjden? TEXT: LINA STENBERG Heltidsjobb i välfärden är en vinst för alla VÄLFÄRDEN VI FÖRSVARAR tema
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=