20 morgonbr i s et finns helt klart en outnyttjad reserv i arbetskraften i form av kvinnor som jobbar ofrivillig deltid, säger Erica Lindahl, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiks utvärdering (IFAU). – Inom vården och handeln finns det många deltidstjänster. Det tror jag har uppkommit delvis för att det finns en efterfrågan hos kvinnor och så har det skett en anpassning; det kan också vara bekvämt för arbetsgivaren att portionera ut tjänster i form av deltid. Svenska par är relativt jämställda innan de får barn. Men trots att de flesta familjer skulle tjäna ekonomiskt på ett mer jämställt uttag tar mammor ut cirka 70 procent av föräldraledigheten, de vabbar och jobbar deltid mer – med allt vad det innebär av lägre livsinkomst och pension. – Det är föräldraskapet som skapar den stora skillnaden på arbetsmarknaden. Man skapar ett mönster under föräldraledigheten som ligger kvar, säger Helen Eriksson, forskare på sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Mäns andel av uttagna dagar har ökat från 0,5 procent 1974 till runt 30 procent i dag. Helen Eriksson tror att ”pappadagarna” gjort skillnad. – Du gör föräldraskapet till en självklarhet också för pappan. Gränsen för vad som anses acceptabelt för män att ta ut förskjuts lite i taget. Män som har bra karriär och höga löner tar ut flest dagar. – Men att lagstifta om fler dagar skulle kunna göra att många kommer i kläm. De pappor som har svårast att ta pappaledigt är de som är utbytbara på arbetsplatsen och som arbetsgivaren kan straffa, genom till exempel omplacering, säger Helen Eriksson. För i grund och botten handlar det om en norm som sitter djupt: att mamman självklart ska ta hand om sitt barn medan pappan borde nöja sig med några månader. Mönstret är ungefär likadant i alla yrken. – Kvinnor i mansdominerade yrken tar lika lång föräldraledighet som mammor i andra yrken, och män i välfärdsjobb tar pappaledighet i samma utsträckning som andra, säger Helen Eriksson. Att påverka de här normerna har visat sig mycket svårt, konstaterar Erica Lindahl. – Det är inget land som riktigt kan styra det här med politiska medel. Reformer kan påverka indirekt eftersom vi diskuterar frågorna, det får ett signalvärde. Men det är starka könsroller, man gör väldigt mycket som ens egna föräldrar gjorde när man själv kommer i föräldrarollen, säger hon. En policy som styr Normerna finns både hemma och på arbetsplatserna, men det finns ändå saker arbetsgivare skulle kunna göra. – Företag skulle kunna säga i policydokument att vi förutsätter att du är hemma minst sju månader med ditt barn, oavsett om du är mamma eller pappa, säger Helen Eriksson. Charlotta Undén, förhandlare och jämställdhetsansvarig på SKR, håller med. – Arbetsgivare måste uppmuntra både mammor och pappor att vara föräldralediga. SKR är arbetsgivarorganisation för nära 1,2 milD Kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden grundar sig i ojämställdhet, säger Charlotta Undén, jämställdhetsansvarig på SKR. Att få kvinnor somarbetar inomvälfärden att arbeta längre skulle göramycket för att fylla behovet av arbetskraft, men då krävsmen då krävs ett jämställt familjeliv och förändrade normer – två svåra uppgifter. TEXT: YLVA SÄFVELIN JÄMSTÄLLT HEMMA kan ge tusentals årsarbetare VÄLFÄRDEN VI FÖRSVARAR tema
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=