morgonbr i s 15 miljö. Utmaningen är ännu större när det gäller att höja statusen, få ökat inflytande över sin arbetssituation och rimliga arbetsvillkor – men uppmärksammas mindre. – Vi är lite dolda i debatten. Vi har ett tungt arbete oavsett om vi har fått lite mer tid att hinna med. Det är fysiskt påfrestande att städa hela dagarna. – Sedan är det väldigt få som har heltid, eftersom det är svårt för arbetsgivaren att lägga schemat så att det funkar. Det är svårt att få ihop åtta timmar. Det påverkar lön och pension, så det är ett bekymmer, säger Anneli Wiklund. – Det är svårt att orka med att arbeta 40 timmar i veckan med att städa, oavsett om man skulle ha möjlighet till det. Bra förändring Det fackliga arbetet har förvisso gjort skillnad. Tidigare fick hennes kollegor milersättning mellan kunderna, men inte för resan till första kund och hem från sista. – Det kom med i kollektivavtalet, eftersom vi kör med våra egna bilar. Det blir en jättekostnad. Det kanske är långa sträckor till första kund och även hem. Att vi inte får betalt utan får vänta på deklarationen och få milersättningar hela året. Det har blivit en bra förbättring. – Hemfrid har ju kollektivavtal, sedan vet jag att det finns många företag som inte har kollektivavtal. Raster är viktigt för återhämtningen, men det blir inte mycket till lunchpaus, berättar Anneli. Hon har en halvtimmes rast men ska ta sig till nästa kund och man behöver marginal för vara säker på att hinna fram i tid. – Då är det bättre att äta maten i bilen. Det är en utmaning som vi har, att vi inte kan sitta och äta lunch i lugn och ro. Det är inte alltid kunder tycker det är trevligt att vi är där och äter och värmer i deras mikro. Rätt till knäskydd och att få schemat en vecka i förväg är andra förbättringar som de ställt krav på. – Jag märker jätteskillnad från det att jag inte hade knäskydd. Jag blir mindre trött. Ska man göra ren toaletten undertill så får man ju ställa sig på knä. Och ska man damma på hyllor som ligger lägre så är det lättare att stå på ett knä än att böja sig eller stå på huk. Det är som sagt svårt att samla personalen till diskussioner. Till det kommer ökade språkliga utmaningar och begränsad förståelse för fackets roll, och vilka lagar och rättigheter som gäller. – Är det inte så stort engagemang så kan man inte prata om vad som behövs göras. Gå samman och se till att vi kräver olika saker, säger Anneli Wiklund. Riksrevisionen granskade rutreformen och konstaterade att utrikes födda som börjat arbeta i rutbranschen har fått högre inkomster och starkare ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt är en ökande andel, cirka 30 procent 2020, av arbetskraften arbetskraftsinvandrare. Det är alltså många nyanlända, snarare än arbetslösa som får jobben. – Det är absolut en jätteutmaning. Dels är det för att de kan vara rädda för facket, dels har de inte hunnit lära sig språket. Då är det svårare att komma in i samhället också, och förstå hur det fungerar här i Sverige, säger Anneli Wiklund. – På senare år så har det blivit fler som inte kan svenska, så det är väldigt mycket engelsktalande i branschen. Svårt att planera Många säger att de har svårt att få tiden att räcka till för att lära sig svenska samtidigt som de jobbar. – Om de inte har heltid hos oss, så tar de något annat extrajobb på helgen. För det svårt att ta extrajobb i veckan, om det inte är på kvällen, för vi vet först veckan innan hur vi ska jobba. Då är det svårt att planera in ett annat jobb på dagen. Under pandemin debatterades arbetsvillkoren för timanställda inom hemtjänsten som jobbar delade turer i ibland oseriösa bolag. Inom rutbranschen är det vardag. Anneli Wiklund drar parallellen med den växande så kallade gig-ekonomin. Där utsatta människor sliter långa arbetstider i tuffa jobb med låga löner och svag anställningstrygghet, med en osynlig arbetsgivare och närmast obefintlig facklig organisering. – Det blir mycket, mycket svårare för oss. Vi har allt fler gig-jobbare som jobbar med ännu sämre villkor. Det skapar ett väldigt delat samhälle. Det är inte bra. ● »Gå samman och se till att vi kräver olika saker!«
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=