12 morgonbr i s tt av dessa behov, att trygga kompetensförsörjningen i välfärden, framstår svåruppfyllt i dagsläget. Totalt sett behöver det anställas omkring 410 000 personer på grund av befolkningsutvecklingen och för att ersätta pensioneringar fram till 2031. – Usch, jag tycker att det är genuint tråkigt att behöva ha denna ingång, säger Johanna Storbjörk. – Svaret på allas frågor blir ju ”nej, du kommer inte att få några fler kollegor”. Men det är bara att konstatera att vi har den befolkning som vi har, och efter de senaste åren när migrationen hamnat på låga nivåer så har också befolkningsprognosen uppdaterats. Succesivt har det visat sig att vi är i exakt samma situation som resten av västvärlden redan befinner sig i, där andelen i arbetsför ålder inte ökar i samma utsträckning som andelen äldre-äldre. Utmaningarna ser olika ut beroende var i landet man befinner sig. I sex av tio kommuner minskar andelen i arbetsför ålder. Många av dessa är kommuner som redan i dag har svårigheter att klara kompetensförsörjningen. – Det är verkligen inte en utmaning som är jämnt fördelad över hela landet, därför behöver vi göra olika saker i landet. Det går inte att fortsätta som vi alltid har gjort. För det är inte bara välfärden som behöver medarbetare. Vi behöver också medarbetare i statliga myndigheter, i den gröna omställningen, men också till alla andra delar av det privata näringslivet som behöver anställa. Vad ska kommunerna göra för att få fler medarbetare? – Lösningen är inte att konkurrensen hårdnar mellan arbetsgivare. Lösningen är att vi alla gräver där vi står. Dels behöver vi modernisera arbetssätt och organisationer. Mycket kan göras på ett smartare sätt. Det visar varenda undersökning när man ställer frågor till läkare, socialsekreterare eller undersköterskor om hur mycket tid de lägger på det direkta mötet med invånare. Det kommer alltid behövas en viss administration kring mötet med välfärden, men på sina håll ser det horribelt ut. Man ska inte behöva logga in i flera system för att möta en patient i ett vårdrum. Det finns också andra lösningar som är minst lika viktiga för att lösa kompetensförsörjningsbehoven. Enligt Johanna är det jämställda föräldraskapet en förutsättning för att klara välfärdens utmaningar. – Kvinnor tar fortfarande lejonparten av föräldraförsäkringen och vi ser inte att utvecklingen går framåt. Kvinnor går i högre utsträckning ner i tid, arbetar deltid för att ta hand om familj och hem. Sammantaget innebär det att kvinnor som grupp ”Staten behöver ta ett större ekonomiskt ansvar” Kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden grundar sig i ojämställdhet. Att få kvinnor somarbetar inomvälfärden att arbeta längre skulle göramycket för att fylla behovet av arbetskraft, men då krävsmen då krävs ett jämställt familjeliv och förändrade normer – två svåra uppgifter. TEXT OCH FOTO: NINA UNESI PROGRESSIV SKATT FÖRBEHÅLLET STATEN De flesta kommuner och regioner valde i år att inte höja skatten, trots att många av dem budgeterar ett underskott. I en del kommuner motiverar man det med att inflationen gör att många invånare har det knapert. Det är bara staten som har möjlighet att ta ut progressiv skatt, vilket innebär att de som har det gott ställt får betala högre skatt. Kommuner och regioners olika skatteunderlag är tänkta att kompenseras av det kommunala skatteutjämningssystemet och av statsbidrag till välfärden. VÄLFÄRDEN VI FÖRSVARAR tema E
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=