morgonbr i s 1 1 ”Trots relativt stora ökningar av skatteintäkterna kommer de att räcka till en allt mindre verksamhetsvolym. Det blir alltså svårare för kommuner och regioner att finansiera de växande välfärdsbehoven samtidigt somden största utmaningen kommer att vara kompetensförsörjning, att hitta tillräckligt med arbetskraft med rätt kompetens”. skr:s chefsekonom annika wallenskog Hoten mot välfärdssektorn Underfinansiering • Staten bidrar med mindre pengar till regioner och kommuner, som sköter mycket av välfärdstjänsterna. • Offentliga utgifters andel av BNP har sjunkit från 69 procent år 1993 till 51 procent år 2021. • Hälften av kommunerna och 17 av 21 regioner budgeterar för ett underskott 2023, enligt arbetsgivarorganisationen SKR. • Hösten 2022 beräknade fackförbundet Kommunal att landets kommuner och regioner skulle behöva ett ökat anslag i generella statsbidrag på 30 miljarder kronor; SKR beräknade att det behövs 20 miljarder. Privatisering • Vinstutdelning • Vinster skapas med lägre löner och sämre arbetsvillkor • Kommunala skolor har större ansvar och högre utgifter Personalbrist • Låga löner • Dåliga arbetsvillkor • Dålig arbetsmiljö • Deltidsarbete • Konkurrens om arbetskraft • Ojämställt familjeliv • Brist på barnomsorg utanför kontorstider Demografi • Mellan år 2020 och 2030 beräknas andelen personer över 80 år öka med 49 procent medan andelen personer i yrkesför ålder endast kommer att öka med 4 procent. • Regioner och kommuner skulle behöva anställa 65 procent av den tillkommande yrkesföra befolkningen för att upprätthålla nuvarande bemanningstäthet, totalt 410 000 personer fram till 2031, enligt SKR. av kommunerna upplever personalbrist i äldreomsorgen och i mer än hälften av landets kommuner har övertiden för personalen ökat sedan 2019, enligt en granskning av tidningen Kommunalarbetaren i januari i år. Personal berättar i artikeln bland annat om hur de tvingas avboka att hjälpa äldre att duscha. – Tidigare kunde vi boka om till senare samma vecka. Men nu har vi som bara skyfflat allt framför oss, för vi får aldrig personal, säger Katarina Stenman som jobbar i hemtjänsten i Kalix till Kommunalarbetaren. Skattekvoten (kvoten mellan de totala skatteintäkterna och BNP) har minskat från 49,8 procent år 1990 till 42,7 procent år 2021. Samtidigt växer behoven inom i stort sett alla skattefinansierade sektorer, som äldreomsorg, försvaret och tillsyn och kontroll, (inte minst som en följd av privatisering och decentralisering). 69% ”Vinst är alltså en ofrånkomlig verksamhetskostnad vid privat drift inom välfärdssektorn, på samma sätt som lokal- hyror och löner.“ Ur rapporten Varje förslösad skattekrona, skriven av Anne-Marie Lindgren, utgiven av Tankesmedjan Tiden (2022). Mycket tyder på att vinster genereras genom att kostnaderna hålls nere med till exempel lägre löner, lägre lärartäthet och högre andel ofrivillig deltid för personal. 1,3MILJARDERKRONOR Så mycket gjorde landets fyra största skolkoncerner i vinst räkenskapsåret 2021, enligt en kartläggning som SVT publicerade i början av 2022. Det handlar om Academedia, Engelska skolan, Thorengruppen och Kunskapsskolan.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=